Matematik och svenskar? Ett skämt?

tycker det ödslas alldeles för mycket tid på bevis, vad är meningen med att kunna bevis dubbelvinkelsatsen osv? helt värdelöst när det går slå upp dom

Tycker det är helt enormt att vi på högskolenivå lägger kanske 90% av vår tid på att lösa ekvationer analytiskt när det kanske är 10% av alla intressanta ekvationer som går att lösas analytiskt.

Skolan borde verkligen lägga ett mycket större tryck på numerisk analys.

Fram för Matlab/Femlab/Mathematica och allt vad det heter!

LOL

Sorry for commenting in English!
Claes Johnson is broadly known in the narrow circles of Swedish mathematicians for his revolutionary ideas especially in areas of math. education for at least 20 years. In my opinion, his opponents do have valid points. They say, that the aim of math education is to develop abstract thinking ability, which is of value on its own. Applications are also important, but they could be presented in other parts of the programme (e.g. physics).

Mattematikämnet befinner sig i kris därför att många elever finner den klassiska matematikundervisningen som väldigt omotiverade och monoton. I var undervisning måste man kunna koppla det man gör/ska lära sig till något som eleven finner sig kunna inneha nytta av i det verkliga livet/framtida sysselsättning.

Det är allt för vanligt att elever från första klass tills att de slutar gymnasiet aldrig inom skolmiljön bekantat sig med matte på något annat sätt än en tjock bok. En annan vanlig ska är att mattläraren ej kan motivera varför eleven ska läsa sig räkna vissa saker, ett problem som givetvis finns i många andra ämnen med...

Vad menar Claes Johnson? I endast ett stycke på ett fåtal rader antyder skribenten något slags definition på vad "IT-matematik" innebär. Om ens det. Kan inte se någonting direkt konstruktivt överhuvudtaget. Exakt vad ska förändras? Vilka färdigheter skall läras ut? Till vilken nytta?

Tyvärr är det nog så att många mattematiklärare inte vill vara lärare utan de vill syssla med mattematik för egen forskning m.m och då blir det ett tvång att vara lärare som i sin tur ger dåliga lektioner som i sin tur...
Det är synd för matte är verkligen spännande men de lärare jag har stött på vill hellre briljera med sina kunskaper än att lära ut.

inte långt efter gånger tabellen.

Precis som mängdläran gjorde när jag gick i skolan...

Här på det stora statliga verket vimlar det av dom numera. D.v.s. inkompetenta mellanchefer.

En äldre tjänsteman, mer matematiker än IT-kunnig, blev uppsagd av en korrumperad chef som såg honom som ett hot mot sin egen situation. Han, chefen, står nu åtalad för "otillbörlig belöning" men den uppsagde tjänstemannen är fortfarande uppsagd.

Vad är det? Kunna använda matematiska hjälpmedel? Måste man inte förstå underliggande principer och hjälpmedlens begränsingar då?

När jag undervisade på universitetsnivå mellan 2000 och 2006 märktes en rejäl försämring i förkunsaperna från gymnasiet. jag hade flera elever som inte ens kunde addera och förenkla bråk. Skulle jag lita på modellerings resultat av dem? Inte en chans.

Tappet i kompetens har inte kommit nyligen. Det har pågått åtminstone sedan 80 talet, men märktes inte först i särskilt stor utsträckning för man regerade genom att minska bredden på kurserna lite i taget. I mitten av 90 talet blev det helt ohållbart och man fick helt enkelt sänka ribban.

I min mening är problemet att skolan numera fokuserar alldeles för lite på grundläggande principer och det är för mycket fokus på problembaserat lärande och egna projekt i för låg ålder. Sedan kanske intagen till högskolorna borde vara baserade på relevanta tester också.

