Premium

Så blev svenska oljeriggen världsstandard

Pricket över i:et och slutet på en era. Produktionsplattformen Balmoral blev GVA:s största och sista riggbygge. Foto: VARVSHISTORISKA FÖRENINGEN I GÖTEBORG.
Världens första halvt nedsänkbara konstruktion var den flytande flygplatsen Seadrome. Foto: VARVSHISTORISKA FÖRENINGEN I GÖTEBORG.
Riggen av typen GVA 5000 var 103 meter lång och 126 meter bred. I färdigbyggt skick var den närmare 58 meter hög. Foto: VARVSHISTORISKA FÖRENINGEN I GÖTEBORG.
Mats Berggren och Sten­Göran Johansson är två av de gamla GVA­anställda som skrivit den nya boken ”Riggbyggarna”.

Sverige bräckte på 1970-talet alla oljeländer när det gällde att bygga smarta och säkra offshoreplattformar. Arendalsvarvets byggen blev världsledande. Men redan 1989 var framgångssagan över.

Publicerad

Under 1970-talet byggdes oljeproduktionen i Nordsjön snabbt ut. Bakgrunden var inte minst oljekrisen 1973–1974, där Opec-staterna minskade sin produktion av olja för att driva upp priset. Att hitta nya oljefyndigheter var högsta prioritet för industriländerna i väst.

Sverige fick en liten del av ”nordsjöoljan” genom att Arendalsvarvet i Göteborg blev en stor producent av oljeplattformar, eller oljeriggar som de också kallas.

Oljeutvinning till havs började i mindre skala redan kring förra sekelskiftet. Den första generationen oljeplattformar stod med ben på botten, på grunt vatten och nära land. På 1920-talet hade idén om semisubmersibla (halvt nedsänkbara) konstruktioner utvecklats. Ingenjören Edward Robert Armstrong var besatt av att bygga en serie av flytande flygplatser i Atlanten, för tankning av flygplan så att flygtrafik skulle kunna komma i gång mellan Europa och Amerika.


Prenumerera på Teknikhistoria
– 6 månader för 399 kr!


Få tillgång till allt låst innehåll på hemsidan, tidningen direkt hem i brevlådan, samt e-tidningen med tillgång till 5 års utgåvor av Teknikhistoria.


Djupdyk i vår Teknikhistoria, med särskilt fokus på Sverige och svenska innovatörer!


Börja läs i dag →

Se andra erbjudanden: teknikhistoria/prenumerera