När traktorn kom till byn förändrades hela samhället

2020-12-19 07:30  

TEKNIKHISTORIA. Hästar och oxar hade tjänat i jordbruket sedan urminnes tider när de började trängas undan av massiva stålhjul, dunkande motorer och bolmande avgaser. Traktorn rullade ut på åkern, och bondens arbete – ja, hela samhället – förändrades i grunden.

På ett fält i södra Uppland kunde man sommaren 1908 beskåda en sensationell nyhet från utlandet: en bensindriven traktor som drog en femskärig plog hos Nyckelby gård utanför Bålsta. Den första traktorn i praktisk drift i Sverige. 

– Det var tekniskt intresserade storjordbrukare som var först ut. Vanliga bönder hade knappast råd med traktor vid den här tiden, eftersom den nya tekniken var väldigt dyr. 

Det säger agrarhistorikern Per Thunström, som i en licentiatavhandling vid Sveriges lantbruksuniversitet studerat mekaniseringen av det svenska jordbruket under introduktionsperioden 1905 till 1930.

Läs mer: Mjukisen blev tuff – Harley-davidsons krokiga väg framåt

Nyckelby gårds traktor var en USA-tillverkad International Harvester av modellen Reliance Type D, med en encylindrig motor på 25 hästkrafter. Rattstyrningen manövrerade framhjulen via kättingar, och föraren körde stående eftersom traktorn saknade sittplats. Den enda förarkomforten bestod av ett plåttak som också utgjorde motorhuv.

– USA var det stora föregångslandet, och International Harvester var väldigt tidiga med fungerande system. De hade också dotterbolag i Sverige och resurser att satsa på marknadsföring, säger Per Thunström.

Använde billig råolja

Under 1910-talet dök allt fler bensindrivna International Harvester-traktorer upp på svenska gårdar, men deras spridning hämmades av driftskostnaderna. Bensin var dyrt och traktorerna var inte direkt bränslesnåla: vid den här tiden beräknas det ha kostat över 200 kronor att köra en 25 hästkrafters International Harvester i tio timmar. Detta kan jämföras med att en svensk lantarbetare tjänade runt tre kronor om dagen.

Per Thunström, agrarhistoriker. Foto: PER ERIKSSON, KUNGLIGA SKOGS- OCH LANTBRUKSAKADEMIEN

Ett mer driftsekonomiskt alternativ kom från Munktells Mekaniska Verkstad i Eskilstuna, som lanserade sin första traktor 1914. Den hade tändkulemotor och kunde därmed använda billig råolja i stället för bensin: att köra en tändkulemotor på 25 hästkrafter i tio timmar beräknas ha kostat fem till sex kronor. 

Denna den första svensktillverkade traktorn kallades Munktells 30–40, eftersom maxeffekten var 40 hästkrafter medan effekten vid ”normal belastning” ansågs ligga runt 30 hästkrafter. Med femskärig plog kunde den plöja fem hektar på en dag, och vid harvning klarade den två hektar per timme. Traktorn ansågs därmed göra samma arbete som 16 hästar och åtta man. 

Och dess blotta storlek måste ha gjort rejält intryck på folk i sin samtid: traktorn var 5,8 meter lång, 3,3 meter hög, och hade bakhjul med 2,1 meters diameter. Den vägde 8,3 ton och var rambyggd, vilket innebar massor av smidesarbete.

”Dyrare arbetskraft”

Totalt tillverkades 31 exemplar av jättetraktorn, innan verkstaden lade ner tillverkningen till förmån för mindre modeller. I dag finns en enda Munktells 30–40 kvar, restaurerad till kördugligt skick, hos Munktellmuseet i Eskilstuna. 

Första världskrigets härjningar kom att avsevärt öka intresset för traktorer. 

– Arbetskraften blev dyrare, samtidigt som det blev brist på livsmedel och ”dyrtider”. Man behövde öka matproduktionen, helt enkelt. Med traktorer kunde man plöja djupare, snabbare och längre tid på säsongen, och man kunde även öka åkerarealen genom effektivare täckdikning av sanka marker som tidigare inte lämpat sig för odling, säger Per Thunström.

Läs mer: Svenska polisbilar genom historien

Men samtidigt som efterfrågan på traktorer ökade, stoppade kriget importen från USA. Detta gynnade framväxten av den svenska så kallade motorplogen, som liknade traktorn men konstruktionsmässigt skilde sig från den på en väsentlig punkt: det höj- och sänkbara plogaggregatet satt fastmonterat i stället för att dras med släpvagnskoppling som hos en traktor. 

Med traktor var det förstås enklare att koppla ifrån aggregatet om man ville använda maskinen till något annat än plöjning. 

