Troll – bilbygget som gick åt skogen

2015-04-18 06:00  
Troll-prototypen är helrenoverad och står på museum i Lillehammer. Foto: Wikipedia

TEKNIKHISTORIA. En bil av plast skulle skapa en ny norsk bilindustri. Men myndigheternas motstånd blev för mycket, och ett av 1950-talets mer nyskapande bilprojekt stoppades innan det ens börjat rulla ordentligt. Här är tidskriften Teknikhistorias berättelse om en bildröm som gick åt skogen.

Agronomen Per Kohl-Larsen hade rest världen runt och återvände till sitt hemland Norge 1950. Ekonomin höll fortfarande på att hämta sig efter kriget, och många varor hade restriktioner. Däribland bilar.

Han fick idén att skapa en egen personbil. Den skulle heta ”Troll” och bli ett billigt, inhemskt alternativ som skulle göra det lättare för norrmän att skaffa egen bil.

Han startade företaget Troll Plastkarosseri og bilindustri som så småningom etablerade sig i Lunde. Grunden var ett avtal med den tyske ingenjören Hans Trippel. Han hade en färdig bilkonstruktion, Trippelwagen 750, men saknade fabrik. Meningen var att den skulle licensproduceras i Norge medan Trippel skulle fixa maskiner till fabriken och delar till bilarna. Det blev inget av samarbetet, men Kohl-Larsen köpte i alla fall Trippels gjutformar för plastkarosser.

Karosser av plast skulle göra Troll lätt och bränslesnål. De övriga komponenterna kom från olika tyska biltillverkare. När den första, icke körbara, prototypen visades upp 1956 fick den mycket uppmärksamhet, även utomlands. Ingen annan bil med plastkaross hade serieproducerats utanför USA. Troll hade möjlighet att bli banbrytande i Europa.

På försommaren 1957 levererades den första bilen till en kund, det norska studentförbundet, som skulle använda den som pris i ett lotteri. Nästa två gick till Röda Korset och Norsk Folkehjelp. Den fjärde gick som betalning in natura till lackeraren som sprutat bilarnas karosser.

För att få i gång produktionen hade företaget lånat stora summor, bland annat som etableringsstöd från Lunde kommun. Meningen var att bilarna skulle kosta 13 000 kronor i Norge, med något dyrare lyxmodeller för export.

Planerna raserades efter bara två år och fem tillverkade bilar. Myndigheterna vägrade att stötta projektet. Dessutom fick firman bara tillstånd att sälja 15 bilar i Norge. Anledningen var fisket. Norge sålde stora mängder fiskmjöl och andra produkter från havet till Sovjetunionen och Östeuropa. Som motprestation köptes bilar från öst in till Norge. En norsk bil kunde rubba handelsbalansen.

I stället hoppades Troll-folket på exportmarknaden, men de planerna hann aldrig få luft under vingarna. När myndigheterna till sist gjorde klart att de inte tänkte ge fabriken stöd drog sig även andra intressenter ur och fabriken gick i konkurs. Halvfärdiga karosser och gjutformar såldes på exekutiv auktion för att betala lånen. 1959 fanns inget kvar av biltillverkningen i Lunde.

Fyra av de fem tillverkade bilarna finns bevarade, även den första prototypen som står på Kjøretøyhistorisk museum i Lillehammer.En bil av plast skulle skapa en ny norsk bilindustri. Men myndigheternas ­motstånd blev för mycket, och ett av 1950-talets mer nyskapande ­bilprojekt stoppades

innan det ens börjat rulla ordentligt.





Det här är en artikel från tidningen Teknikhistoria. Prenumerera på den här.

 


Följ Ny Teknik och Teknikhistoria på Facebook!

Niklas Dahlin

Kommentarer

Välkommen att säga din mening på Ny Teknik.

Principen för våra regler är enkel: visa respekt för de personer vi skriver om och andra läsare som kommenterar artiklarna. Alla kommentarer modereras efter publiceringen av Ny Teknik eller av oss anlitad personal.

  Kommentarer

Debatt