RYMDEN

ISS: Samarbetet som skapade rymdens högteknologiska lapptäcke

ISS har huserat över 200 personer och växt från 13 x 4 meter till 94 x 73, och från 20 ton till 419. Därmed är den fyra gånger större än Mir var under sin storhetstid.
Rymdstationen Saljut i omloppsbana, fotograferad av besättningen på Sojuz 10.
Skylab, USA:s första rymdstation, som sköts upp av en Saturn V-raket i maj 1973.
Befälhavaren på Skylab 4, Gerald Carr, demonstrerar tyngdlyftning i tyngdlöst tillstånd med astronautkollegan William Pogue.
Den 2 november 2000 dockade Sojuz-kapseln med ISS och med detta anlände även rymdstationens första besättning: Bill Shepherd, Yuri Gidzenko och Sergei Krikalev. I detta första skede bestod ISS av modulerna Zarya, Unity, Z1-Truss och servicemodulen Zvezda.
Fruktstund i Zvezdamodulen för Expedition 1-besättningen, från vänster Yuri Gidzenko, Bill Shepherd och Sergei Krikalev. Modulen innehåller bland annat kök, toaletter och sovplatser.
Rymdstationen färdas i en hastighet på 27 000 kilometer per timme, och det tar cirka 90 minuter för ISS att färdas ett varv runt jorden. Det innebär att besättningen varje dygn ser i genomsnitt 16 soluppgångar och lika många solnedgångar. Bilden är ett montage av sju olika fotografier som visar ISS framför solen.
Christer Fuglesang blev första svensken i rymden under sitt första uppdrag på ISS. Under sina två rymdpromenader fäste han nya sektioner på rymdstationens fackverk och konfigurerade om stationens elektriska system. Han fick dessutom göra en oplanerad rymdpromenad för att hjälpa till att vika ihop P6-solpanelen.
Det internationella samarbetet är synligt i mer än vilka länder som har levererat de olika modulerna till ISS. År 2018 installerades det som då var världens mest avancerade rymdrobot på Destiny-laboratoriet. Roboten Dextre levererades av kanadensiska rymdstyrelsen, som beskriver hur dess robothänder kan hantera allt från ”kylskåpsstora” komponenter till smådelar med behov av en precision på bara några millimeter. Dess robothänder beskrivs som ”schweiziska arméknivar”, men med en känslighet som påminner om den mänskliga motsvarigheten.
Astronauten Peggy A Whitson blev den första kvinnliga befälhavaren på ISS när hon anlände med Sojuz TMA-11 den 10 oktober 2007. Hon är biokemist och har till dags dato rekordet för kvinnliga astronauter med sina 666 dagar i rymden.
Japanska astronauten och flygingenjören Soichi Noguchi under arbete på Destiny-modulen. Soichi Noguchi har två rekord noterade i Guinness rekordbok för sitt arbete i rymden. Han var först i världen med att återvända till jorden på tre olika sätt: på vanlig landningsbana med rymdfärjan Discovery 2005, med en kapsel på Kazakstans stäpper 2009 och i Mexikanska gulfens vatten efter ett Space X-uppdrag 2020. Och han noterade även ett världsrekord för ”längst tid mellan rymdpromenader” med sina 15 års mellanrum.
Ingenjören Serena Auñón-Chancellor under arbete i ISS ”Microgravity Science Glovebox” juli 2018.

En Nasa-ingenjör har sagt att det var ”som att bygga ett fartyg mitt ute på havet, från kölen och uppåt”. Internationella rymdstationen är en av tidernas mest svindlande ingenjörsbragder, och en symbol för vad mänskligheten kan åstadkomma när vi samarbetar. Men kanske inte länge till.

Publicerad

Tvärtemot vad många tror slutade 1900-talets stora rymdkapplöpning inte i amerikansk triumf. Två år efter månlandningen var det i stället Sovjet som plockade den sista återstående poängen – genom att placera den första rymdstationen någonsin, Saljut 1, i omloppsbana.

Det dröjde ytterligare två år innan Nasa kunde kontra med sin egen bemannade rymdstation, Skylab, som främst är känd för att ha orsakat en smärre mediesensation när den störtade i Stilla havet några år senare.

Och relativt kort därpå var själva kapplöpningen officiellt över. År 1975 inleddes i stället en ny era av samarbete, i och med det som kallades ”handslaget i rymden” – den första dockningen mellan en Apollo- och en Sojuz-raket.


Prenumerera på Teknikhistoria
– 6 månader för 399 kr!


Få tillgång till allt låst innehåll på hemsidan, tidningen direkt hem i brevlådan, samt e-tidningen med tillgång till 5 års utgåvor av Teknikhistoria.


Djupdyk i vår Teknikhistoria, med särskilt fokus på Sverige och svenska innovatörer!


Börja läs i dag →

Se andra erbjudanden: teknikhistoria/prenumerera



iss christer fuglesang rymden
LÅNGLÄSNING
pionjärer