Himla otur för Rosetta, men nu är hon äntligen på väg

Den församlade rymdexpertisen på Observatoriemuseet i Stockholm suckade av besvikelse när uppskjutningen av kometjagarsatelliten Rosetta inställdes två dagar i rad.

Publicerad Uppdaterad
Esas rymdsond Rosetta har varit otursförföljd. Tre gånger ställdes uppskjutningen in och sköts på framtiden innan Rosetta äntligen kom iväg i tisdags morse (den 2 mars), mer än ett år försenad. Ny Teknik var på plats på gamla observatoriet i Stockholm både i torsdags och fredags morse, (den 26 och 27 februari) där en direktlänk från uppskjutningscentralen i Kourou i Franska Guyana fanns uppkopplad. "Flight 158 delayed", sa man på Esas hemsida. Anledningen syns som en liten svart prick på Ariane-raketens huvudtank - en bit isoleringsskum hade lossnat. Kometjagaren Rosetta tycktes ha svårt att lämna jorden. I torsdags morse stoppades uppskjutningen i sista minuten på grund av dåligt väder. Det blåste helt enkelt för mycket, och avfärden sköts fram 24 timmar. Men i fredags morse kom besked att "flight 158" åter stoppats, denna gång av tekniska skäl. Det visade sig att en bit isoleringsskum lossnat från Ariane-raketens huvudtank. En ny bit måste limmas på, men tyvärr fanns inget lim att uppbringa i hela Kourou. Därför fick man i ilfart flyga in rymdsäkert tvåkomponentlim från Paris. Detta tog naturligtvis sin tid, men vad värre var behövde limmet sedan 36 timmar på sig för att härda. Trots att själva reparationen bara tar några minuter försenades programmet med flera dagar. Dessutom behövde personalen vila. Det var vid tömningen av huvudtanken i torsdags som man upptäckte att en 10 x 15 centimeter stor bit isoleringsskum ramlat bort, kanske av spänningar som uppkommit genom temperaturskillnaden mellan det kalla flytande bränslet i tanken och den ljumma guyanska luften. När starten inställdes i torsdags morse tvingades man tömma raketen på det flytande bränslet. Huvudmotorn drivs nämligen av flytande syre och väte, gaser som måste kylas till mycket låga temperaturer (syre kokar vid -183 °C) för att hålla sig i vätskefas. Trots isoleringen är raketen en dålig termos, och lämnas de flytande gaserna i tanken kommer de att koka bort. Trycket i tankarna ökar, och raketen förvandlas till en bomb. Men inte nog med det. Kylan från bränslet gör att vattenånga från den omgivande luften kondenserar och kan bilda isklumpar som blockerar reglage och ventiler. Därför kan inte raketen lämnas fulltankad mer än några timmar innan det är fara å färde. Enligt de ursprungliga planerna skulle Rosetta ha skjutits upp redan den 19 januari 2003. Men efter haveriet med en Ariane 5-raket i december 2002 stoppades alla uppskjutningar i väntan på att tekniska fel åtgärdades. Förseningen innebar att man missade möjligheten att nå det utvalda målet, kometen Wirtanen. Under våren 2003 fattade man beslut om ett nytt mål. Det blev kometen Churyumov-Gerasimenko, till vardags kallad Chury, en liten isklump med perioden 6,7 år och med 7° inklination mot jordbanans plan. Rymdsonden Rosetta ska enligt planerna flyga ikapp kometen Chury ute vid Jupiterbanan. Om allt går väl ska Rosetta sedan sätta ner en landare på kometen hösten 2014. Läs mer på www.esa.int/rosetta Tanken är att Rosetta med hjälp av extra gravitationsknuffar från jorden och Mars ska lägga sig i Churys bana och sedan flyga ikapp kometen. Om tio år, år 2014, räknar man med att komma fatt Chury vid Jupiterbanan, fästa en landare på kometytan och sedan följa med på resan mot solen. Förhoppningsvis är Rosetta redan på väg när ni läser detta. - Vi har fortfarande ungefär 14 dagar på oss, sa Göran Pilbratt, astronom vid Esa, i torsdags. Har inte Rosetta kommit iväg före mitten av mars så är det för sent för att nå Chury. Men nu är Rosetta lyckligt på väg. Och tur är väl det, för annars hade man kanske tvingats leta reda på en ny komet att jaga och göra en ny färdplan Bara det skulle tagit minst ett halvår. Det är nämligen himla ont om kortperiodiga kometer i banor som lämpar sig för kometjakt. Kometerna är kosmiska fossil Hans Rickman, kometskådare. Foto Kaianders Sempler - Syftet med Rosetta är att undersöka kometernas sammansättning, och därmed få veta mer om solsystemets födelse. Kometerna är en slags fossil från tiden för 4,7 miljarder år sedan när solsystemet bildades. Till skillnad mot planeterna har kometerna inte förändrats nämnvärt under årmiljardernas lopp. Det säger Hans Rickman, kometexpert och astronomiprofessor i Uppsala. - Kometerna, fortsätter han, innehåller alla de ämnen som ingick i den roterande skiva som solsystemet så småningom bildades ur - vatten, ammoniak, metan och en hel del andra organiska och flyktiga molekyler. Mångfalden av organiskt material har fått Hans Rickman att fundera på om livet kan ha förts till jorden med hjälp av kometer . - Vi vet att asteroidnedslag på Mars slagit loss bitar av Marsytan och sänt skurar av sten och grus ut i rymden. Efter hundra, tusen eller kanske miljoner år i rymden kan Marsstenar sedan falla ner på jorden. Fanns det liv på Mars för några miljarder år sedan vore det konstigt om det inte spritt sig till jorden. Kan inte livet lika gärna ha spritt sig åt andra hållet, från jorden till Mars? - Jordens gravitation är kraftigare, vilket innebär att för att slå ut jordstenar i rymden krävs så kraftiga nedslag att hettan dödar allt liv. Av elva instrument ombord på Rosetta finns tre svenskbyggda: Ica (Ion Compression Analyser) studerar gashöljet runt kometen, Lap studerar tryck, temperatur och vindhastighet, samt Osiris, en avancerad kamera med svenskbyggda filter. Saab Ericsson Space står för Rosettas datorer, kommunikationsutrustning och antennsystem. Rosetta ingår i Esas vetenskapliga program, med en budget på 350 miljoner euro per år. Av detta står Sverige för ungefär tre procent, vilket innebär 10 miljoner euro per år. Eller, uttryckt på annat sätt, med en tia per svensk och år.

Prova Ny Teknik – 49 kr
för 1 månad


Tillgång till alla låsta artiklar, fördjupande kompendier,
premiumnyhetsbrev, samt e-tidningen.



Kom igång nu →


Förnyas till 299 kr/mån efter din provperiod. Ingen bindningstid. Avsluta enkelt.
Gäller endast nya prenumeranter.



Är du medlem i Sveriges Ingenjörer?

Aktivera ditt konto här