Vapnet som skulle chocka i stället för att döda

2021-05-12 14:24  

Svensk polis ska från nästa år få börja använda elchockvapen i större utsträckning. Bakom innovationen står amerikanen Jack Cover – som ville minska risken för dödlig utgång vid polisingripanden.

Från och med 2022 kommer flera poliser att förses med elchockvapen, meddelade Polismyndigheten på onsdagen.

Elchockvapen är tänkta att användas i så kallade ingripandesituationer, där våld eller hot om våld är överhängande, till exempel när någon hotar med stickvapen. Syftet är att minska skador på poliser och gärningspersoner, skriver TT.

Elchockvapen har sitt ursprung i Tasern, skapad för att skona människors liv i våldsamma situationer. I hemlandet USA är det ett kontroversiellt vapen. 

Vapnet uppkallades efter uppfinnarens favoritbok

”Han brukade säga att han hade räddat hundratusen människoliv.” Det berättade Ginny Cover, änka efter den amerikanske innovatören Jack Cover, när hon höll tal vid hans begravning 2009. 

John ”Jack” Cover ägnade första halvan av sitt yrkesliv åt flyg- och rymdforskning, och var bland annat delaktig i Apolloprojektet. Men under 1960-talet började han oroa sig för den tilltagande våldsamheten i samhället.

Läs mer: Innovatören bakom livräddande masken

Detta var en tid av social oro i USA, med ökande brottslighet, kravaller och polisbrutalitet. Jack Cover ville ge polisen medel att oskadliggöra beväpnade angripare utan att använda dödligt våld. 

Efter fem års utvecklingsarbete lanserades den första elpistolen 1974. Den fick namnet Taser, efter initialerna i Covers favoritbok som barn (Thomas A Swift´s Electronic Rifle), en science fiction-roman där hjälten bedövar sina fiender med ett elchockgevär utan att döda dem. Tasern marknadsfördes också som ett ”non lethal”, eller ”icke dödligt”, vapen.

Strömstyrka på 1,3 milliampere

En Taser skjuter iväg två pilar, trådanslutna till ett batteri i pistolen. När pilarna träffar kroppen går spänningspulser mellan dem, 19 pulser per sekund, med strömstyrkan 1,3 milliampere. Detta orsakar korta, kraftfulla muskelspasmer mellan träffpunkterna. Målet är att oskadliggöra en person genom förlorad kroppskontroll, men effekten sägs också vara extremt smärtsam.

Läs mer: Bluffmakaren bakom den mystiska ”dödsstrålen”

Genombrottet kom inte förrän på 1990-talet, då Covers företag Taser International lanserade komprimerat kväve som drivmedel i stället för krut, och introducerade en funktion där kvävepatronen sprider ”konfetti” med vapnets serienummer när den avlossas.

Detta för att enklare kunna spåra Taser-vapen som fallit i orätta händer. Gradvis började fler och fler polismyndigheter använda den uppdaterade elpistolen, och i dag bärs den av närmare en halv miljon poliser i USA.

Från ”non lethal” till ”less lethal”

Här i Sverige beslutades nyligen att polisen ska utrustas med elchockvapen, som komplement till övrig utrustning, från nästa år. En flerårig försöksverksamhet, där 750 svenska poliser burit elchockvapen i tjänsten, uppges ha minskat våldsanvändningen i hotfulla situationer. 

Men Tasern är inte enbart den livräddare Jack Cover hoppats på. Den har visat sig kunna orsaka hjärtstillestånd och andningssvårigheter, och i USA har flera hundra personer dött av Taser-chocker vid polisingripanden. Taser International har tvingats ändra beteckningen ”non lethal” till ”less lethal” (mindre dödlig). 

Genomgångar har visat att många som dödats av polisens elpistoler varit obeväpnade. Detta har väckt debatt i USA: Å ena sidan har tasern många gånger använts i situationer där poliser utan elchockvapen skulle ha tvingats skjuta skarpt. Å andra sidan har den bevisligen använts med dödlig utgång i situationer, som inte varit hotfulla nog för att motivera skottlossning. Det ”mindre dödliga” vapnet tycks sitta lösare i hölstret.

Din bonus som Ny Teknik-läsare: En del av teknikhistorien 

Det här är en artikel ur kommande numret av Teknikhistoria.

Du som är prenumerant på Ny Teknik digitalt får som en extra bonus ett urval av artiklarna från Teknikhistoria, ett magasin om den tekniska och industriella utvecklingen som lett fram till samhället som det ser ut i dag – med fokus på den svenska utvecklingen.  

Vill du få en bit av historien direkt hem i brevlådan? Teckna din prenumeration redan i dag på: teknikhistoria.prenservice.se

Gilla Teknikhistoria på Facebook för att få senaste nytt ur historien! 

Gilla Teknikhistoria på Instagram!

Tommy Harnesk

Kommentarer

Välkommen att säga din mening på Ny Teknik.

Principen för våra regler är enkel: visa respekt för de personer vi skriver om och andra läsare som kommenterar artiklarna. Alla kommentarer modereras efter publiceringen av Ny Teknik eller av oss anlitad personal.

  Kommentarer

Debatt