Foto: STIG ARNE NOHRSTEDT, FÄSTNINGSGUIDEN I NORR, HÄSSLEHOLMS MUSEUM, KATRIN BJERROME

Lista: 11 svenska teknikhistoriska utflyktsmål i sommar

TEKNIKHISTORIA. En tidsresa i teknikhistorien inom landets gränser behöver inte bli lång, geografiskt sett. Här har vi samlat några av alla våra favoriter för den teknikintresserade, den här gången med lite extra fokus på de platser som kan besökas även utomhus.

Teknikhistoria redaktion

Bodens fästning med Rödbergsfortet. Foto: FÄSTNINGSGUIDEN I NORR

Bodens fästning med Rödbergsfortet

Besök Norrbottens vakthund

”Låset i norr” stod i givakt under två världskrig och under kalla kriget. Med fem artillerifort insprängda i berget skulle fienden stoppas från att nå övriga Sverige – och de eftertraktade malmtransporterna.

Bodens fästning med Rödbergsfortet är en av Sveriges genom tiderna mest påkostade försvarshemligheter. Ett rejält utflyktsmål med sin omkrets på 25 kilometer och närmare 1 200 militära byggnadsverk, som kan besökas via guidade turer både med buss och cykel. För den som vill ta sig dit till fots finns Väbelstigen upp till fortet på Rödberget. Sammantaget gott om tillfällen att fundera över den insats som krävdes för att bygga anläggningen.

– Den teknik man hade när fästningen började byggas 1901 var egen muskelkraft, hästar och släggor. Det fanns förstås ingen elektricitet att tillgå och hela bygget tog tio år att slutföra, säger Sally Sundbom, ägare till bolaget som driver fortet.

Läs mer: Kaknästornet – Stockholms högsta byggnad

Bodens fästning består av fem fort som var tänkta att samverka som en gördelfästning runt staden. Samtliga är byggda enligt samma princip och hade sina egna avlopps- och vattenförsörjningsanläggningar, elkraftverk och sjukvårdsavdelningar. Mycket av det finns kvar i ursprungligt skick, även själva beväpningen som finns att titta på för den militärtekniskt intresserade.

– Vi har åtta kanoner som är fast monterade i berget, de fyra tolvcentimeters kanonerna skjuter upp till 2 mil. Det är lite intressant att tänka på hur de transporterades upp på forten, när de kom på järnväg till Bodens station och sedan med sina 25 ton skulle dras upp till hjässan med hjälp av hästar. Det behövdes upp till 30 parspända hästar för att transportera upp en kanonkupol, säger Sally Sundbom.

Därtill finns en fullt fungerande radiostation där intresseföreningen Radioterna än i dag sänder radio ett par gånger om året.

FAKTA: Bodens fästning och Rödbergsfortet

Adress: Fem fort runt Bodens tätort, karta finns via hemsidan.

Hemsida: www.fastningsguiden.com

Tillgänglighet: Första våningen i Rödbergsfortet är tillgänglig.

Bergs slussar. Foto: GÖTA KANALBOLAG

Tekniktät tur längs Göta kanal

Ett 19 mil långt besöksmål kanske är lagom för att slippa trängas. Med 58 slussar är Göta kanal ett enda stort teknikmuseum.

När kanalen förverkligades i början av 1800-talet hade den varit en dröm för många i 300 år. Redan på 1500-talet föreslog biskop Brask i Linköping en båtled tvärs över Sverige. Planerna stöttes och blöttes åtskilliga gånger genom åren innan Karl XIII år 1810 utfärdade privilegiebrevet som gav Göta kanalbolag rätt att bygga kanalen.

Syftet var att skapa en genväg över landet och slippa tullarna som danskarna krävde i Öresund.

Det var greve Baltzar von Platen som drev igenom bygget. Till sin hjälp hade han Europas främste kanalbyggare, skotten Thomas Telford.

