Mayarikets uppgång och fall

2011-09-20 23:00  

Vad var det som fick vissa forntida högkulturer att kollapsa och försvinna? Miljöförstöring, krig och en plötslig klimatförändring, svarar den amerikanske geografen Jared Diamond i en ny bok. Samma saker som också i dag hotar människorna i många länder på jorden.

J­­ag vandrar genom skogen i Petén – maya­kulturens kärnområde vid gränsen mellan Mexico, Guatemala och Belize. Vrålaporna skriker. Var jag än sätter ­foten verkar jag trampa på en myrstack.

Skogen påminner närmast om en blandning mellan en luftig svensk bokskog och en blomsterhandel. Överallt växer fikusar, hibiskus, monsteror och och vandrande judar – växter som jag är van vid att se planterade i krukor. Plötsligt reser sig en hög kulle mitt i skogen, så högt att den sticker upp över trädkronorna.

Men det är ingen kulle. Det är en övervuxen jättelik stenpyramid, byggd för ett millennium sedan av en civilisation som försvann långt innan Columbus upptäckte Nya världen.

Mayastäderna återupptäcktes år 1839 av en rik amerikansk advokat vid namn John Stephens. Han hade hört talas om mystiska ruinstäder i djungeln på Yucatanhalvön, och beslutade sig för att undersöka saken. Som täckmantel för detta ändamål gjorde han sig till USAs ambassadör i Centralamerikanska federationen, vilken på den tiden bestod av nuvarande Guatemala, Honduras, El Salvador och Nicaragua. Tillsammans med en tecknare vid namn Frederick Catherwood – fotografer fanns ju inte på den här tiden – reste han sedan runt i den glesbefolkade djungeln och upptäckte inte mindre än 44 platser med ruiner från Mayariket. Däribland Chichen Itzá och Tikál med deras jätte­pyramider, monument och vattencisterner.

Stephens och Catherwood insåg omedelbart att ruinstäderna hade byggts av en avancerad civilisation, och att inristningarna på monumenten var skrift som troligtvis beskrev historiska händelser och namn på platser och kungar. Men vad hade hänt? Vart hade alla människorna som en gång bott i städerna tagit vägen? Hur kunde en hel civilisation ha gått under?

Det hela var mycket mystiskt. Det var som att hitta övergivna skeppsvrak mitt i djungelhavet. Väl hemma gav Stephens ut två reseskildringar med teckningar av Catherwood som omedelbart blev bestsellers.

När spanjorerna  på 1520-talet började lägga Centralamerika under sig hade mayacivilisationen sedan länge gått under, och Mayarikets forna storstäder förvandlats till övervuxna ruiner. Folken bodde i små spridda byar utan central ledning i skogen, och livnärde sig på svedje­jordbruk. Den huvudsakliga grödan var majs. Det var inget märkligt med dem alls. ­Förutom att de hade ett ärorikt förflutet.

Mayariket var den enda av nya världens forntida civilisationer med ett eget skriftspråk. Mayaskriften bestod av en sorts hieroglyfer som, när de inte ristades i sten, skrevs på näver. En övernitisk biskop vid namn Diego de Landa som residerade på Yucatan­halvön från 1549 till 1578 ägnade sig tyvärr åt att bränna alla mayadokument han kom över, detta i tron att det var en Gudi behaglig gärning att förstöra hedniska ting. Bara två klassiska mayaskrifter på näver har överlevt.

Å andra sidan nedtecknade biskopen också omfattande beskrivningar över mayafolkens seder och bruk, och han lämnade även en redogörelse han fått över hur mayaskriften var uppbyggd. Detta gjorde att man på 1900-talet kunde börja forcera skriften och 1988 äntligen lyckades tyda den helt.

Det finns alltså urkunder från Mayarikets storhetstid som komplement till de arkeologiska fynden, även om det inte är mycket.

Vad vet man då? Att mayakulturen är den mest avancerade av Centralamerikas högkulturer, detta trots att mayafolken helt saknade metall. De hade heller varken dragdjur eller vagnar eller segel på sina båtar. Allt arbete måste utföras med mänsklig muskelkraft.

Runt år 500 före Kristus byggs de första större monumenten och byggnaderna, hundra år senare skapas ett skriftspråk och de första stadsstaterna uppstår cirka 300 f Kr. Ett talsystem med basen 20 utvecklas. Två kompletterande kalendrar konstrueras, en solkalender med 365 dagar och en rituell kalender om 260 dagar. Texterna på monumenten förses med årtal.

De största monumenten, och städer med mellan 50 och 100 000 invånare, byggs under den klassiska perioden som når sin kulmen på 700-talet. Efter år 900 går högkulturen successivt tillbaka och försvinner helt framemot 1200-talet.

Den amerikanske geografen Jared Diamond har skrivit en tankeväckande bok om hur isolerade samhällen kämpar för sin överlevnad. Ibland kollapsar de och försvinner, som Mayariket. Ibland klarar de sig igenom kriserna och överlever. Vad är det som avgör hur det ska gå?

Berggrunden på Yucatanhalvön består av karst, en porös kalksten där regnvattnet snabbt försvinner ner i marken om det inte samlas upp i cisterner. Enligt Diamond var det skogsskövling, erosion, vattenbrist och kroniska inbördeskrig som fick Mayariket på fall.

Kaianders Sempler

Kommentarer

Välkommen att säga din mening på Ny Teknik.

Principen för våra regler är enkel: visa respekt för de personer vi skriver om och andra läsare som kommenterar artiklarna. Alla kommentarer modereras efter publiceringen av Ny Teknik eller av oss anlitad personal.

Här är reglerna för kommentarerna på NyTeknik

  Kommentarer

Dagens viktigaste nyheter

Aktuellt inom

Debatt