Ostindiefararen som återuppstod

2016-12-17 07:00  

TEKNIKHISTORIA. På vägen hem från Kina sjönk ostindiefararen Götheborg mindre än en kilometer från ankarplatsen i hemstaden. 260 år senare seglade hon igen – som kopia.

Götheborg hade varit på resa i 30 månader. 12 september 1745 hade hon just tagit ombord en lots från Vinga för den sista sträckan in i farleden till Göteborg. Men plötsligt gjorde hon en gir åt styrbord och fastnade på en undervattensklippa. Hon hade gått på grund mindre än en kilometer från ankarplatsen.

Alla ombord räddades, men hur grundstötningen hade gått till var ett mysterium. Vädret var fint och grundet Hunnebådan var ytterst välkänt. Lotsen fick sitta i häkte men blev frikänd. Kanske berodde olyckan på ett ovanligt fenomen där havsvattnet och sötvattnet från Göta älv mötts och blandats.

Hon blev liggande med fören upp och aktern under vatten, med slagsida och fullt riggad. Masterna höggs ner och bärgningsarbetet satte igång omedelbart. Allt som gick att komma åt av lasten av te, porslin, kryddor och siden togs om hand. Riggen revs och någon gjorde en skiss av denna. Anteckningsblocket är den enda bevarade dokumentationen av skeppets utseende i detalj.

Det var slutet för ostindiefararen Götheborg, efter tre strapatsfyllda handelsresor till Kina.

En tredjedel av lasten bärgades de första två åren. Allt ovanför vattenlinjen togs om hand. Trävirket sågades upp. Alla kanoner forslades i land. Så småningom försvann de synliga delarna av vraket.

På 1800-talet bärgades stora mängder porslin samt det värdefulla svarta ekträet som hade härdats i vattnet. Mellan 1906 och 1907 tog ett företag upp ytterligare 3 000 oskadade porslinsföremål. Allt som syntes av skrovet ovanför bottnen togs upp, samt tackor av zink som på 1700-talet kallades ”tutanego”. Sedan lämnades resterna av vraket åt sitt öde.

Mellan 1984 och 1992 undersökte det Marinarkeologiska sällskapet i Göteborg vraket genom dykningar. Av själva skeppet fanns bara delar av bordläggning och spant samt delar av akterspegeln kvar. Rester av lasten låg dolda i sedimenten; rotting, te, riggdetaljer och tonvis med porslin.

Under utgrävningarna föddes idén att bygga en kopia av Götheborg och göra om seglatsen till Kina. En av de som var med från början var Joakim Severinson, skeppsbyggmästare.

– Det viktiga för oss var att kunna segla skeppet som en ostindiefarare. Så det viktigaste var rigg, segel, skrov och styrning. Där lade vi det mesta krutet för att få det så historiskt korrekt som möjligt, säger han.

Mellan 1731 och 1806 organiserade Svenska Ostindiska Companiet handelsresor till Asien med Göteborg som bas. Totalt gjordes 132 resor med 37 olika skepp. Trots riskerna var det en oerhört lönsam verksamhet. Avkastningen var i snitt 40 procent. Lasterna var så dyrbara att till och med Götheborgs resa gick med vinst, trots att skeppet sjönk.

Ostindiefararen Götheborg stod klar 1738 på varvet Terra Nova i Stockholm. Skeppsbyggmästaren var William Makettz. Hon var ganska typisk för sin klass; tremastad, 40 meter lång och med stora lastutrymmen.

När gamla Götheborg byggdes tog det omkring 18 månader att bygga en ostindiefarare. Men nya Götheborg tog tio år från kölsträckningen 1995 att få färdig. Bara att konstruera riggen tog 100 000 arbetstimmar. Kopian byggdes så långt det gick med 1700-talets verktyg, metoder och material.

– Men det är inte exakt samma konstruktion som på 1700-talet. Då skalade man bara upp skepp på 30 meter till skepp på 40 meter. Det man framför allt missade då var långskeppsstyrkan, styvheten i längdled. Den fick vi öka, men det märker man ju inte utan tränat öga, säger Joakim Severinson.

En annan förändring är att spanten laminerats av ek och furu. De är starkare och mindre fuktkänsliga än originalets solida ekstycken.

Men ett skepp från Götheborgs tid får inte segla på haven idag. Det behövs radio, radar, navigationssystem, brandsläckning och mycket annat.

Läs mer:

Läs mer: Ostindiefararna

– Vi ville bygga fartyget och kunna segla till Kina på gammalt vis, men uppfylla alla dagens krav samtidigt som vi ville dölja all modern teknik, säger Joakim Severinson.

Lösningen blev att gömma maskinrum, elcentraler, kök och det mesta av det moderna fartyget i de rymliga lastutrymmena. Det historiska skeppet omsluter det moderna.

– Å ena sidan är vi moderna, som Stenafärjan. Men å andra sidan har vi ett historiskt fartyg som vi kan segla med som en ostindiefarare, säger Joakim Severinson.

Mellan oktober 2005 och juni 2007 gjorde det nya Götheborg om resan till Kina och hem, via Spanien, Brasilien, Sydafrika, Australien och Indonesien. Sedan dess har hon gjort flera mindre expeditioner runt Europa.

Det nya Götheborg har en beräknad livslängd på 20 år som seglande fartyg. Det ursprungliga skeppet var på upphällningen när hon gick på grund efter sin tredje resa. Det var ungefär så många färder som en Ostindiefarare beräknades hålla. Sedan var skeppen utslitna. "Riddarhuset" som var med på samma expedition till Kina klarade bara två resor.

I dag är de sista spåren av Götheborgs vrak borta. Till och med undervattensklippan där hon gick på grund sprängdes bort i början av 2000-talet.

 

Det här är en artikel från tidningen Teknikhistoria. Prenumerera på den här.

Gilla Ny Teknik och Teknikhistoria på Facebook

Götheborg nu och då

Götheborg 2005

Total längd: 58 meter

Bredd: 11 meter

Deplacement: 1 200 ton

Besättning: 80, varav 60 volontärer och jungmän.

Segel: 26, segelyta 1 964 kvadratmeter

Sjösattes: 2003.

Götheborg 1745

Besättning 144 man

Bestyckning: 30 kanoner

Lastkapacitet: 830 ton

På sista resan:

130 ton tuttanego (zink)

100 ton porslin

3,4 ton pärlemor

1,8 ton peppar

11,4 ton galangarot

366 ton te

19 kistor med sidentyg

Ostindiefararen får nytt hem

Stiftelsen bakom ostindiefararen har haft ekonomiska problem och Götheborg var under en period till salu. Nu meddelar stiftelsen på sin Facebooksida att flera olika företag från Göteborgsregionen gått ihop med Göteborgs Stad och Västra Götalandsregionen för att skapa ett nytt historiskt besöksmål i Göteborgs city, där skeppet ska ingå.

Götheborgs nya placerig blir Nya Masthuggskajen. Runt skeppet ska besökscentrum byggas.

Niklas Dahlin

Kommentarer

Välkommen att säga din mening på Ny Teknik.

Principen för våra regler är enkel: visa respekt för de personer vi skriver om och andra läsare som kommenterar artiklarna. Alla kommentarer modereras efter publiceringen av Ny Teknik eller av oss anlitad personal.

  Kommentarer

Debatt