Så här reagerar krokodiler på klassisk musik

2018-05-09 11:50  
Nilkrokodil Foto: Imago stock

Farlig men intressant studie avslöjar nya insikter i hjärnans utveckling.

Det skulle vara intressant att studera hur den första människas hjärna fungerade och jämföra det med en mänsklig hjärna i dag. Men det är ju tyvärr inte möjligt. Krokodiler däremot är ett djur som har ursprung för mer än 200 miljoner år sedan och har troligtvis inte förändrats mycket.

Forskare vid institutionen för biopsykologi på Ruhruniversitetet i Bochum har studerat krokodilens hjärna. Syftet var att ta reda på vid vilken tidpunkt vissa strukturer i hjärnan samt beteenden först uppstod och om det finns en koppling mellan hjärnan hos ett däggdjur och en krokodil, skriver Gizmodo.

För att ta reda på om krokodilens hjärnor reagerar likadant som hos ett däggdjur eller en fågel lät forskare skanna en Nilkrokodil med hjälp av en MRI-skanner. Vanligtvis används skannern för hundar och andra däggdjur. Det här är första gången skannern används till ett kallblodigt djur, vilket gör experimentet ännu lite svårare än vad det redan är– med tanke på vilket djur de har att göra med.

Högre hjärnaktivitet av klassiska musiken

Fem ungkrokodiler utsattes för tester med både bild och ljud. De visuella testerna var i form av röda och gröna lampor som blinkade i intervaller. Ljud-testerna spelade först upp enkla slumpmässiga ackordljud mellan 1.000 och 3.000 Hz. Sedan avancerades testerna till klassisk musik som visat sig vara effektiv vid andra djurstudier då musiken ger en bra baslinje.

När resultaten kom såg man att krokodilens hjärna visade en högre aktivitet när den avancerade musiken spelades än när de hörde de enkla ljuden. Krokodilens hjärnor reagerade på samma sätt som när däggdjur och fåglar får höra musik.

Läs mer: Syrsor på tallriken kan förhindra näringsbrist

Det betyder att förmågorna har bevarats och levt vidare i det evolutionära släktträdet hos krokodiler, om man förutsätter att krokodiler i dag har samma hjärnaktivitet som de förr i tiden.

”Det här är ett tekniskt genombrott” säger forskaren Felix Ströckens till Gizmodo. Han förklarar sedan för tidningen att den här upptäckten kommer möjliggöra många framtida studier av arter som ännu inte undersökts med den här metoden.

Ellinor Molin

Kommentarer

Välkommen att säga din mening på Ny Teknik.

Principen för våra regler är enkel: visa respekt för de personer vi skriver om och andra läsare som kommenterar artiklarna. Alla kommentarer modereras efter publiceringen av Ny Teknik eller av oss anlitad personal.

Här är reglerna för kommentarerna på NyTeknik

  Kommentarer

Dagens viktigaste nyheter

Aktuellt inom

Debatt