Tänt var’e här! 7 steg för tändstickorna

2022-08-14 06:00  

TEKNIKHISTORIA. Självantändande stickor, hälsovådligt fabriksarbete och en ekonomisk krasch som gav svallvågor över hela Sverige – och världen. Utvecklingen av tändstickor är inte så odramatisk som det kan verka. Men den svenska uppfinnaren Gustaf Erik Pasch lyste upp tillvaron med sin säkra innovation.

Försäljningen av brandfarliga fosforstickor har varit förbjuden i Sverige sedan 1901. Foto: BO ARVID ANDERSSON/POSTMUSEUM
 

Eldfängd fosfor – en osäker föregångare

Förlagan till dagens tändstickor var så kallade fosforstickor. De innehöll vit eller gul fosfor, ett giftigt ämne som framställdes av bland annat benrester och urin. Den första tändstickan med dessa komponenter uppfanns 1827 av den engelske kemisten och apotekaren John Walker. Fosfortändstickorna antändes vid friktion mot alla sorters ytor, vilket i praktiken innebar att stickorna även kunde börja brinna i asken. Försäljningen av fosfortändstickor förbjöds i Sverige 1901.

 

Gustaf Erik Pasch. Foto: TEKNISKA MUSEET

Svenska uppfinningen: en ny säker sticka

Den 30 oktober 1844 fick den svenske uppfinnaren och kemisten Gustaf Erik Pasch patent på sin banbrytande uppfinning: säkerhetständstickorna. Den nya stickan kunde endast tändas mot en yta som innehöll ofarlig röd fosfor. Risken för att stickorna skulle antända varandra var nu eliminerad. Trots tappra försök lyckades inte Pasch själv utveckla sin uppfinning till en lönsam produkt och dog utfattig. Än i dag förknippas säkerhetständstickan med Sverige, och i flera länder kallas de för ”svenska tändstickor”.

 

Litografi från 1872 som visar Jönköpings Tändsticksfabriks AB. Foto: WIKIMEDIA

Fabrikerna och tändstickstillverkningen

Sveriges första tändsticksfabrik grundades i Stockholm 1836. Men en av de viktigaste kom att bli Bröderna Lundströms tändsticksfabrik. Den grundades åren 1844–1845, och expanderade så småningom till att bli Jönköpings Tändsticksfabrik. Inledningsvis producerades fosfortändstickor. Men kemisten Johan Edward Lundström, som ägde fabriken tillsammans med sin bror, lyckades förfina Paschs uppfinning säkerhetsstickan, och började tillverka den nya varianten år 1853. Två år senare presenterade bröderna Lundström säkerhetsstickan på världsutställningen i Paris och erhöll en silvermedalj.

 

Tändstickstillverkningen var till en början ett hälsovådligt arbete, där de giftiga ångorna av vit fosfor gav många så kallad fosfornekros. Foto: JÖNKÖPINGS TÄNDSTICKSMUSEUM

Sticktillverkningen – ett hälsovådligt kvinnoyrke

Tändstickstillverkningen var till en början ett mycket hälsovådligt arbete. De giftiga ångorna av vit fosfor gav många så kallad fosfornekros. De drabbade fick inflammationer i käkbenet som följdes av tandlossning. Många av de anställda i den tidiga produktionen var kvinnor och barn. De ansågs helt enkelt vara billigare arbetskraft då de fick lägre lön än männen. Då produktionen lades om till säkerhetständstickor förbättrades arbetsvillkoren betydligt.

Läs mer: Stickorna satte hela fabriken i brand

 

"Komplettmaskinen" vid Jönköpings Tändsticksfabrik ersatte fem andra maskiner, och tog hand om flera moment i produktionen samtidigt. Foto: JÖNKÖPINGS TÄNDSTICKSMUSEUM

Produktionen blev komplett med maskinen

År 1892 togs en så kallad ”komplettmaskin” i bruk vid Jönköpings Tändsticksfabrik. Maskinen, som ersatte fem andra maskiner, tog hand om flera moment i produktionen samtidigt. Den skar upp träet, doppade stickorna i tändsatsen och förpackade dem i askar. Produktionstakten blev nu en helt annan och många av arbetarna sades upp. Uppfinnare av maskinen var ingenjör Alexander Lagerman.

 

Den så kallade ”Barnhemsstickan” var den lite mer okända föregångaren till ”Solstickan”. Båda tändsticksaskarna såldes för välgörande ändamål. Foto: KAMERAREPORTAGE/TT

Läs mer: Neonskyltars resa – från strippklubbar till samtidskonst

Barnen, askarna och solstickepojken

Illustratören Einar Nermans ”solstickepojke” från 1936 är en välkänd symbol som pryder dagens tändsticksaskar än i dag. Den lite mer okända föregångaren till Solstickan var den så kallade ”Barnhemsstickan”, skapad av direktör Olof H Hanson som var styrelseledamot för Ekedalens barnhem i Majorna i Göteborg. År 1923 initierade han idén med tändstickor som skulle säljas för välgörande ändamål. Barnhemsstickan efterträddes snart av Solstickan, vars stiftelse i nutid skänker 8 öre för varje såld ask till projekt och forskning som bidrar till barns och äldres hälsa.

 

Interiör från tändstickskungen Ivar Kreugers kontor på Västra Trädgårdsgatan i Stockholm, även kallat för ”tändstickspalatset”. Foto: GUNNAR ASK/TT

Tändstickskungens tragiska krasch

År 1917 hade Ivar Kreuger tagit över samtliga tändsticksfabriker i Sverige och bildat Svenska Tändsticksbolaget, STAB. Han lyckades så småningom även få monopol på tändstickstillverkning i 33 länder. Runt 1930 stod hans företag för 60–70 procent av världens tändsticksproduktion. Inte långt därefter kraschade världsekonomin, Kreugerkoncernen hamnade i svår ekonomisk kris och i mars 1932 hittades Ivar Kreuger död i sin lägenhet i Paris. Hans död utlöste den så kallade Kreugerkraschen. Bilden visar en interiör från Kreugers kontor på Västra Trädgårdsgatan i Stockholm, även kallat för ”tändstickspalatset”.

 

Källor: Tändsticksmuseet i Jönköping, Snus- och tändsticksmuseet i Stockholm, Swedish Match, Tekniska museet

Din bonus som Ny Teknik-läsare: En del av svensk teknikhistoria

Du som är prenumerant på Ny Teknik digitalt får som bonus ett urval av artiklarna från Teknikhistoria, ett magasin om den tekniska och industriella utvecklingen som lett fram till samhället som det ser ut i dag – med fokus på den svenska utvecklingen.

Vill du få en bit av historien direkt hem i brevlådan? Teckna din prenumeration redan i dag på: nyt.se/prenumeration-teknikhistoria

Gilla Teknikhistoria på Facebook för att få senaste nytt ur historien!

Gilla Teknikhistoria på Instagram!

Elisabet Wallin

Mer om: Tändstickor

Kommentarer

Välkommen att säga din mening på Ny Teknik.

Principen för våra regler är enkel: visa respekt för de personer vi skriver om och andra läsare som kommenterar artiklarna. Alla kommentarer modereras efter publiceringen av Ny Teknik eller av oss anlitad personal.

  Kommentarer

Debatt