Opinion

”Räcker inte att polera ytan för ökad jämställdhet”

Adelina Eriksson och Hanna Thenór Årström, masterstudenter i Integrerad produktutveckling på KTH.

DEBATT. Vi kräver kurser om genus på samtliga ingenjörsutbildningar på tekniska universitet i Sverige, skriver KTH-studenterna Adelina Eriksson och Hanna Thenór Årström.

I dagarna sökte drygt 400 000 personer till högskola och universitet i Sverige. Förra året var 62 procent av de sökande kvinnor, men könsfördelningen varierar stort beroende på utbildningens inriktning. På landets civilingenjörsutbildningar däremot var endast 31 procent av de sökande kvinnor hösten 2015. En siffra som inte ökat med mer än 6 procent sedan 1997 (enl. Universitets- och Högskolerådet). Detta tyder på en stagnation i arbetet med att bryta upp könsnormer och locka fler kvinnor till tekniska universitet.

En jämn könsfördelning är ett viktigt steg och lägger grunden för ett mer jämställt samhälle, men det är inte per automatik detsamma som en jämställd arbetsmiljö. När endast könsstatistiken utmanas görs inte tillräckligt för att ändra rådande normer och strukturer.

Vi vill rikta fokus mot ingenjörsutbildningarna i Sverige och öppna för en bredare debatt kring jämställdhetsfrågan.

Enligt Nationalencyklopedin är definitionen av teknik: ”....sammanfattande benämning på alla människans metoder att tillfredsställa sina önskningar genom att använda fysiska föremål”. Det innebär att teknik även är utrustning för allt från stickning, till sport och matlagning. Trots det delas teknik omedvetet upp i maskulina och feminina attribut.

Maskulina attribut är associerade till funktion och värderas ofta högre än de feminina attributen som är kopplade till design och formgivning. Därmed tenderar synen på vad som är high-tech att ha maskulina övertoner och förknippas oftast med traditionella manliga sysslor och prylar.

Som kvinnliga ingenjörsstudenter på KTH tycker vi att det är oförståeligt att det först i årskurs fyra tillhandahölls en föreläsning kring genus kopplat till teknik och design på vår utbildning. Under tre års tid hade ämnet överhuvudtaget inte nämnts eller diskuterats.

I vår kontakt med studenter och lärare på civilingenjörsprogrammen Maskinteknik samt Design och produktframtagning har vi insett att den här felaktiga uppfattningen av teknik är djupt rotad på KTH. Majoriteten av uppgifterna handlade om att utforma fordonsdelar som motorer, kolvar och bromsskivor. Alla dessa komponenter har en uppenbar koppling till funktion med utmärkande maskulina attribut.

De andra studenterna hade inte reflekterat kring detta, vilket tyder på att ämnet genus och teknik inte har tagits upp i utbildningen. Vi upptäckte även att ingen av lärarna som vi var i kontakt med ansåg att uppgifterna var neutrala från ett genusperspektiv - ändå var det inget som de verkade jobba aktivt med att förändra eller uppmärksamma i utbildningen.

Vi förstår inte vad som förhindrar att teknik även ska innefatta formgivning, inte heller varför teknik med feminina attribut fortfarande undervärderas eller utesluts.

Det finns en stark vilja från skolledningen att förändra, men bristen på genomgående strategier samt okunskap hos föreläsare visar att man lever kvar i gamla strukturer och vanor. För att öka ambitionsnivån i jämställdhetsarbetet uppmanar vi därför KTH och andra tekniska universitet i Sverige att föra upp genus och jämställdhet högre på agendan och göra det till en av kärnfrågorna i utvecklingsarbetet, i allt från avancerad forskning till undervisning på grundnivå. Detta bör göras genom att införa hela kurser och diskussionsmoment gällande genus i relation till teknik och design i samtliga grundutbildningar på ingenjörsprogrammen.

KTH är ett modernt tekniskt universitet med utbildning och forskning i världsklass, som på många sätt lever upp till sitt goda rykte. Vi värdesätter och uppskattar både KTH och den utbildning vi fått, samtidigt vill vi ge en inblick i vad vi upplevt som problematiskt och vad vi vill förändra.

Vi tycker att universiteten inte bara ska examinera tekniskt skickliga ingenjörer, utan även ingenjörer som är medvetna om genusfrågor och jämställdhet samt om hur vi kan jobba för att eliminera problemen i dagens samhälle.

Det är nu upp till de tekniska universiteten att bevisa sin vilja i jämställdhetsfrågan och inte bara fortsätta polera ytan för att samla jämställdhetspoäng.

Adelina Eriksson och Hanna Thenór Årström, masterstudenter i Integrerad produktutveckling på KTH

Läs replik:

Kommentarer avstängda

Det finns inte längre möjlighet att kommentera artikeln. Skälet till det är att alltför många inlägg bröt mot Ny Tekniks regler. Dessa kan du läsa här.
Vi på Ny Teknik vill ha en konstruktiv diskussion i våra forum och förbehåller oss rätten att stänga kommentarsfält när de inte lever upp till vår standard.

Vill du svara på artikeln? Skicka en insändare till redaktionen@nyteknik.se
Med vänlig hälsing/ Susanna Baltscheffsky, chefredaktör