En huvudlös matematiker

2008-11-18 23:01  

Han var en av sin tids största tänkare. Det var han som uppfann koordinatsystemet, och därmed gjorde det möjligt att förena geometri och algebra. Men han var också filosof. Han vände sig mot kyrkans dogmer och hävdade att tvivlet och ifrågasättandet var den enda vägen till verklig sanning. I 16 år låg René Descartes begravd på Adolf Fredriks kyrkogård i Stockholm.

Den 11 februari 1650 dog den franske matematikern och filosofen René Descartes i lunginflammation på franska ambassaden i Stockholm. Han blev 53 år.

Descartes hade kommit till Sverige fyra månader tidigare för att ta tjänst som drottning Kristinas privatlärare i filosofi och för att förhöja glansen kring hovet. Men han trivdes aldrig i det kalla Stockholm. ”Här fryser till och med människornas tankar till is”, lär han ha muttrat, och tillade att hans sejour i Sverige skulle bli kort.

Det blev den.

Av någon anledning föredes inte Descartes stoft omedelbart tillbaka till Frankrike, utan begravdes i Stockholm. Eftersom han var katolik kunde han emellertid inte begravas bland protestanter, utan måste placeras på en kyrkogård för odöpta. Där nu Adolf Fredriks kyrka ligger vid Sveavägen låg på 1600-talet en sådan kyrkogård, och där begravdes Decartes.

Men 1666 grävdes kroppen upp, placerades i en kopparkista och skeppades till Paris och kapellet Ste Geneviève-du-Mont. I samband med franska revolutionen flyttades kroppen på nytt, nu till Pantheon. Men Descartes sista resa var inte avslutad med det. 1819 gick färden vidare till St Germain-des-Prés söder om Seine.

I samband med den sistnämnda flytten öppnades kistan, varvid man till sin förfäran upptäckte att huvudet saknades.

Det visade sig att man vid flytten från Sverige 1666 beställt en för liten kista. Filosofen fick inte plats, varvid någon (enligt rykte en vaktchef vid namn Isaac Planström) på egen hand löst problemet genom att kapa av huvudet. Och sedan kom det inte med.

Nu bar det sig inte bättreän att den berömde svenske kemisten Berzelius vid 1800-talets början besökte Paris, och fick höra talas om Descartes försvunna huvud. Döm om hans förvåning när han kom tillbaka till Stockholm och fick veta att Descartes kranium någon vecka tidigare hade sålts på auktion till en kuriosasamlare. Berzelius sökte upp samlaren och lyckades köpa kraniet, som dock saknade både tänder och underkäke. Dessutom hade tidigare ägare försett både panna och hjässa med klotter.

Berzelius begav sig tillbaka till Paris med huvudet i en hattask, och överlämnade kraniet till en kollega på ”Musée de l’Homme”, det naturhistoriska museet vid Trocadero. Detta för att det senare skulle kunna få återförenas med resten av Descartes kvarlevor. Men så skedde inte alls.

I stället placerades kraniet i en monter på antropologiska avdelningen i museet. Där finns Descartes skalle fortfarande till beskådande, vid sidan av neandertal- och cro-magnonskallar. Knappast hedervärt för fransk vetenskap.

Om Descartes,hans liv och hans matematiska och filosofiska bedrifter kan man läsa i ”Descartes hemliga anteckningsbok” av den amerikanske vetenskapsskribenten Amir Aczel. Bokens titel syftar på Descartes paranoida skräck för att reta upp katolska myndigheter, och att han därför i hemlighet skrev sina mest kontroversiella tankar i kodform i en hemlig anteckningsbok.

Efter Descartes död skickades hans tillhörigheter, inklusive anteckningsboken, till Frankrike. Men fartyget förliste, anteckningsboken förvann, hittades åter, kopierades av Leibniz och försvann sedan spårlöst.

Men Leibniz avskrift av delar av anteckningarna finns kvar. Det mest förbjudna visar sig handla om topologi. Eller snarare om vad som hundra år senare skulle ingå i den nya disciplinen topologi.

Descartes hade funnit vad som hundra år senare Euler skulle visa: att det finns ett fast förhållande mellan månghörningars hörn, sidor och kanter. Varför var nu detta så hemligt? Jo, för att ämnet hade att göra med Copernicus av kyrkan bannlysta heliocentriska teori, att jorden cirklade runt solen och inte tvärtom.

