Preventivmedel genom tiderna: Från åsnemjölk till sterilisering

2021-10-09 08:00  

TEKNIKHISTORIA. Från fermenterade löv och åsnemjölk till kondomer, p-piller och sterilisering. Många olika metoder har tagits fram för att hindra oönskade graviditeter under historiens gång. Här är sju av dem.

Ebers papyrusrulle. Foto: SCIENCE PHOTO LIBRARY/TT

Anrik metodik

Det allra första dokumenterade preventivmedlet ska finnas i Ebers papyrusrulle (bilden), daterad till omkring 1 550 år före vår tideräkning. Där beskriver egyptierna olika försök att förhindra graviditet genom att använda pessarliknande lösningar tillverkade av material som krokodildynga, fermenterade löv och åsnemjölk. 

 

Kondom av fårtarm från 1800-talet. Foto: HERITAGE/TT

De första kondomerna

Redan tidigt nyttjades olika kondomliknande skydd av linnetyg eller djurtarmar. De olika varianterna tillverkades för hand och var därmed väldigt dyra, men när amerikanska ingenjören Charles Goodyear (1800–1860) utvecklade vulkaniserat gummi blev det möjligt att (från lanseringen 1844) tillverka dem i större skala. Massproduktionen av kondomer i tunt latexgummi kom i gång först på 1930-talet. I nutid består latexgummit av rålatex som kokas ihop med svavel, ammoniak och zink, och det finns även en särskild typ av kondom framtagen för kvinnor: Femidom.

Läs mer: Räddningskåren hjälpte ”alla med allt överallt”

 

P-piller. Foto: STAFFAN LÖWSTEDT/SVD/TT

Piller-revolutionen

I mitten av 1930-talet lyckades forskare isolera mänskliga könshormonerna östrogen, progesteron och testosteron. Tio år senare tog en amerikansk kvartett bestående av bland andra sjuksköterskan Margret Sanger (1879–1966) och forskaren Gregory Pincus (1903–1967) fram det första p-pillret, en kombination av syntetiskt progesteron och östrogen. I Sverige godkändes preventionstabletterna, som de först kallades, av dåvarande Medicinalstyrelsen år 1964. De tidiga p-pillren ställde dock till en del problem eftersom de hade för höga halter östrogen. Forskning pågår i dagsläget för att ta fram p-piller även för män.

 

Bilden visar ett omkring 2 000 år gammalt romerskt pessar av brons.  Foto: SCIENCE MUSEUM LONDON

Populärt pessar

Strax efter gummikondomen kom pessaret för kvinnor, en ring med ett gummihölje som sätts för livmoderöppningen. Den första varianten uppfanns av tyska gynekologen Wilhelm P J Mensinga (1836–1910) år 1882, och benämndes Mensingaring. Pessar blev ett av de vanligaste preventivmedlen fram till 1950-talet och tillverkas i nutid av silikongummi. Det används tillsammans med pessargel och finns i två varianter: Cervixpessar som täcker livmodertappen och vaginalpessar som täcker ett större område. 

 

Spiraler av koppar och plast. Foto: OLA TORKELSSON / TT

Spiraler av koppar och plast

Under 1960-talet upptäckte den chilenska forskaren och kirurgen Jamie A Zipper (1926–2011) att implantering av en koppartråd i livmodern på kaniner förhindrade graviditet. Det ledde fram till kopparspiralen, som bland annat hindrar spermiernas rörelseförmåga. 1974 fick den amerikanska forskaren Antonio Scommegna (1931–2017) patent på en hormonspiral som i stället utsöndrar syntetiskt progesteron, gestagen, i livmodern. Han hade upptäckt att progesteron i livmodern ger förändringar i slemhinnan som hindrar befruktning.

 

Instrument som används vid sterilisering. Foto: SCIENCE PHOTO LIBRARY/TT

Sterilisering

Den första registrerade steriliseringen utfördes på en hund av den engelska kirurgen Sir Astley Paston Cooper (1768–1841). Kort därefter utfördes den första steriliseringen på en människa, men av en annan kirurg i England. Coopers forskning kring sädesledaren banade väg för den moderna kirurgin, där sterilisering av män går ut på att denna skärs av och spermierna därmed inte kan passera och blandas med sädesvätskan. Hos kvinnor klipps eller blockeras äggledarna för att hindra att spermier tar sig fram till äggledarna. Sterilisering av män kan i vissa fall vara reversibel, en ny operation kan ibland återställa sädesledarna.

 

P-appar. Foto: NORA LOREK/TT

P-appar

På senare år har flera preventivappar lanserats, där användaren mäter sin kroppstemperatur varje dag och matar in resultatet i en applikation på sin telefon. Metodiken bygger på att kroppstemperaturen är något lägre i början av menstruationscykeln och stiger i samband med ägglossning. Apparna sägs kunna räkna ut när ”säkra perioder” inträffar, när kvinnor inte är fertila, men har kritiserats för att vara otillförlitliga. Det finns rapporter om önskade graviditeter vid användning av metoden.

Källor: Karolinska institutet, Kondomboken/RFSU, National Library of Medicine, Tekniska museet

Angelica Söderberg

Mer om: Preventivmedel

Kommentarer

Välkommen att säga din mening på Ny Teknik.

Principen för våra regler är enkel: visa respekt för de personer vi skriver om och andra läsare som kommenterar artiklarna. Alla kommentarer modereras efter publiceringen av Ny Teknik eller av oss anlitad personal.

  Kommentarer

Debatt