Finland verkar göra saker helt rätt, sverige kanske borde lära sig av sin granne.

klimatskeptiker med egen relativitetsteori vill ha it-matematik, låter ju vettigt :-)

Jag håller bitvis med, men när det började komma kommentarer om att det inte är definierat vad IT matematik är så kollade jag upp skribentens blogg. Inför en intervju, ger han många exempel. Dock studsar jag som datavetare på att mängdlära ses som "abrakadabra". För mig är mängdläran grunden där man sedan kan lägga på andra aritmetiska övningar.
Det behövs en hel del olika typer av IT folk. Låt oss inte skrämma bort människor från IT genom att ge IT (eller matematik för den delen) teknolog stämpel. /Doktor i datavetenskap

Tycker även det finns ett hål mellan teori och praktik. I verkliga livets matematik får man ett problem som man själv måste formulera en modell för och sedan jobba utifrån den, detta har de flesta ingenjörer jag stött på väldiga problem med.

LOL

Sååå Ny Teknik att ta in en fullständigt obegriplig artikel, det var väl ingen av pojkarna och flickorna på redaktionen som förstod den?

Inte jag heller, de flesta av reaktionerna är ju av goddag-yxskaft-typ också, varför jag undrar lite över syftet med inlägget?

Eller är det bara så enkelt att den havererade matematikförståelsen, där kunskap ersatts av prat, skapat professorer av samma sort?

Jag tycker mig se att många barn och ungdomar (och vuxna) faktiskt älskar matematik i dess mer renodlade former. Många tappar intresset när matematikförsiktiga lärare lindar in matten in andra sammanhang, inte för att dessa sammanhang är irrelevanta, utan för att den resulterande matematiken blir trivial.
Dessutom är det alltför många lärare som aktivt motverkar elever som "drar iväg". Många 10-åringar har enorm kapacitet och kan bränna igenom hela högstadiematten hur lätt som helst, men det tillåts aldrig.

Allra viktigast är dock att människor som sägs ska vara förebilder för andra bör idiotförklaras när de skrattar och säger "haha, matte och fysik - det förstår jag ingenting om". Vi ska alla direköversätta detta till "jag är en jubelåsna och jag bryr mig inte ens". Ingen skryter någonsin om att de inte kan läsa eller skriva, så varför skryta om man är imbecill och ointresserad av matte och fysik.

Efter att ha tittat på hemsidan håller jag med, framför allt beträffande finita element-metoder för diff-ekvationer. Dessa låter sig lösas analytiskt i relativt få fall, och då ofta med yttersta klurighet, medan en mängd fall som uppkommer i verkligheten bara kan lösas med iterativ differensräkning varav finita element är toppen. Tror jag mig förstå.

Vet ni varför öst-staternas matematik-kunskaper är bättre än väst-världens? Därför den inte ändrats nämnvärt på ca 50 år. Och de tror på vad vi så föraktfullt kallar "korvstoppning". Vi har här ändrat matematikundervisningen nästan varje år därför den är så "tråkig" osv. Matematik börjar bli kul när man kan lite, den blir inte roligare av en massa konstlade åtgärder för att göra den sexigare. Kör helt enkelt på med mera matte, och kräv mer av eleverna. Slösa ej tid på ovidkommande trams!

Jag studerar Teknisk Fysik på KTH och har under hela min studietid (givetvis innan KTH men till viss del också på KTH) saknat en mer icke-analytisk (icke-linjär) approach till matematik. Den klassiska differentialkalkylen har givetvis sin plats, men det finns en ny och spännande matematik i form av till exempel kaosteori (med sina attraktorer), kombinatorik och talteori (med primtal och RSA-kryptering, och alla nya upptäkter inom detta matematiska område) och till exempel enkla numeriska metoder skulle mycket väl kunna läras ut tidigare än vad jag stötte på dem.

Tyvärr saknas kompentens, dels saknar matematiklärarna ofta programmeringskompentens, dels saknar datalärarna matematikkompetens. I alla fall var det så när jag gick gymnasiet, och jag är rädd att den bilden fortfarande stämmer. Som mer intresserad av matematik och fysik är det extremt otacksamt, i synnerhet i grundskolan, men även gymnasielärare (om än aldrig så bildade) saknar svar på många viktiga frågor av elementär karaktär (hur beräknar miniräknaren sinus, inte har den en taltabell? - svaret fick jag långt senare).

Snart kommer fler än ett fåtal titta på MIT-föreläsningar och leta på Wikipedia efter förklaringar när böckerna inte räcker till. Snart kommer förstås även böckerna slängas över bord. Det händer nu, det är lite för sent att gnälla över det.

