Maskinernas mästare byggde hel industri

2016-09-24 06:00  

TEKNIKHISTORIA. Theofron Munktell förstod tidigt maskinernas betydelse för att industrialisera Sverige. Här är historien om hur han byggde sin industri i Eskilstuna kring gevärstillverkning, tryckpressar, lokomotiv.

(Uppdaterad) Johan Theofron Munktell föddes i en prästfamilj i Kärrbo församling i Västmanland den 20 mars 1805. I släkten fanns personer som hade sysslat med bergshantering hos Stora Kopparberg, och det var i dessa fotspår han gick i stället för att slå in på prästbanan.

Redan vid 18 års ålder fick han gå i lära hos bergsrådet Gustaf Broling i Stockholm. Han praktiserade på Kungliga Myntverket och blev vid 21 års ålder verkmästare där. Han moderniserade då maskinerna som präglade mynt och byggde på fritiden en tryckpress åt Lars Johan Hierta på Aftonbladet.

1832 fick han i uppdrag av Eskilstuna av bygga en mekanisk verkstad i staden. Tre år senare fick han ett stipendium för att resa till England där han träffade bröderna Stephenson och John Ericson. Han inspirerades av ångmaskinerna och fick idén att bygga ånglok.

Vid hemkomsten fick han dock först i uppdrag att modernisera maskinparken vid Carl Gustafs Gevärsfaktori. Företaget blev nu en stor tillverkare av svarvar, borrar och andra maskiner som användes vid vapentillverkningen. Dessa maskiner kunde han nu även marknadsföra mot annan tillverkningsindustri.

Sveriges första ånglok, Förstlingen, rullade ut från Munktells fabriker 1853. Munktell blev en stor tillverkare av lok och lokomobiler. De stora produkter som lämnade fabrikerna i staden var svåra att transportera eftersom Eskilstunaån inte kunde ta större fartyg. Munktell drev hårt frågan att bygga ut en kanal till Torshälla och fick 100 000 riksdaler av riksdagen. Kanalbygget kostade emellertid dubbelt så mycket, och den extra utgiften tog Munktell ur egen ficka.

Läs fler smakprov på artiklar ur tidningen Teknikhistoria här!

Johan Theofron Munktell var en renlevnadsman som stördes av arbetarnas konsumtion av starksprit, som ägde rum på arbetstid och på fritiden. För att få bukt med missbruket anlade han ett bryggeri för att tillverka öl, som skulle minska graden av berusning.

Han anordnade också undervisning i ämnen som behövdes för att bedriva industriproduktion, något som senare utvecklades till aftonskolor, fackskolor, gymnasier och ingenjörsutbildning på högskolenivå.

Munktell beskrivs också som en omtänksam person som brydde sig om sina anställda på fler sätt än när det gällde förkovran och nykterhet. Till exempel bildades Arbetarnas sjuk- och begrafvnings cassa under hans tid som chef.

Sonen Johan Theofron Munktell junior tog över som chef 1879 men fadern var verksam i sitt företag fram till sin död 4 juli 1887. Då var det sonen som tillsammans med systersonen Theofron Boberg drev företaget vidare.

Han hade då hedrats med flera medaljer för sin industrigärning och blev 1884 ledamot av Vetenskapsakademien.

1932 slogs verkstäderna Bolinder och Munktell ihop till ett företag, som på 1950-talet köptes av Volvo och länge gick under namnet Volvo BM. Munktellmuseet i Eskilstuna ägs och drivs idag av Volvo Construction Eqipment.

 

Det här är en artikel från tidningen Teknikhistoria. Prenumerera på den här.

Gilla Ny Teknik och Teknikhistoria på Facebook

Håkan Abrahamson

Kommentarer

Välkommen att säga din mening på Ny Teknik.

Principen för våra regler är enkel: visa respekt för de personer vi skriver om och andra läsare som kommenterar artiklarna. Alla kommentarer modereras efter publiceringen av Ny Teknik eller av oss anlitad personal.

  Kommentarer

Debatt