Guldregn över unga forskare

2014-04-09 00:28  

Sveriges största forskningspris för unga forskare är Göran Gustafssonprisen. Den 31 mars fick fem pristagare dela på tjugotre miljoner kronor.

Matematikpriset går i år till Anna-Karin Tornberg, professor i numerisk analys vid KTH, ”för hennes utveckling och analys av snabba beräkningsalgoritmer som används för att simulera vätskor med flera faser och koppling till rörliga gränsytor”.

Det kan gälla vätskor som även innehåller fibrer, droppar och stela kroppar. Ett exempel är blodet eller oljeemulsioner.

Problem uppstår när man ska beräkna flödet hos en vätska med flera faser. Där måste man ta hänsyn till ytspänningen när olika vätskor med olika densitet och viskositet och diskontinuerligt tryck blandas.

För att göra detta skappar Anna-Karin Tornberg algoritmer som gör att en dator snabbt kan beräkna flödet.

– Jag sysslar med matematiken för strömningsmekanik, men de algoritmer jag tar fram kan också användas inom andra områden. Det gäller att se det generella i en specifik tillämpning.

Fysikpriset går till Johan Åkerman, professor i experimentell fysik vid Göteborgs universitet, ”för hans forskning inom spinntronik och nanomagnetism”.

Det handlar om att skapa känsliga och snabba sändare, mottagare och sensorer för magnetiska minnen för datorer. Spinntroniska oscillatorer är helt nya nanoelektriska komponenter som har tillämpningar inom mikrovågsområdet, det frekvensområde där mobiltelefoner och trådlösa nätverk opererar.

Åkerman har visat att så kallade magnetiska nanodroppar kan skapas och studeras, och hur spinnströmmar och spinnvridmoment fungerar.

Kemipriset går till Per Hammarström, professor i proteinkemi vid Linköpings universitet, ”för hans molekylära studier av proteiners aggregering”.

När ett protein bildas i en ribosom i en cell viks den ihop till en intrikat struktur med speciella egenskaper. I de flesta fall veckas proteinerna rätt, men då och då blir det fel. Och det är det som Per Hammarström studerar.

Det finns ett trettiotal allvarliga sjukdomar som människor kan drabbas av som beror på att ett eller flera proteiner av någon anledning veckats fel. De mest kända är ALS, parkinson och Creutzfeld-Jacobs sjukdom. Men felveckade proteiner förekommer och kan ge skador i alla organismer, från bakterier via växter till djur.

Felveckade proteiner är i de flesta fall inga problem, cellen gör sig helt enkelt av med dem. Men i bland ansamlas de någonstans i organismen och stör därigenom metabolismen eller nervsystemet. Och då kan de ge upphov till svåra sjukdomar som galna ko-sjukan.

Priset i molekylärbiologi går till Emmanuelle Charpentier, docent vid Umeå universitet, ”för hennes viktiga upptäckter av de mekanismer som styr bakteriell immunitet vilket lett till utveckling av ett molekylärt verktyg för modifiering av gener”.

Bakterier attackeras ständigt av virus, men visar sig ha effektiva skyddsmekanismer. Genom att studera dessa kan vi finna nya vägar för att skapa antibiotiska medel.

Medicinpriset går till Fredrik Bäckhed, professor vid Sahlgrenska akademin, Göteborgs universitet, ”för sin uppmärksammade och nyskapande forskning om tarmflorans betydelse för metabola sjukdomar som diabetes”.

Vi är inte ensamma i vår kropp, utan vi delar den med en mängd olika små kryp. I själva verket innehåller våra kroppar tio gånger så många bakterier som vi har kroppsegna celler. De flesta finns i matsmältningsorganen. Utan dem skulle vi knappast överleva. De tillverkar livsviktiga vitaminer åt oss och hjälper oss att smälta maten.

Tarmflorans betydelse för sjukdomar har uppmärksammats alltmer på senare år. Det gäller såväl sjuklig fetma som diabetes och benskörhet.

Vi har ungefär 150 olika typer av stadigvarande gäster i våra tarmar, men det finns hundratals andra varianter. Faktum är att hundägare ofta har ungefär samma tarmflora som sina hundar.

Skogsarbetaren som blev fastighetsmiljardär och stordonator.

Göran Gustafsson föddes 1919 i en liten by fem mil utanför Gällivare. Han hade 13 syskon. Efter genomgången sexårig folkskola i Palohournas började han som skogs- och vägarbetare och jobbade också en tid som lokförare. Men han passade också på handla med timmer på rot och att förse sina arbetskamrater med skor.

Så bra gick affärerna att han öppnade sin egen skoaffär. Det gick också lysande, så han öppnade en till. Snart hade han inte bara en rad butiker, utan ägde också fastigheterna där hans skoaffärer huserade. Därefter började han köpa in och bygga hela köpcentrum i Stockholm och Uppsala, och med tiden blev han en av Sveriges största fastighetsägare. Han ägde också under en period auktionshuset Bukowskis.

1989, året före fastighetskrisen och när priserna låg på topp, sålde han sitt fastighetsimperium och bildade Göran Gustafssons stiftelse för naturvetenskaplig och medicinsk forskning.

Sedan 1991 delar stiftelsen varje år ut fem priser till yngre forskare inom områdena matematik, fysik, kemi, molekylärbiologi och medicin. Pristagarna får vardera 4,5 miljoner kronor att användas till egen forskning i Sverige under tre år. Till detta kommer 250 000 kronor i fickpengar.

Ett villkor för att få priset är att man är högst 45 år och att forskningen sker i Sverige. Göran Gustafsson var mån om att toppforskare inte skulle behöva lämna landet i brist på forskningsanslag.

Prisen kan inte sökas, utan prisnomineringar kommer från landets universitet och högskolor. Valen av pristagarna görs sedan av Kungliga Vetenskapsakademien med hjälp av internationella utvärderare. Göran Gustafssons stiftelse för naturvetenskaplig och medicinsk forskning förvaltar i dag ett kapital om cirka två miljarder kronor. Huvudsekreterare för stiftelsen är Göran Grimvall, Ny Tekniks egen problematiske professor som på detta uppslag varannan vecka ger läsarna ett klurigt miniproblem att grunna på.

Prisen delas ut av kungen på Göran Gustafssons minnesdag den 31 mars.

Kaianders Sempler

Kommentarer

Välkommen att säga din mening på Ny Teknik.

Principen för våra regler är enkel: visa respekt för de personer vi skriver om och andra läsare som kommenterar artiklarna. Alla kommentarer modereras efter publiceringen av Ny Teknik eller av oss anlitad personal.

Här är reglerna för kommentarerna på NyTeknik

  Kommentarer

Dagens viktigaste nyheter

Aktuellt inom

Debatt