Museum för misslyckanden

2017-03-28 09:43 Niklas Dahlin  

I sommar öppnar ett museum för tekniska misslyckanden i Helsingborg. Där finns både lustiga missar och varnande skräckexempel för uppfinnare att ta lärdom av.

Det är inte bara de briljanta idéerna och mest lyckade uppfinningarna som förtjänar en plats i historien. Även flopparna gör avtryck.

Och nu får de ett eget museum, ”Museum of failure”, i Helsingborg.

Bakom museet står organisationspsykologen Samuel West, som är intresserad av bland annat lekens betydelse för kreativitet. Men också av hur viktigt det är att tillåta sig att misslyckas om man ska få fram succéer. Genier som Steve Jobs eller Alfred Nobel prickade inte rätt varje gång.

Teknikhistoria tog kontakt med Samuel West för att ställa några frågor.

Hur stora är samlingarna idag? Vilka är huvudföremålen?

– Vi har över 25 objekt och samlingen växer snabbt. Jag vill ha stor variation, det får inte bara bli misslyckade mobiltelefoner och teknik.

– Vi har exempelvis nyss fått in Karolinska Institutet-kirurgen Paolo Macchiarinis konstgjorda luftstrupe. Vi räknar med att ha cirka 40-50 superintressanta objekt att ställa ut. Allt fokuserar på misslyckade innovationer och ”learning from failures”.

Vilka kommer att besöka museet?

– Alla är välkomna. Ambitionen är att även icke-nördar ska tycka att det är intressant. Den primära målgruppen är grupper från organisationer som jobbar med innovation och utveckling och så vidare.

Känner du till några motsvarande museer i andra länder?

– Konsultfirman GFK i USA har en samling av misslyckade konsumentprodukter. Men den är tyvärr bara öppen för företagsgrupper och är svindyr. 2014 hölls en utställning, ”Fail better” vid Trinity College i Dublin.

–Vi har också haft en pop-up-version av museet i London.

Den 7 juni slår det fasta museet upp dörrarna.

Det saknas inte misslyckanden att ta upp. I stort sett varje era och teknik-kategori har sitt skräckexempel, från Coca Colas experiment med smaken ”BlāK” till Microsofts ipod-kopia Zune.

Finansieringen kommer från Vinnova.

 

Det här är en artikel från tidningen Teknikhistoria. Prenumerera på den här.

Gilla Ny Teknik och Teknikhistoria på Facebook.

Niklas Dahlin

Kommentarer

Välkommen att säga din mening på Ny Teknik.

Principen för våra regler är enkel: visa respekt för de personer vi skriver om och andra läsare som kommenterar artiklarna. Alla kommentarer modereras efter publiceringen av Ny Teknik eller av oss anlitad personal.

Här är reglerna för kommentarerna på NyTeknik

  Kommentarer

Dagens viktigaste nyheter

Aktuellt inom

Debatt