Läs mer: Mjukisen blev tuff – Harley-davidsons krokiga väg framåt

Omkring 60 000 man deltog i arbetet som till största delen utfördes för hand med plåtskodda träspadar.

Under byggtiden grundades Motala Verkstad med kunskap som britterna delade med sig av. Efterhand blev verkstaden känd för sin gjutjärnsteknik och kallas ibland för den svenska verkstadsindustrins vagga.

1832 stod Göta kanal klar. Tillsammans med Trollhätte kanal fanns då en genväg över landet.

Men Göta kanal hade byggts för större båtar än slussleden förbi Trollhättan. Kraven växte på att fartygen skulle kunna gå hela vägen från Östersjön till Västerhavet. Så småningom anpassades även Trollhätte kanal för större båtar. 1844 kunde kung Oscar I:s båt Esplendior som första fartyg ta sig igenom den nya slussleden.

Göta kanal fick dock inte den långsiktiga betydelse som farled som man hade hoppats. Järnvägen och lastbilstrafiken tog över kanalens roll som nyttoled och i stället blev Göta kanal en populär turistattraktion.

FAKTA: Göta kanal

Sträcka: Från Sjötorp i väster till Mem utanför Söderköping i öster.

Hemsida: www.gotakanal.se

Tillgänglighet: Relativt god längs dragvägen. Många av de äldre fastigheterna har dock begränsat manöverutrymme. Alla allmäntoaletter har handikapptoalett.

Döda Fallet, Ragunda. Foto: Mikael Gustafsson/N/TT

Döda fallet, Ragunda – flodvåg före industrialismen

Tanken var att skapa en flottningsled på Indalsälven. Det storslagna försöket resulterade i vad som har kallats Sveriges största naturkatastrof - i en tidsanda som förebådade industrialismen.

I dag är Döda fallet ett naturreservat och besöksmål. Under snöfri period finns vandringsleder och en träramp över den torrlagda älvfåran.

Storforsen i Indalsälven har en fallhöjd på 35 meter, och timret som flottades mot kusten slogs sönder i de enorma krafterna.

Läs mer: Drakborgen är tillbaka med mer ond bråd död

Fanns det en väg runt forsen för timmer och båttrafik? 1795 stod den klar efter att köpmannen Magnus Huss (senare kallad Vild-Hussen) anlitats för arbetet. I juni året efter kom vårfloden. Vattnet steg i Ragundasjön, bröt fördämningar och en flodvåg gick genom kanalen som tog med sig hus och dränkte odlingsmark. På fyra timmar tömdes Ragundasjön och Storforsen tystnade.

Vid Döda fallet finns förutom Sveriges största vridscen utomhus (sommaren 2020 är alla föreställningar inställda) även vandringsleder och gångvägar i naturreservatet. I närområdet finns Thailändska paviljongen, Krångede kraftverksmuseum och hängbron över Indalsälven.

FAKTA: Döda fallet

Plats: Västerede Döda fallet, Bispgården, Ragunda kommun, östra Jämtland.

Hemsida: www.dodafallet.se

Tillgänglighet: Handikapparkering, grusad gångväg fram till träramp. Det finns räcken på båda sidor om rampen och sittplatser utmed vägen.

Mer att läsa: www.ragundadalen.se. Romanen Vild-Hussen av Lars Molin (1973), finns som e-bok.

En del av maskinerna är i bruk och används för tillverkning av de band, spetsar och snören som säljs i museibutiken. Foto: KATRIN BJERROME

Göteborgs remfabrik – produktion som förr

I november 1977 stängde personalen av maskinerna och gick hem. I dag ser Göteborgs remfabrik ut precis som den gjorde då, när produktionen upphörde.

På bottenvåningen står vävstolar i långa rader, inte bara de som en gång användes i den egna produktionen utan även sådana som flyttats hit från andra nedlagda bandfabriker och snörmakerier. Bandvävstolar, varav två jaquarder, fyra spetsmaskiner, en handduksvävstol och flera flätmaskiner. På översta våningen finns varpsalen med tvinnmaskiner, bomställningar och varpor.

