Stjärnkoll i skärgården

2017-10-14 06:00  

TEKNIKHISTORIA. I 70 år låg Sveriges centrum för astronomi på en kulle i skärgårdsidyllen Saltsjöbaden. Och trots att forskningen flyttat finns teleskopen kvar i tallskogen. De riktas fortfarande mot stjärnorna.

I slutet av 1920-talet låg Sveriges främsta observatorium fortfarande på en liten kulle inne i själva Stockholm. Den byggnaden stod klar 1753, och kupolen var från 1877. Men ljuset från den växande staden och den omoderna utrustningen hade gjort det svårt för stjärnskådarna.

1926 uppmanade astronomen Nils Nordenmark Kungliga Vetenskapsakademien att göra något. Det inspirerade bankmannen Knut Wallenberg att använda sitt inflytande för att få ett nytt observatorium till stånd.

Platsen som valdes var Karlsbaderberget i Saltsjöbaden sydöst om Stockholm. Det hade fri horisont, färre molniga dagar och mindre störande ljus än den gamla observatoriekullen.

Byggnaden ritades av Axel Anderberg, en arkitekt som gärna jobbade med tegelkåkar av det tyngre slaget – han hade tidigare skapat Naturhistoriska riksmuseet. Men han hade också ritat Kungliga Operan, Oscarsteatern i Stockholm och även stationshuset i Saltsjöbaden.

Observatoriet invigdes 1931. Det hade fem kupoler och åtta byggnader. Det var toppmodernt och ett av de största i Europa. Fram till 2001 fyllde det rollen som Stockholms Observatorium, en titel som nu ärvts av forskningscentret Albanova strax utanför Stockholms centrum. Saltsjöbadenobservatoriet hade då spelat ut sin roll för forskningen.

Men det betyder inte att den klassiska byggnaden är övergiven. I dag är det en skola, och teleskopen används fortfarande.

Anders Västerberg jobbar på kunskapsskolan, den nuvarande hyresgästen. Han är utbildad astronom och ansvarar för de gamla teleskopen, men han var också verksam i den gamla byggnaden medan anläggningen var universitetets institution för astronomi.

-Det var väl lite trångt, ingen hiss och små rum, men fina föreläsningssalar. När det byggdes var det ett av Europas främsta, och är fortfarande det största observatoriet i Norden, säger han.

Det stora teleskopet i huvudbyggnadens kupol kom från den engelska firman Grubb-Parsons, som just firat 100-årsjubileum när observatoriet byggdes. Sir Howard Grubb byggde sitt första teleskop redan 1833. 1925 köptes firman upp av Sir Charles Parsons, och fram till 1985 byggde den många av de mest kända och viktigaste optiska teleskopen.

När Grubb-Parsons toppmoderna dubbelrefraktorteleskop levererades till Saltsjöbaden lyftes det in genom spalten i kupolen i delar och monterades ihop på plats.

Teleskopet väger sju ton, men är så välbalanserat med motvikter att det kan manövreras för hand. Det ger ungefär 300 gångers förstoring. Det räcker för att betrakta planeter, solsystemets större månar, ljusstarka dubbelstjärnor och galaxer.

-Vi har också tittat på kometer, till exempel Halleys 1986, säger Anders Västerberg.

I dag används några av de mindre teleskopen av amatörastronomer, och den gren av Kunskapsskolan som hyr lokalerna har undervisning med inriktning mot astronomi.

-Teleskopet kommer att fortsätta användas för visningar för allmänheten och kommer att användas i undervisning. Det är fortfarande ett av Sveriges bästa teleskop, och här ute är det fortfarande förhållandevis mörkt, utan att man måste åka för långt från stan, säger Anders Västerberg.

Saltsjöbadens egen asteroid

27 augusti 2000 upptäckte Alexis Brandeker en okänd himlakropp, en av miljoner asteroider i kilometerklassen som håller sig mellan Mars och Jupiters banor.

Den har en diameter på mellan två och fyra kilometer, vilket ger den en yta som ungefär motsvarar Saltsjöbaden.

Den döptes till 36614 Saltis efter smeknamnet för orten.

Upptäckten gjordes med anläggningens Schmidteleskop med en enmetersspegel, som står under en egen kupol i skogen. Det byggdes så sent som 1963, men används inte i dag.

Niklas Dahlin

Kommentarer

Välkommen att säga din mening på Ny Teknik.

Principen för våra regler är enkel: visa respekt för de personer vi skriver om och andra läsare som kommenterar artiklarna. Alla kommentarer modereras efter publiceringen av Ny Teknik eller av oss anlitad personal.

Här är reglerna för kommentarerna på NyTeknik

  Kommentarer

Dagens viktigaste nyheter

Aktuellt inom

Debatt