Skallen omkullkastar synen på människans tid i Europa

2019-07-17 16:02  
Foto: Tübingens universitet

En 210 000 år gammal skalle kan radikalt ändra synen på vår historia i Europa. Fyndet flyttar tillbaka tidpunkten för Homo sapiens intåg med 40 000 år.

Vid den södra spetsen av Greklands fastland ligger Apidima-grottorna. Där hittade man 1978 två skallar som låg inkilade tillsammans i en skreva. Den ena inkluderade delar av ansiktet, medan den andra bara var en del av skulten. Det mer intakta kraniet hade tydliga nendertaldrag, och eftersom de hittades bredvid varandra i samma klump antog man att även den andra individen var en nendertalmänniska – och att duon härrörde från samma tidsperiod.

Men när forskare vid Tübingens universitet använde dagens analysmetoder så gav fynden ett överraskande resultat som omkullkastar tidigare vedertagna teorier. Exemplaret med intakt ansikte, kallad Apidima 2, var mycket riktigt en 170 000 år gammal neandertalmänniska. Men Apidima 1 visade sig vara en 210 000 år gammal Homo sapiens. Upptäckten innebär inte bara att det är den äldsta människan som hittats utanför Afrika – 30 000 år äldre än det käkben som hittades i Israels Misliya-grotta. Fyndet flyttar också tillbaka tidpunkten för Homo sapiens intåg i Europa med hela 40 000 år.

Att datera skallarna har dock varit mer komplicerat än vanligt. De låg intryckta nära grottans tak, inbäddade i ett antal olika bergarter som har sedimenterats när grottan har översvämmats. Erosionen från vattnet innebär att man inte kan använda kringliggande sediment för att fastställa åldern. Själva dateringen baseras på att man vid Tübingen har mätt de väldigt små mängder uran som finns i skallbitarna.

Universitetet lutar sig också tungt mot att man har skannat och rekonstruerat skallarna för att sedan jämföra de tredimensionella formerna med neandertal respektive moderna människor. Då stod det enligt forskarna klart att Apadoma 2 var neandertal medan 1:an tillhör de moderna människorna. Universitetet konstaterar dock att skallen inte ser ut som en klassisk Homo sapiens. En förklaring kan vara att individen har korsats med neandertal eller andra tidiga hominider. Det rapporterar The Atlantic.

John Edgren

Kommentarer

Välkommen att säga din mening på Ny Teknik.

Principen för våra regler är enkel: visa respekt för de personer vi skriver om och andra läsare som kommenterar artiklarna. Alla kommentarer modereras efter publiceringen av Ny Teknik eller av oss anlitad personal.

  Kommentarer

Dagens viktigaste nyheter

Debatt