– Men fördelarna med motorplogen var att aggregatet kunde manövreras från förarplatsen, medan en traktorförare i princip behövde en man till för att ställa in plogen, dra den upp och ner vid vändningar, och så vidare. Med motorplog kunde man dessutom enklare backa in i hörn på mindre åkrar och liknande, säger Per Thunström.

Det luftfyllda traktordäcket ökade traktorns rörelsefrihet och gav den fler användningsområden. Här en brittisk Massey-Harris som får däcken fyllda även med vätska någonstans i Stockholm 1948. Foto: GUNNAR SUNDGREN/UPPLANDSMUSEET

Den första serieproducerade motorplogen hette Avance, och tillverkades av JV Svensons Motorfabrik i Nacka. Precis som de samtida Munktelltraktorerna hade den tändkulemotor och kunde därför köras på billigt bränsle, och den fick god spridning i det svenska jordbruket under krigsåren. Många Avance exporterades också till andra länder, vars egen tillverkningsindustri var lamslagen av kriget eller omställd till militär produktion. 

Men när kriget tog slut öppnades importvägarna igen, samtidigt som det blev ekonomisk kris. De förhållandevis dyra motorplogarna hade ingen chans mot de billiga amerikanska Fordson-traktorerna, som Henry Ford massproducerade enligt samma löpande band-princip som låg bakom T-Fordens genombrott på bilmarknaden. 

– Fordson kostade en bråkdel jämfört med tidigare modeller. Samtidigt kom nya effektivare bogserplogar, som kunde manövreras från förarplatsen precis som hos motorplogen. Så det blev det amerikanska systemet med traktorer och bogserade redskap som vann, säger Per Thunström.

Törstig och gick på fotogen

Men trots inflödet av billiga Fordson hade Sverige en livaktig traktortillverkning med Munktells Mekaniska Verkstad i spetsen. Deras främsta konkurrensfördel var den driftbilliga tändkulemotorn, som var något av en svensk specialitet vid denna tid. Det fanns över 70 svenska tillverkare av tändkulemotorer, som användes i allt från fiskebåtar till sågverk. 

– Fordson gick på fotogen och var ganska törstig, så även om den var billig i inköp så var den dyr i drift. Dessutom användes traktorer ofta stationärt till att driva tröskverk, och då blev det många drifttimmar vilket gav en ytterligare fördel åt tändkulemotorn, säger Per Thunström. 

Munktells första storsäljare hette Typ 22, och hade en helt ny konstruktion jämfört med tidigare modeller. Den största nyheten var att motor, växellådshus och bakaxelhus var hopbyggda till en bärande enhet utan bärande ram. Den tvåcylindriga tvåtaktsmotorn hade en maxeffekt på 26 hästkrafter, men modellnamnet kom av att den ansågs ge 22 hästar vid normal belastning. Totalt tillverkades 1 579 exemplar av Typ 22 mellan 1921 och 1934. Den större men konstruktionsmässigt likartade Typ 30 tillverkades i 442 exemplar.

Slutmontering av storsäljaren Typ 22 hos Munktells Mekaniska Verkstad i Eskilstuna, sannolikt tidigt 20-tal. Foto: TEKNISKA MUSEET

Antalet traktorer ökade stadigt i Sverige, och de fick fler användningsområden än bara plöjning och harvning. 

– Under 20-talet började traktorn bli mer av ett multiredskap, tack vare den nya amerikanska uppfinningen kraftuttaget. Nu kunde man driva självbindare, tröskverk och andra aggregat med kraft direkt från motorn i stället för som tidigare via hjulen. Det nya systemet var mycket effektivare, berättar Per Thunström. 

Vid slutet av 1930-talet fanns omkring 10 000 traktorer i Sverige, och ännu en amerikansk uppfinning introducerades: det luftfyllda traktordäcket i gummi. 

– Även det ökade mångsidigheten. Nu kunde man koppla på vagnar och använda traktorn till transporter och annat. Med de massiva hjul man använt tidigare kunde man inte köra på vägarna utan att förstöra vägbanan. Och då kom fjärsman, säger Per Thunström med ett skratt.

Mångsidigheten ökade ytterligare tack vare hydraulikens genombrott, som innebar snabb utveckling av frontlastare och andra redskap. 

– Gummihjulen och hydrauliken gjorde traktorn till en universalmaskin, sammanfattar Per Thunström.

Banbrytande Ferguson TE 20

På hydraulikens område fick brittiska Fergusons innovationer stor betydelse i Sverige, inte minst den hydrauliska trepunktslyften och dess automatiska tyngdöverföring. När redskapet lyfts kan dess tyngd läggas på traktorns drivande bakhjul, vilket ger god dragkraft även med en lätt och bränslesnål traktor. Detta bidrog till att göra traktorn lönsam även för mindre gårdar. 

