Växtkraft: Karlskrona-Ronneby kravlar sig upp

2004-09-01 06:50 Eddie Pröckl  
Johan Sandberg, vd UIQ.

Landets mest telekomberoende tillväxtregion försöker resa sig efter it-smällen. Företagen börjar tala om nyanställningar, men studenternas låga intresse för it kan göra att tillväxten hamnar någon annanstans. Fortfarande råder brist på riskkapital, nya högteknikföretag, patent och högutbildade. Det ger Karlskrona-Ronneby låga poäng i Ny Tekniks rankning.

Karlskrona-Ronnebys styrka är koncentrationen på it- och telekom och det starka samarbetet mellan högskolan, företagen och kommunerna. Svagheten är att tillväxten hänger på it och telekomsektorns framgångar. Det som är bra för it och telekom är bra för Karlskrona-Ronneby och vice versa.

Johan
Sandberg
Foto: Jörgen
Ragnarson
Programvaruföretaget UIQ i Ronneby är den it-snabbväxare som överlevt it-kraschen och som många hoppas ska fortsätta växa.

- Vi är 110 anställda i dag. Inom två år ska vi vara 40 till, säger vd Johan Sandberg. Men det är inte lätt att hitta personal. Får vi inte tag på rätt folk i Blekinge måste vi bygga ut någon annanstans, troligen i Malmö-Lund.

På Blekinge tekniska högskola sitter rektor Lars Haikola och funderar på samma problem. Hur få fram rätt folk till it-företagen i regionen när studenterna är kallsinniga till det mesta som har med it att göra? 2002 vände intresset för datautbildningar ner i fritt fall, 2003 var BTH den högskola som minskade mest i landet.

- Vi är helt beroende av it-telekom, säger Lars Haikola.

Han har gjort två saker åt situationen. Dels har han tagit initiativet till den nationella it-kampanjen, som ska övertyga ungdomar om att it är en framtidsbransch. Dels har han utvecklat några programmeringsutbildningar och döpt om dem till spelutbildningar. Vips ökade söktrycket.

Studentantalet ökar men från låg nivå

I år fördubblas antalet utländska studenter på BTH, från 150 till 300. Även det totala studentantalet ökar, med 25 procent, men ökningen inom it är mindre och utgångsnivån är låg.

Högskolan finns på tre campus, i Karlskrona, Ronneby och Karlshamn. Samarbetet med kommunerna är intimt, liksom med företagen i nätverket Telecom City, teknikparken Soft Center i Ronneby och nystartade Net Port i Karlshamn. Frågan är om högskolan klarar att vara på tre ställen när studenterna blir färre.

Regionens "gamla" telekomföretag Vodafone och Ericsson har klarat sig hyfsat genom krisåren. Båda har minskat något, men har kvar runt 800 anställda vardera i Karlskrona. Ericsson och Vodafone hade en självständig och ytterst central roll som tillväxtmotorer under högskolans uppbyggnad. Flödet av projekt och studenter mellan företag och högskola finns fortfarande, även om det har minskat något. Men varken Bo Karlsson, platschef på Vodafone, eller Bernt-Eije Petersson, platschef på Ericsson, tror längre på regional tillväxt i de egna företagen. Båda styrs nu allt hårdare från huvudkontor som ligger någon annan stans.

- Tillväxten måste komma i småföretagen, säger de.

Detta var kanske sant under it-bubblan, då en handfull små Karlskronabaserade företag på kort tid växte till runt 100 anställda. Men de flesta är borta, UIQs framgångssaga är snarare undantag än regel. Det 10-tal nya företag som idag är på väg genom företagsinkubatorn i Karlskrona har kunder och lever utan riskkapital, men de är små. Även om de växer handlar det om enstaka jobb. Likadant är det exempelvis med det 10-tal företag som kommit till Soft Center i Ronneby det senaste året.

Om något av de här företagen ska lyfta behövs riskkapital. Och bristen på riskkapital är ett av regionens stora problem, säger de flesta av det 30-tal nyckelpersoner i regionen som Ny Teknik har pratat med.

Annat var det under 90-talet. Nya it-företag sköt upp som svampar ur jorden, det fanns riskkapital till alla.

- Det ringde folk och ville satsa pengar, minns Johan Sandberg. Så, i slutet av samtalet, kunde de fråga "Förresten, vad är det ni gör".

Regionens största arbetsgivare - utanför kommun och landsting - är Kockumsvarvet och marinbasen i Karlskrona med sammanlagt runt 2 000 anställda och underleverantörer. Många bävar för försvarsbeslutet i höst. En nedskärning i de stora företagen kan utplåna effekten av alla små tillväxare.

En skiljelinje i Karlskrona-Ronneby går mellan den gamla industrin, med gjuterier och traditionella fabriker, och den nya it-baserade högtekniken. Fortfarande frågar sig många vad det där it egentligen ska vara bra för, samtidigt som andra helst vill lägga ner allt det gamla. Det finns dock en rörelse, inte minst hos Kockums, som med modernaste kompositteknik bygger fartyg som inte syns på en vanlig radar. Tekniksamarbetet sker dock främst med högskolor utanför regionen. Nyligen har Kockums inlett samarbete även med BTH kring det nya nätverksbaserade försvaret.

Inget vidare på avknoppning
Varken de större företagen i den nya eller den gamla industrin har varit särskilt bra på att knoppa av nya företag, vilket märks i Ny Tekniks statistik.

UIQ har till och med hållit kvar sina knoppar. Bäst har det kanske gått för Ronnebys vattenskärarkluster, där de sex företagen alla stammar från Best-Matic, som började skära med vatten på 70-talet.

Ett stort plus i regionen är att man faktiskt lyckats få samarbetet mellan kommun, högskola och företag, det så kallade Triple Helix, att fungera. Det säger alla som Ny Teknik talat med.

Ett stort minus är kommunikationerna. PR-människor läser kartor och lägger Blekinge mitt på linjen Köpenhamn-Leningrad. Men i verkligheten ligger regionen i ett hörn av Sverige dit varken snabbtåg eller motorvägar når. För att inte tala om internationella flygförbindelser.

- Men herregud, vi är ändå med på Ny Tekniks tillväxtlista. Innan högskolan kom hit var det värre än inre Norrland, säger Tage Dolk, som var utvecklingschef i Karlskrona under 1990-talet och en av visionärerna bakom regionens satsning på it-telekom.

- Då var vi den sämsta residenskommunen i Sverige. Vi har haft en tioårsresa till någon form av normalnivå. Sen kom it-krisen emellan, men nu kan vi börja ladda för en expansion.

Eddie Pröckl

Kommentarer

Välkommen att säga din mening på Ny Teknik.

Principen för våra regler är enkel: visa respekt för de personer vi skriver om och andra läsare som kommenterar artiklarna. Alla kommentarer modereras efter publiceringen av Ny Teknik eller av oss anlitad personal.

Här är reglerna för kommentarerna på NyTeknik

  Kommentarer

Dagens viktigaste nyheter

Aktuellt inom

Senaste inom

Debatt