– Det speciella med remfabriken är att det är så lite som har förändrats, att det är så välbevarat och komplett. Dessutom märker vi att vi får både teknik- och textilintresserade besökare som kommer till oss för att se maskinerna och själva hantverket, säger Katrin Bjerrome, ordförande för föreningen Göteborgs remfabrik som driver verksamheten och ordnar visningar.

Utöver maskinparken finns även transmissionssystemet med sina axlar och remmar att titta närmare på.

– Du kan se både hur drivremmarna till transmissionssystemet tillverkades, och hur de användes, säger Katrin Bjerrome.

Själva ångmaskinen togs däremot bort när produktionen blev elektrifierad omkring 1914.

Fakta: Göteborgs remfabrik

Adress: Åvägen 15, Göteborg.

Hemsida: www.remfabriken.se

Tillgänglighet: Museet är tillgängligt i entréplan.

Vattenhjulet var i bruk fram till 1920. Bild tagen cirka 1960 Foto: STIG ARNE NOHRSTEDT

Polhemshjulet, Norberg – semestra vid snilleblixten

1876 började ett livsviktigt ljud klinga vid Kärrgruvan i västmanländska Norberg. Ljudet kom från en klocka på Polhemshjulet, ett vattenhjul med 15 meter i diameter som använde en stånggång för att driva pumpar i Svinryggens gruvor i närheten.

Genom en tre kilometer lång kanal från Bålsjön flödade vattnet till hjulet, och fick det att snurra. På hjulaxeln fanns vevstakar som i sin tur drev stånggången, bestående av långa sammanlänkande stänger, som svängde fram och tillbaka.

Den svängande rörelsen fortplantades genom systemet, och förgrenades i olika riktningar med hjälp av ett så kallad vändbrott. Som längst färdades kraften 1 300 meter för att driva gruvpumpar. Slutade klockan på Polhemshjulet att klämta var det hög tid för arbetarna att lämna sitt förvärv nere på gruvans botten.

Namnet då? Jo, hjulet är döpt efter Christopher Polhem, kallad ”den svenska mekanikens fader”. Stånggångsprincipen är inte en av hans många innovationer, men den gode Polhem gjorde flera förbättringar av systemet – bland annat genom att uppfinna vändbrottet som användes för att ändra riktning på kraften.

Trots att elen kom till Norberg 1897, fortsatte stånggången att leverera vattenkraft till pumparna i Svinryggens gruvor fram till 1920.

I dag är Polhemshjulet ett av Sveriges största bevarade vattenhjul och ett populärt industrihistoriskt besöksmål. Även vattenledningskanalen är restaurerad och bjuder på en fin promenad genom platsen Kärrgruvan.

FAKTA: Polhemshjulet

Adress: Västanforsvägen 30 B, 738 32 Norberg.

Hemsida: www.ekomuseum.se/besoksmalen/polhemshjulet

Tillgänglighet: Platsen är inte tillgänglig för rullstolsburna eller barnvagn.

Annat du behöver veta: Nyckel till hjulhuset kan lånas i Storkiosken i närheten.

Pythagoras industrimuseum i Norrtälje. Foto: PYTHAGORAS INDUSTRIMUSEUM

Pythagoras industrimuseum, Norrtälje – tändkulemotorer i gång än i dag

I början av förra seklet tillverkade arbetarna vid Pythagoras-fabriken i Norrtälje tändkulemotorer till kunder runt om i världen. Fabriksmiljön är i dag bevarad i närmast orört skick och utgör platsen för ett levande museum, där motorer och maskiner dagligen kör i gång.

– Här känner man hur det var på riktigt. Det ser ut, luktar och låter precis som då och det är den miljön som besökarna är ute efter, berättar museichef Erika Grann.