Det är intressant men beklagligt vilken rabiat utvecklingsfientlighet som framkommer när det kommer konstruktiva förslag på utbildning och den framtid, i synnerhet bland folk som är vana att röra sig i teknikutvecklingens framkant.

... är att ingen matematik undervisas i skolväsendet förrän tidigast på universitetsnivå. I grundskolan lär man sig RÄKNING. MATEMATIK är betydligt mycket mer än så.

Jag studerar Teknisk Fysik, och tycker detta låter intressant. Hade det funnits en "IT-matematik" linje när jag började plugga hade jag valt den. Hur många av er färdiga civilare sitter egentligen med papper och penna i arbetslivet och räknar på spänkrafter i broar eller elektromagnetiska fält?

Komplementet till denna IT-matematik måste givetvis vara en stor del kurser i förståelse, förståelse för att ställa upp ett problem, och angripa det. Men dagens ungdomar tänker annorlunda än förut. Pratade med en professor som tycket att elever han har idag har större problem att lösa klassiska mekanik problem än förut, men var mycket bättre på att förstå hur större system hängde ihop...

Om vi talar om barn med begåvning så kan de börja med att göra dataprogram i förskoleåldern, detta stärker deras drift att lära sig nya saker och deras abstrakta förmåga får en bra start. Sedan är det bara utmärkt om de gör program för att lösa hemuppgifter. På detta vis får man in behov av matematik i tidig barnaålder och barnen kan göra något som fungerar. Ja, jag tror nästan att man kan skapa eller åtminstone öka den matematiska begåvningen. Men svensk grundskola saknar i stor utsträckning lärare som kan lära ut matematik och språk, därmed blir det en förutsättning för ett begåvat barn att barnet har föräldrar som kan hjälpa och stimulera dem i abstrakt tänkande från mycket unga år. Tal och matematiska begrepp måste bli naturliga för barnen långt innan de börjar i skolan. Dessutom måste läroplanen genomgå en ordentlig städning och fokusera på språk, matematik, fysik, musik och en gymnastik där alla får vara med och där alla får möjligheter att genom tävlan förbättra sina prestationer. Varje barn borde dessutom på sin fritid ha möjlighet att deltaga i en sport där man tävlar. Detta skapar god kontakt mellan föräldrar och barn och stärker barnets uthållighet inför svårigheter.
Nuvarande skola är förfärlig, eleverna lider, lärarna saknar det "ämnesdjup" de skulle behöva för att lära ut ämnet på ett sätt som stimulerar den nyfikenhet som alla barn besitter inför att lära sig nya saker. I dagens skola dödas denna nyfikenhet effektivt genom mördande tråkiga och stökiga lektioner. Björklund vill väl men är lurad av lärarfacket. Skall man komma någonstans måste lärarfacket stävjas och hårda krav ställas på lärarnas lämplighet och utbildning.

Jättebra förslag att Sveriges Matematikprofessorer tar hand om Reformarbetet i Skolan. Därvid behövs Vetenskap och Beprövad Erfarenhet. För att inte tala om den Sociala Kompetens som accumulerats vid landets Matematikinstitutioner. Som en Matematikprofessor i Stockholm sa: Varför ska man säga Hej? Det har ju inget med Matematik att göra!

Om vi nu ska spara pengar i dessa dagar av Strategiska Satsningar i form av Likafördelning av Stora Pengar till en mängd Halva Doktorandställningar till landets Kollegialt Jämställda UniversitetsProfessorer, så föreslår jag att KTH-Professorerna i IT-Matematik slår sig ihop med Professorn i Parapsykologi vid Lunds Universitet. Vi ser fram emot ett antal reformer som flinkt distribueras till landets matematiklärare i skolan medelst Förändrade Medvetandetillstånd och Tankeöverföring. Massor av Lärarlyftspengar att spara i för Herrarna Skol- Forsknings- och Högskoleministrar!

Serge Lang: "I am not here concerned with intent, but with scientific standards, especially the ability to tell the difference between a fact, an opinion, a hypothesis, and a hole in the ground."

Det finns bara matematik. Det som här kallas för IT-matematik är verktyg precis som pena och papper. IT kan och bör användas för att höja matematikens dimensioner och förståelsen för matematiken och dess användning.