Industri

Sex Sigma inget nytt

Sex Sigma lanseras nu på bred front över världen och många företag vittnar om framgångar. Exempel på Sex Sigma företag är General Electric, AlliedSignal (numera Honeywell), ABB, Sony, Honda, Ford, och Solectron.

Vad är då Sex Sigma? Är det verkligen något nytt? Varför kan man uppvisa så stora framgångar?

1981 startade det amerikanska elektronikföretaget Motorola ett förbättrings -program. Målet var att varor och tjänster skulle förbättras tiofalt under fem år. Programmet hade en stark fokus på att minska variationen i både tillverknings-, administrativa och andra processer. För att tydligt sätta ett mått på förbättringsarbetet gav man programmet namnet Sex Sigma, ett statistiskt mått kopplat till processens duglighet. Namnet anger att högst 3.4 felaktigheter fick produceras per en miljon tillfällen.

Framgångarna lät inte vänta på sig. Motorola tilldelades bland annat som första företag Malcolm Baldrige
National Quality Award 1988. Snart intresserade sig andra företag för programmet och flera uppvisar goda resultat. AlliedSignal påstås ha gjort besparingar på två miljarder dollar på fem år. Ett exempel i Sverige är Solectrons fabrik i Östersund (fd Ericsson Utvecklings AB) där man tillverkar AXE-växlar och har sparat 5,5 miljoner kronor under 2000 (Ny Teknik 2000:41).

Enligt vår uppfattning innehåller Sex Sigma i princip inte något nytt. Fokus på processer och variation återfinns exempelvis i arbeten från Edward Deming och Walter Shewhart. Metodik med försöksplanering och processtyrning är heller inga nyheter, lika lite som de sju förbättringsverktygen som sammanställdes av Kaoru Ishikawa i Japan på 1950-talet.

Det nya är att man på ett strukturerat och systematiskt sätt använder effektiva, ofta statistiska, verktyg för att minska variation och förbättra
sina processer och att man fokuserar på resultat.

För att effektivt kunna utnyttja statistiska verktyg för att basera beslut på fakta satsar man stort på utveckling av medarbetarna och fördelar ansvar och befogenheter på ett strukturerat sätt med hjälp av bältesbeteckningar från karate (gröna och svarta bälten). Här har Sex Sigma aktivt bidragit till att skapa en organisationsövergripande infrastruktur för kvalitetsarbetet med tydliga rutiner för uppföljning och rapportering.

Sex Sigma är ett strukturerat sätt att arbeta med förbättringar, men det är inte ett alternativ till TQM, eller på svenska, offensiv kvalitetsutveckling. Det gäller, som vi ser det, att sätta Sex Sigma i ett sammanhang. För oss är offensiv kvalitetsutveckling "ett ledningssystem med målet att nå ökad kundtillfredsställelse med mindre resurser". Offensiv kvalitetsutveckling utgår i de flesta beskrivningar från värderingar såsom "sätt kunderna i centrum", "arbeta med processer", "basera beslut på fakta", "låt alla vara delaktiga", och "ledningens engagemang" . Dessa värderingar ska bilda en kultur i organisationen. För att uppnå detta måste värderingarna stödjas av arbetssätt och verktyg.

Vi får inte allas delaktighet genom att bara säga det. Vi måste använda lämpliga arbetssätt så att värderingen genomsyrar verksamheten. Det kan exempelvis vara tvärfunktionella grupper eller nedbrytning av företagets mål till individuella mål. Men det behövs också handfasta verktyg för att systematisera och underlätta arbetet. I en tvärfunktionell grupp kan kanske fiskbensdiagram och Paretodiagram vara lämpliga.

I arbetet med processledning behövs verktyg för att kartlägga processer samt mäta och styra dem, exempelvis processkartor och styrdiagram.

Vi måste utgå frånvilka värderingar vi vill ska bli en del av vår organisations kultur. Därefter ska vi välja
arbetssätt som stödjer dessa värderingar och slutligen välja lämpliga verktyg som stödjer arbetssätten. Vi måste undvika att plocka ett arbetssätt eller ett verktyg "slumpmässigt" utan att se vilka värderingar som stöds. Vissa arbetssätt stödjer flera värderingar och vi behöver hela tiden arbetssätt som stödjer de olika värderingarna. Naturligtvis är inte arbetssätten alltid helt entydiga utan de olika stegen kan variera.

Med detta synsätt är det för oss uppenbart att Sex Sigma är ett arbetssätt inom offensiv kvalitetsutveckling. Att detta arbetssätt blivit framgångsrikt beror på att det är strukturerat och systematiskt och utnyttjar många effektiva verktyg. Men lika viktigt är att Sex Sigma stödjer alla sex värderingarna. Arbetssätt som stödjer flera värderingar är självfallet viktiga för den offensiva kvalitetsutvecklingen. Nya arbetssätt och verktyg dyker upp och utvecklas. Sex Sigma är ett bra exempel på det. Men Sex Sigma är ett arbetssätt inom, och ingalunda en ersättning för, offensiv kvalitetsutveckling, lika lite som exempelvis BPR, Business Process Reengineering (Processinnovation), som lanserades av Hammer &
Champy i början av 1990-talet.

Bengt Klefsjö, Håkan Wiklund