Förutom att upptäcka maskinhallen med alla motorer kan besökarna se in i affärskontoret med ritningar och en autentisk arbetarbostad. I Barnens Pythagoras får de yngre besökarna chansen att lära sig mer om teknik, mekanik, uppfinningar och kraftöverföring.

– Teknikhistoria är ryggraden, men vi gör många utblickar och berättar bland annat om arbetsförhållandena under den här tiden, säger Erika Grann.

FAKTA: Pythagoras industrimuseum

Adress: Verkstadsgatan 6, 761 43 Norrtälje.

Hemsida: www.pythagorasmuseum.se

Tillgänglighet: Fabriken är inte helt anpassad till funktionsnedsättningar. Toalett med plats för exempelvis rullstol eller permobil finns.

Det finns gott om fordon att ta del av på Hässleholms museum. Foto: HÄSSLEHOLMS MUSEUM

Hässleholms museum – militärisk historia på museum

I Hässleholm finns Sveriges största utställning av svenska band- och hjulfordon. Här kan du bland annat kolla in Stridsvagn 102 (Centurion MK III), Personlastterrängbil 903 och Sjuktransportbil 2t Volvo L340. Samlingen är inrymd i en 6 000 kvadratmeter stor före detta industrilokal så det finns gott om plats att hålla avstånd på.

Museet drivs gemensamt av Hässleholms militärhistoriska förening, Hässleholms brandkårsmuseum, Västra Göinge Hembygdsförening och Garnisonmuséet Hässleholm Vänner. Här finns alltså mer än militärhistoria att ta del av, bland annat historiska brandbilar.

FAKTA: Hässleholms museum

Adress: N. Kringelvägen 9, Hässleholm.

Hemsida: www.hassleholmsmuseum.se.

Tillgänglighet: Museet är tillgänglighetsanpassat.

Porjus gamla kraftstation.

Porjus gamla kraftstation – samla kraft i Porjus

1910 inleddes bygget av Porjus kraftstation vid Stora Luleälv. Det saknades vägar så den första tiden fick byggmaterial bäras genom vildmarken från Gällivare fem mil bort. Den enorma anläggningen blev det första stora vattenkraftverket norr om Polcirkeln och skulle förse gruvnäringen och Malmbanan med en trygg källa till elektricitet.

På 1970-talet ersattes det gamla kraftverket av ett nytt betydligt större och mer modernt. Men den gamla byggnadsminnesmärkta kraftstationen står kvar och går att besöka sommartid.

FAKTA: Porjus gamla kraftstation

Adress: Maskinistvägen 15, 982 60 Porjus.

Hemsida: Information finns bland annat via www.norrbottensmuseum.se

Annat du kan göra: Gå den 44 kilometer långa Rallarstigen mellan Gällivare och Porjus, samma rutt som nybyggarna fick bära byggmaterial under 1910-talet.

Skalbankarna i Bohuslän. Foto: BOHUSLÄNS MUSEUM

Skalbankarna, Uddevalla – promenad i Bohusläns under

Carl von Linné ska ha kallat det ”Bohusläns största under”. I vilket fall som helst rör det sig om världens största skalbankar. Flera meter tjocka lager av snäck- och musselskal – en över 10 000 år gammal arkeologisk skatt från senaste istiden – bildar vackra vita kullar i utkanten av Uddevalla.

Det bästa sättet att uppleva dem är att promenera den två kilometer långa skalbanksslingan som är en del av ett större naturreservat.

FAKTA: Skalbankarna

Adress: Kurödsvägen 1, 451 55 Uddevalla.

Hemsida: www.bohuslansmuseum.se/besok-museet/skalbanksmuseet/

Bra att veta: Skalbanksmuseet är stängt i år, men naturreservatet är öppet.

Tillgänglighet: Naturreservatet har begränsad tillgänglighet.

