M4 Sherman var de allierades primära stridsvagn under det andra världskriget. Den tillverkades i nästan 50 000 exemplar och hade flera goda egenskaper: den var rörlig, mekaniskt pålitlig och kunde inta flera olika roller på slagfältet.
Däremot höll den inte måttet mot de tyngre stridsvagnar som Nazityskland lanserade senare under kriget. Det enda sättet för M4:an att besegra dem blev att komma riktigt nära och träffa från rätt håll. Fram till dess kunde det kosta många M4:or – och liv. Men i slutänden övervann kvantiteten kvaliteten. Eller som en tysk officer sammanfattade det efter kriget: ”Varje gång amerikanerna skickade en stridsvagn slog vi ut den. Till sist fick vi slut på ammunition. Amerikanerna fick inte slut på stridsvagnar.”
Det här är grafikuppslag från tidingen Teknikhistoria nummer 5, 2019 . Prenumerera på den här. Gilla Ny Teknik och Teknikhistoria på Facebook
.jpeg)
Kommentarer
Välkommen att säga din mening på Ny Teknik.
Principen för våra regler är enkel: visa respekt för de personer vi skriver om och andra läsare som kommenterar artiklarna. Alla kommentarer modereras efter publiceringen av Ny Teknik eller av oss anlitad personal.