Systemet introducerades 1946, med den banbrytande Ferguson TE 20, som blev oerhört populär i Sverige. Över 33 000 exemplar såldes här i landet, där traktorn blev känd som ”Grålle” efter sin kulör. Enligt uppgift valde Ferguson den grå färgen, eftersom den såldes billigt av brittiska militärens överskottslager efter andra världskriget. 

Ferguson TE 20 tillverkades fram till 1956, och många av de svensksålda exemplaren rullar fortfarande på veterantraktorträffar. Svenska Fergusonklubben Grålle har nästan 7 000 medlemmar över hela landet. 

Under 1950-talet fick den bränslesnåla dieselmotorn sitt genombrott, och slog ganska snabbt ut tändkulemotorn. 

– Det var egentligen först då det svenska jordbruket fick det stora skiftet från häst till traktor, till stor del på grund av Fergusons ankomst. Men på sina håll levde hästen kvar ganska länge till inom jordbruket, framför allt i vårsådden, vid arbeten i skogen och vid gödselspridning, där traktorn ansågs för klumpig, säger Per Thunström. 

Vad betydde då traktorns genombrott för det svenska jordbruket? 

– Den var ju ett led i hela omvandlingen av det svenska samhället. Livsmedelsproduktionen och välståndet ökade, och man kunde slippa mycket av det kroppsliga slitet. Många bondsöner började ställa krav: ”Ska jag ta över gården, då får farsgubben tamejtusan investera i en traktor. Annars flyttar jag hellre till stan.” 

Samtidigt bidrog traktorn till en utslagning av de allra minsta gårdarna, där man inte hade möjlighet att investera i tekniska nymodigheter. 

– Det var en väldig strukturomvandling mot färre och större gårdar, som inleddes under mellankrigstiden och som pågår än i dag. Mekaniseringen av jordbruket innebar också att det behövdes färre lantarbetare, och allt fler flyttade till städerna och sökte sig andra yrken. Så traktorn bidrog också till urbaniseringen av samhället, avslutar Per Thunström. 

Fakta: Sidospåret som rann ut i sanden

Redan långt före traktorn kunde man på sina håll se stora, rykande hjulmaskiner som drog plogar över åkrarna. Det var lokomobilerna, som under en tid konkurrerade med både hästar och traktorer. 

På 1840-talet hade man i Storbritannien börjat utveckla ”portable engines”: flyttbara ångmaskiner där man tog kraft från ett stort svänghjul med remdrift. De kunde driva alltifrån pumpar och sågverk till kvarnar och tröskor utan att behöva modifieras för de olika uppgifterna. Snart kom en självtransporterande variant med kraftöverföring till drivhjul. 

I Sverige kom dessa maskiner att kallas ”lokomobiler”, och Munktells Mekaniska Verkstad började tillverka dem redan 1853 – sex decennier innan de lanserade sin första traktor. Totalt skulle Munktells bygga omkring 6 500 lokomobiler fram till 1921, och de utgjorde den egentliga starten av det svenska lantbrukets mekanisering. 

Men även om lokomobilerna var självtransporterande, var de flesta alltför tunga och svårmanövrerade för att gå över åkern med redskap likt en traktor eller motorplog. Istället stod de stationärt vid åkerkanten och drog plogen över åkern i linor. Vid motsatt sida var linan fäst vid en ”ankarvagn”. 

Systemet var klumpigt, och snart fann man att det fungerade bättre med två lokomobiler som drog redskapet mellan sig. Men den ökade kostnaden med att köpa och driva två maskiner samtidigt, gjorde att det krävdes stora åkerarealer för att denna plöjningsmetod skulle ge driftsfördelar. 

Den sista svenska ”ångplöjningen” ska ha ägt rum i Skåne 1946. Kort senare fick traktorn sin slutgiltiga triumf över både lokomobilen och hästen. 

Din bonus som Ny Teknik-läsare: En del av svensk teknikhistoria  

Du som är prenumerant på Ny Teknik digitalt får som en extra bonus ett urval av artiklarna från Teknikhistoria, ett magasin om den tekniska och industriella utvecklingen som lett fram till samhället som det ser ut i dag – med fokus på den svenska utvecklingen.  

Vill du få en bit av historien direkt hem i brevlådan? Teckna din prenumeration redan i dag på: teknikhistoria.prenservice.se  

Gilla Teknikhistoria på Facebook för att få senaste nytt ur historien! 

Gilla Teknikhistoria på Instagram!

Tommy Harnesk

Mer om: Traktor

Kommentarer

Välkommen att säga din mening på Ny Teknik.

Principen för våra regler är enkel: visa respekt för de personer vi skriver om och andra läsare som kommenterar artiklarna. Alla kommentarer modereras efter publiceringen av Ny Teknik eller av oss anlitad personal.

  Kommentarer

Debatt