Rekonstruerade byggnader vid Fröå gruva, i bakgrunden Åreskutan med Blåsten. Foto: NILS THOMASSON

Fröå gruva intill Åreskutan

Vid Åreskutans östra sida kan du besöka Fröå gruva med bevarade anläggningar och torp, gruvor och varphögar med kopparblänk.

Historien om gruvbrytningen i Fröå inleddes 1744 när sovrerskan Anna Larsdotter från intilliggande Björnänge hittade koppar. Samma år startade gruvbolaget brytningen i området. Verksamheten hade sin storhetstid runt Amerikaepoken från 1910, men gick i konkurs 1919.

Själva de historiska byggnaderna i Fröå är stängda sett till rådande läge, men titta på hemsidan där det meddelas om något öppnar tillfälligt eller guidning anordnas. Byggnaderna har skyltar med dess historia för dig som vill gå runt själv i området.

FAKTA: Fröå gruva

Adress: Fröå gruva, Björnänge, Åre.

Hemsideadress: www.froagruva.se

Tillgänglighet: Miljön runt de historiska byggnaderna är tillgänglig för funktionshindrade.

Krysshamring i Vånevik. Foto: MARIT STIGSDOTTER

Våneviks stenhuggarmuseum

Hundratals stenbrott av olika storlek möter upp besökaren i 22 kilometer vandringsleder genom stenhuggarlandskapet i Vånevik, söder om Oskarshamn. Därtill ett antal vargar, men inte den pälsburna sorten utan felhuggna stenar med anor från stenindustrins glansdagar.

Den östsmåländska röda graniten var det som lockade stenhuggarna till Vånevik mot slutet av 1800-talet. Med sin närhet till vattnet fanns det goda möjligheter att skeppa råvaran världen över, där Tyskland var en stor kund.

Här kan besökaren vandra själv och ta del av stenhuggarhistorien digitalt genom att skanna qr-koder med sin smarta mobil. Vånevik har öppet en dag i veckan för guidning och visning av verkstäderna i Ångkransbrottet samt museilägenheten på Flatmejselvägen 2. Ångkransbrottets utemuseum är alltid öppet för besök.

FAKTA: Våneviks stenhuggarmuseum

Adress: Vånevik, Oskarshamn.

Hemsida: www.hardklang.se

Tillgänglighet: Verksamheten är inte tillgänglighetsanpassad, men utemuseet går bra att besöka även med rullstol.

Texter: Angelica Söderberg, Ania Obminska, Anna Orring, Simon Campanello, Linda Nohrstedt, Kalle Wiklund, Peter Ottsjö och Johan Kristensson.

---

Det här är en artikel ur tidingen Teknikhistoria. Prenumerera på den här!

Gilla Teknikhistoria på Facebook

Fakta: Här hittar du fler utflyktstips

Digitala visningar via Sveriges militärhistoriska arv: www.sfhm.se/forsvarshistoria_pa_distans/

Riksantikvarieämbetets förteckningar över kulturarven, till exempel byggnadsminnen: www.raa.se/kulturarv

Svenska industriminnesföreningens länksamling: www.sim.se/industrihistoriska_miljoer

1 400 svenska arbetslivsmuseer: www.arbetetsmuseum.se/sok-i-databas/

Det här kan vara bra att tänka på

Tänk på att alltid kontrollera att ditt utflyktsmål har öppet som planerat innan du beger dig iväg.

För dig som inte har möjlighet att bege dig på utflykt kan det vara idé att titta efter digitala visningar. Som exempel har en digital guidning av Sala Silvergruva nyligen ordnats, som kan nås även i efterhand via gruvans Facebooksida.

Kommentarer

Välkommen att säga din mening på Ny Teknik.

Principen för våra regler är enkel: visa respekt för de personer vi skriver om och andra läsare som kommenterar artiklarna. Alla kommentarer modereras efter publiceringen av Ny Teknik eller av oss anlitad personal.

  Kommentarer