Forskare i Arktis tar hjälp av drönare

2017-01-13 08:17 Anna Orring  

De kan ta sig över svårtillgängliga områden. Nu flyger drönartekniken in över klimatforskningen.

Arktiskt klimat med nederbörd, vind och fukt kan vara en svårighet, men inte kylan i sig.

– Vi klarar att flyga i minus 50 grader. Däremot bli aktionstiden avsevärt försämrad, eftersom batteritiden påverkas, säger Tomas Gustafsson, ingenjör och konsult på ÅF.

Han håller i ett projekt där ÅF ska hjälpa arktiska forskningsstationer att hitta teknik och användningsområden för drönare.

I länderna kring Arktis finns 77 fält- och forskningsstationer som studerar hur klimatförändringar påverkar ekosystemen. De ligger i bland annat Sverige, Norge, Finland, Island, Ryssland, USA och Kanada. Stationerna samarbetar i EU-projektet Interact, och det är där svenska ÅF kommer in.

Konsultföretaget ska hålla i arbetet om att i större skala börja använda drönarteknik i miljöforskningen kring Arktis.

– Vi ska se vad de har för behov av för drönarteknik, vilka typer av sensorer de kan behöva, hur de kan använda den här tekniken och hur man analyserar och bearbetar den data man samlar in, säger Tomas Gustafsson.

ÅF-konsulterna ska också ha kontakt med tillverkare för att de ska få förståelse för de arktiska villkoren. Drönare kan användas för att samla in data, men också för transporter. Det blir en del av ÅF:s arbete att ta hänsyn till väldigt olika förutsättningar, både i miljön, bland forskarna men också i regelverk och lagstiftning i de olika länderna.

– Det blir en stor utmaning, regelverken i de olika länderna. Alla har olika lagstiftning, säger Tomas Gustafsson.

Gunhild Rosqvist är föreståndare vid Tarfala forskningsstation i Kebnekaisemassivet. Där har forskarna använt drönare för att fotografera. Hon tror att drönarteknik kan vara till stor nytta.

Läs mer: Jodå, det går att forska i Arktis på vintern

– Hittills har vi använt drönare för att fotografera på lagom höjd, landskapsformer och glaciärer. Det blir fantastiskt att kunna göra mätningar från luften, att kunna mäta ekosystemen. Till exempel hur strålningen reflekterar från jorden, och koppla sådana data till hur vegetation utvecklas under en säsong. Eller regelbundet mäta hur snöfält förändras, säger Gunhild Rosqvist.

I dag får forskningsstationen en del data från satellitbilder.

– Men vi behöver veta att det du mäter från satelliter stämmer, och det kan vi göra med drönare.

Gilla Ny Teknik på Facebook                   

Nätverk kring Arktis

Interact är ett EU-projekt och ett nätverk av fält- och forskningsstationer i Nordeuropa och i länderna kring Arktis. Sverige har tre stationer: Abisko, Tarfala och Svartberget.

Flest stationer har Kanada och Ryssland, tio var. På Svalbard ligger sex olika stationer varav fyra drivs av andra nationer, Storbritannen, Nederländerna, Polen och Tjeckien.

Flera av stationerna finns i mycket svårtillgängliga områden. Den mest nordliga ligger på Ward Hunt Island i norra Kanada, 75 mil från Nordpolen. Chokurdakh Scientific Tundra station i nordöstra Sacha, Ryssland, vid Östsibiriska havet.

ÅF:s projekt ska pågå i 1,5 år.

Anna Orring

Kommentarer

Välkommen att säga din mening på Ny Teknik.

Principen för våra regler är enkel: visa respekt för de personer vi skriver om och andra läsare som kommenterar artiklarna. Alla kommentarer modereras efter publiceringen av Ny Teknik eller av oss anlitad personal.

Här är reglerna för kommentarerna på NyTeknik

  Kommentarer

Dagens viktigaste nyheter

Aktuellt inom

Senaste inom

Debatt