Hållbar industri
Robotar ska lämna linorna på bilfabrikerna
Bilar är tunga – produktionslinor och robotar anpassade därefter. Men om robotar jobbar utan burar kan nya moment automatiseras.
I takt med att robottekniken går framåt uppstår nya möjligheter med robotar och operatörer som jobbar sida vid sida.
– Den stora utmaningen är att kunna använda större robotar, med kapacitet att lyfta mer än de allra minsta, i människa-robot-samarbete, säger Kerstin Johansen vid Linköpings Universitet som lett det Vinnova-finansierade projektet TOMM.
Fordonstillverkarna har rörliga linor och nya produkter ska produceras. Om nya robotar kan jobba utanför burarna kan roboten bli operatörens tredje hand.
– Vi ser stora fördelar att kunna ersätta dyra fixturer som måste anpassas efter varje ny modell med robotar som är enkla att programmera. Dessutom är ergonomi en viktig faktor, säger Åke Gustafsson som tillsammans med kollegan Stefan Axelsson deltagit i projektet för Volvo Personvagnar.
Scania, Volvokoncernen och Volvo Personvagnar har deltagit i projektet med varsitt fall. Volvo Personvagnars var ett moment där roboten ska montera en panel under bilen så att operatörens axlar skonas när arbetet sker över huvudet.
– Men även de andra företagens fall intresserar oss. Vi har försökt att få fall som skiljer sig åt men ändå kan användas i de olika bolagen, säger Åke Gustafsson.
Ett fall handlar om att roboten ska applicera en silikonsträng och sedan bära en tung motorkomponent. I det tredje exemplet ska roboten bära en instrumentbräda, positionera sig och släppa den för att sedan hämta en ny instrumentbräda. Då måste den gå säkert tillbaka utmed linan.
Säkerhetsfrågorna är centrala vid människa-robot-samarbeten. De mindre robotarna, som de från danska Universal Robots, kan jobba bland människor men en riskanalys krävs ändå.
Men de lite större robotarna, med kapacitet att lyfta upp emot 50 kilo, kan inte alls släppas ut ur burarna enligt dagens regler.
Det kommer nya standarder och det behövs för att industrin ska kunna komma vidare i människa-robot-samarbeten, säger Kerstin Johansen.
Hon tror att potentialen är stor. De senaste åren har robottillverkarna utvecklat sina produkter för att samarbeta med operatörerna men de industriella tillämpningarna har vi bara sett början av.
Forskningsprojektet övergår nu till del två och Björn Langbeck på Swerea tar över projektledningen.
– Vi byter roller i projektet och jag kommer att fokusera på att bygga demonstatorer på Universitetet. Vi kommer också att ta in operatörer i projektet för att ta reda på hur de ser på att jobba med en robot, säger Kerstin Johansen.
På Volvo Personvagnar finns stora förhoppningar om att man ska kunna hitta nya jobb åt robotar i samarbete med operatörer. Ett exempel är att använda robotar vid förstationer, att en konsol monteras på annan större komponent innan den går vidare till linan. Där kan monteringen ske oberoende av takten på linan och människan kan snabbt ersätta roboten vid eventuella störningar.
– Vi testar några mindre robotar i dag och tittar på vad man kan göra med tekniken. Men vi behöver några år för att utvärdera och lära oss att använda tekniken på rätt sätt, säger Stefan Axelsson.
Prenumerera på Ny Tekniks kostnadsfria nyhetsbrev om automation!
TOMM
- TOMM står för Collaborative team of man and machine och är ett forskningsprojekt om människa-robot-samarbete.
- Det har finansierats av Vinnova med 4 350 000 kronor för perioden 2013-2015.
- Det drivs av Linköpings Universitet och Swerea. Volvokoncernen, Volvo Personvagnar och Scania är med i projektet.
- Kerstin Johansen har projektlett. Nu startar del två med Björn Langbeck som projektledare.