Johannes Kepler, en av pionjärerna för det copernikanska systemet, hade nämligen en teori att planetbanornas storlek hade att göra med de regelbundna månghörningarna. Kepler hävdade (felaktigt, skulle det visa sig) att förhållandena mellan planetbanorna överensstämde med sfärer in- och omskrivna av regelbundna månghörningar. Descartes forskade i hemlighet vidare på detta spår, som han i mitten av 1600-talet betraktade som oerhört kontroversiellt. I dag ser vi det hela som fullständigt harmlöst.

Plötsliga dödsfall väcker gärna konspiratoriska frågeställningar, så även Descartes död. Var det verkligen en simpel lunginflammation som tog hans liv? En tysk författare vid namn Eike Pies anser sig ha bevis för att den store filosofen blev mördad.

Känt är att den franske ambassadören under vintern legat sjuk i lunginflammation och vårdats av Descartes eftersom ambassadörens egen läkare, en holländare vid namn Johann van Wullen, varit bortrest. Samtidigt som ambassadören kryade på sig insjuknade emellertid Descartes. Han erbjöds då hjälp i form av åderlåtning av drottning Kristinas egen livmedicus, vilket han vägrade. Livläkaren förde emellertid journal över Descartes sjukdomsförlopp, vilket han senare kommunicerade till van Wullen. Denne skickade uppgifterna vidare i ett brev till sin lärare i Holland, vilket författaren Pies 330 år senare snokade reda på i ett arkiv i Leiden.

Pies lät moderna läkare ställa diagnos efter uppgifterna om Descartes sjukdomsförlopp, med kräkningar, svettningar etcetera. De tolkade då det hela som ett troligt fall av arsenikförgiftning. Pies har sedan krävt att Descartes kvarlevor ska analyseras för att se om man kan hitta arsenikrester, men hittills har franska myndigheter ställt sig kallsinniga till den saken.

Varför skulle då Descartes blivit mördad? Kanske för att man vid det svenska hovet var avundsjuk på att en utlänning blivit drottningens gunstling. Descartes var ju dessutom katolik, och vem visste vilka papistiska idéer han kunde sätta i drottningens huvud?

Vare sig det fannsen komplott eller inte, så besannades farhågorna. För fyra år senare, år 1654, utnämnde drottning Kristina sin kusin Karl till sin efterträdare, abdikerade från den svenska tronen, konverterade till katolicismen och bosatte sig i Rom.

Och det var Descartes fel, sa många.

En banbrytare som inte ville hamna i konflikt

Descartes levde en stor del av sitt liv i panisk skräck för att stöta sig med den katolska kyrkan.

René Descartes föddes 1596 i en förmögen borgarfamilj i byn La Haye (häcken) i mellersta Frankrike. Efter utbildning vid en jesuitisk elitskola begav han sig ut på resor i Europa, och tog värvning som ”privatsoldat” iprins Moritz arméi Nederländerna, och deltog också i ett fälttåg mot Prag i 30-åriga krigets inledningsskede. Han flyttade sedan till Nederländerna, där en god vän hade fått honom intresserad av matematik. Han uppfann koordinatsystemet, och kunde därigenom förena den grekiska matematikens huvudgrenar, geometri och algebra till analytisk geometri.

Han var övertygad copernian, men när han 1633 fick höra talas om rättegången mot Galileo fick han panik och drog tillbaka sitt verk ”Le Monde” från publicering. Detta för att inte hamna i konflikt med den mäktiga katolska kyrkan.

Även i det protestantiska Holland blev han allt hårdare ansatt för sin radikala ifrågasättande filosofi och tanken att kropp och själ var åtskilda. 1649 gav han efter för den franske stockholmsambassadörens tjat, och accepterade att ta tjänst som drottning Kristinas privatlärare. Efter fyra månader i Sverige avled han, den 11 februari 1650.

Kaianders Sempler

Kommentarer

Välkommen att säga din mening på Ny Teknik.

Principen för våra regler är enkel: visa respekt för de personer vi skriver om och andra läsare som kommenterar artiklarna. Alla kommentarer modereras efter publiceringen av Ny Teknik eller av oss anlitad personal.

Här är reglerna för kommentarerna på NyTeknik

  Kommentarer

Dagens viktigaste nyheter

Aktuellt inom

Debatt

COMSOL