Guran från Älvdalen

2012-01-03 06:00  
När ”The King” gjorde comeback i december 1968 var det med en Hagström Viking ll runt halsen. Foto: Michael Ochs archives

TEKNIKHISTORIA. Elvis Presley tog världen med storm i sin tv-sända comeback-show 1968. Men allra mest iögonfallande var inte hur bra han såg ut. Eller hur bra han lät. Utan en röd elektrisk gitarr.

Det måste vara något med Siljansskogarna, för Hagström föds ur samma mylla som skapat framgångssagor som Åhlén &­  Holm och Clas Ohlson.  Här börjar det på dansbanorna.

1921 lånar den 16-årige Albin Hagström från Älvdalen ihop till 5 000 inflationsskadade mark och beställer två dragspel från Tyskland. Ett av instrumenten hyr han ut till lokala spelmän.

Utan att någon kunde ana det hade den unge entreprenören just lagt grunden till ett svenskt musikunder, långt innan begreppet myntades.

Albin Hagströms dragspelsimport växte, han lät ta fram en speciell modell för Sverige, han startade en egen fabrik hemma i Älvdalen, han öppnade egna musikaffärer som växte till en kedja över hela landet, han bildade dotterbolag och öppnade filial i New York, han startade nya fabriker i England och USA. Han startade till och med kurser där tiotusentals svenskar kunde lära sig spela dragspel.

Att allt sen gick åt skogen var rockens fel.

Mot slutet av 1950-talet hade rock’n’roll slagit igenom och när idolerna hette

Elvis, Little Richard och Jerry Lee Lewis var dragspel lika inne som snö på midsommar. Marknaden tvärdog. I USA blev det stört omöjligt att sälja instrumen­­tet och något måste göras. Gitarrer, såklart.

Första modellen från fabriken i Älvdalen – Hagström DeLuxe 1958 – lånade formen från välkända Gibson Les Paul, men detaljerna var helt egna.

Hagströmgitarrerna glittrade. Ytan kläddes med färgsprakande celluloid eller pärlemorimitation – en idé hämtad direkt från dragspelen och som gjorde dem lätt igenkännbara. ”The glitter guitars” blev ett begrepp.

En annan finess var gitarrhalsen. En patenterad dragstång – H-stången – gjorde halsen så stark att den kunde byggas tunnare och smalare än hos konkurrenterna – något som i sin tur kunde göra gitarren extremt lättspelad.

– Efter 50 år kan halsarna fortfarande vara spikraka och det är väldigt ovanligt, säger Jonas Axmark, gitarrexpert på Hellstone Music i Stockholm, där Hagströmgitarrer hänger tillsammans med kollegor från Gibson, Fender och Rickenbacker.

Ytterligare en Hagströminnovation var en greppbräda i plexiglas med små

urgröpningar, en idé som stjärn­gitarristerna Richie Blackmore och Yng­wie Malmsteen långt senare skulle experimentera med.

Nu följde modellerna slag i slag: den Fender Stratocaster-inspirerade Kent, de formmässigt vågade Impala och Corvette, Viking, Swede och  Super Swede. Hagströms modellflora är erkänt vildvuxen och allt man byggde kanske inte höll världsklass.

– Men Super Swede-basen, till exempel, står sig i all tänkbar konkurrens, säger Jonas Axmark.

Janne Schaffer, svensk gitarrhjälte för flera generationer, minns Hagströmgitarrerna från 1960-talet.

– Statusen var väl så där i början, gitarrerna stämde inte i banden. Men den kom sen. Nu är det en helt annan grej.

Janne Schaffer fick själv Albin Hagströms minnespris 1999. I dag är han engagerad i Hagströmstipendiet som varje år delas ut till en yngre svensk dragspelare och gitarrist.

Hagström byggde nu inte bara dragspel och gitarrer. Företaget försåg en hel generation popband med förstärkare, högtalare och effekter. På Abbas första större turné kom exempelvis all ljudutrustning från Hagström.

Janne Schaffer spelade själv tidigt på en Hagströmförstärkare.

– Den var stor, det såg bra ut, minns han. Men kikade man in fanns det inte så mycket där.

Andra exempel på uppfinningsrikedomen i Älvdalen är en åtta-strängad bas från 1967, som plockades upp av Noel Redding i Jimi Hendrix band, och en av världens absolut första gitarr-syntar 1976.

Grundaren Albin Hagström fick aldrig se sitt företag elektrifieras. Han dog 1952, mitt under dragspelsepokens höjdpunkt. Gitarrernas segertåg över världen kom i stället att orkestreras av sonen Karl Erik Hagström.

Företaget skulle dock än en gång bli offer för nya vindar. I början av 1980-talet blev konkurrensen från Japan övermäktig. Efter att ha byggt närmare 130 000 elgitarrer och basar slog fabriken i Älvdalen igen 1983.

Många av gitarrerna är numera åtråvärda samlarobjekt. Och att de har kvar sin strålglans visades så sent som i våras när över tre miljoner tv-tittare såg Pernilla Andersson i den svenska Melodifestivalen. Runt halsen hade hon en röd Hagström Viking – precis som Elvis Presley 1968.

Per Tolgraven

Lånad gura

Elvis Presleys Hagström Viking II-gitarr i comeback-specialen var inte hans egen. Producenten såg den hos studiomusikern Al Casey och frågade om Elvis kunde få låna den till showen.

Några som lirat på en Hagström

  • Elvis Presley
  • Frank Zappa
  • Jimi Hendrix
  • Kurt Cobain
  • Foo Fighters
  • Larry Coryell
  • Fleetwood Mac
  • David Bowie
  • Bryan Ferry

Törstar du efter mer?

Vill du läsa mer om gammal teknik? Prenumerera på magasinet Teknikhistoria!

Kommentarer

Välkommen att säga din mening på Ny Teknik.

Principen för våra regler är enkel: visa respekt för de personer vi skriver om och andra läsare som kommenterar artiklarna. Alla kommentarer modereras efter publiceringen av Ny Teknik eller av oss anlitad personal.

Här är reglerna för kommentarerna på NyTeknik

  Kommentarer

Dagens viktigaste nyheter

Aktuellt inom

Debatt