TEKNIKHISTORIA
Väderfull skattkista – han vill rädda SMHI:s anrika instrument
I ett förråd på SMHI:s huvudkontor i Norrköping finns nära 400 instrument bevarade för mätning av vatten, väder och vind från 1880-talet och framåt. Men utrymmet behövs till annat, och nu pågår ett febrilt arbete för att dokumentera instrumenten.
Publicerad
Annons
Det är måndag och vårsolen söker sig in i fönstersmygarna på vädermekkat i Norrköping, SMHI:s huvudkontor. Här granskas inte bara det för soltörstande svenskar så viktiga vädret, utan även klimatet i sin helhet. Myndighetsuppdraget är bland annat att förutse förändringar som kan påverka samhället på sikt.
De äldsta svenska observationsjournalerna för väder kommer från Uppsala år 1722. Och redan på 1800-talet pågick en livlig debatt om nyttan av en kartläggning av Sveriges samtliga vattendrag – sådant som vattenstånd, flöden och temperatur. Till allt detta användes instrument som i vissa fall har bevarats i över 200 år.
– SMHI hittade en förfärlig massa grejer i ett förråd och hörde av sig till mig för att fråga om jag kunde dokumentera det hela. Det är lite av ett detektivarbete, väldigt spännande, säger Nils Sjödin, pensionerad SMHI-anställd, och tar täten in i de långa korridorerna.
Här har Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut haft sitt huvudkontor sedan 1970-talet. Nyligen har delar av det renoverats, men det är fortfarande trångt om utrymmet på sina håll. Det är just detta med platsbristen som ledde fram till att Nils Sjödin fick ett samtal från sin tidigare arbetsplats. Han jobbade på SMHI som hydrologassistent 1962, utbildade sig successivt till såväl hydrolog som meteorolog och oceanograf – och blev kvar hela sitt arbetsliv på myndigheten.
Vem passar bättre än en person med trippla expertiser för att avgöra vad som är viktigt att bevara? Nils Sjödin själv vill tona ner kunskapsnivån och pratar hellre om de mängder av instrument som finns bakom den tunga förrådsdörr han just har låst upp.
– Jag har främst kunskap inom hydrologi och ungefär hälften av instrumenten här kommer från det området. Det är en verksamhet som startades organiserat efter ett riksdagsbeslut 1908, då Hydrografiska byrån etablerades. Det blev en historisk brytpunkt, efter det började nätet av mätstationer installeras i en förfärlig massa vattendrag från längst i norr till söder, säger han.
Instrument för väder och vatten
I förrådsutrymmet trängs instrument från hela SMHI:s verksamhetsbredd. Trälådor med flyglar för att mäta vattenflöde jämte mer modern digital mätningsutrustning – och vanliga jordnära saker som isborrar.
– Det här är en areometer för att mäta havsvattnets densitet, och det här är en rysk strömmätare från 1960-talet som har använts i havsmiljö. De stora instrumenten här satte vi ut vid vattenkraftverk för att mäta grumligheten i vattnet över tid. Det var väldigt viktigt för fiskerinäringen att se hur kraftverken eventuellt påverkade vattendragen, säger Nils Sjödin och pekar ut de olika instrumenten.
Hydrografiska byrån (som sedan blev en del av SMHI) hade en viktig roll i att granska vattenflöden och annan mätdata inför den stora utbyggnaden av vattenkraftverk som inleddes i början av 1900-talet. Instrument som användes i SMHI-experternas olika mätningar bakåt i historien kan fortfarande ge jämförbara mätresultat – och i vissa fall används de än i dag för att kontrollmäta jämte den digitala nya utrustningen, där mätningar utförs med ultraljudsteknik och vattendrönare. Det är också vad som är viktigt med användningen av instrument över tid, betonar Nils Sjödin.
– Varje teknikskifte har gjorts på ett sätt så att mätningarna är jämförbara över tid. Det är jätteviktigt för trovärdigheten att vi har de här långa, detaljerade och vetenskapligt belagda mätserierna.
Annons
Expeditioner med utmanande arbetsmiljö
Medan Nils Sjödin visar upp en hydrometisk hängflygel för mätning av strömmande vatten kommer två av SMHI:s nuvarande hydrologer förbi och tittar intresserat på den rejält stora konstruktionen i aluminiumbrons.
– Den här är intressant, för den började användas 1909 och var i bruk så sent som till 1949, säger Nils Sjödin.
– Jag har faktiskt mätt med flygel, säger Christer Gustafsson, och snurrar i gång propellerbladen.
– Jag med, i mindre vattendrag, säger Jenny Axén, och fortsätter:
– Jag har mätt en hel del vattendrag i nordligaste Norrland och kan ibland tänka tillbaka på hur hydrologerna hade det däruppe bakåt i historien, vilka risker de tog. Vi ger oss ut för att mäta med gummibåt som har motor och med räddningsdräkter på oss. De hade kanske yllekläder, en roddbåt i tveksamt skick och inga flytvästar.
– Förhoppningsvis kunde de i alla fall simma, flikar Christer Gustafsson in.
De uttrycker båda en viss oro för att de historiska instrumenten ska försvinna från SMHI. Nils Sjödin säger att drömbilden förstås vore att så många av dem som möjligt kunde bevaras och ställas ut. Han har varit i kontakt med flera museer men ännu inte fått napp.
– Många andra av instrumenten har ett stort historiskt värde. De tidigaste jag har kunnat identifiera är från 1880-talet, säger Nils Sjödin.
Annons
Hopp om bevarande
Mot slutet av april behöver inventeringen vara klar. Då behövs förrådet till annat, berättar Greger Bergman som är chef för observationsenheten på SMHI.
– Först och främst behöver vi gå igenom Nils dokumentation för att se vad instrumenten har använts till och se vilka av dem som fortfarande har en funktion, om det dyker upp behov av jämförelser av mätresultat när nya instrument tas i bruk. Sedan behöver vi välja ut vilka som är särskilt intressanta, till exempel om det rör sig om ingenjörskonst som vi vill bevara. Men tyvärr kan vi inte spara allt, vi har inte plats, säger han.
Nu väntar en bredare diskussion inom SMHI för att se vilka instrument som kan bevaras.
– Det ligger i vårt uppdrag att bevara det historiska, men det finns inga krav på att ”allt måste sparas”. En del tycker att det här är skrot som kan kastas, andra att instrumenten är jättevackra och att det är häftigt att se hur konstruktionen såg ut så långt bakåt som på 1800-talet. Nuförtiden är ju våra instrument mer åt en ”låda” med avancerad digital mätteknik i. De är inte lika spännande att titta på som de mekaniska, historiska instrumenten, konstaterar Greger Bergman.
