Londons dolda teleskop fick trafikproblem

2018-01-03 10:28  

TEKNIKHISTORIA. När ett av Londons mäktigaste monument skulle byggas passade arkitekten på att smyga in ett toppmodernt laboratorium.

Efter den stora branden i London 2 september 1666 skulle ett monument byggas nära platsen där de första lågorna flammade upp. Uppdraget gick till vetenskapsmannen Robert Hooke under överinseende av mästerbyggaren Christopher Wren, som varit ansvarig för mycket av återuppbyggnaden av staden.

Branden hade startat i ett bageri och spred sig till större delen av medeltida London. 70 000 blev hemlösa och ett okänt antal omkom. 87 kyrkor brand ner och St Pauls-katedralen gick upp i lågor.

"The Monument to the Great Fire of London" skulle bli en symbol för kung Charles II dådkraft efter branden, och som ett stycke propaganda för att skylla branden på inflytande från katoliker som var illojala mot kronan.

Robert Hooke var en inflytelserik vetenskapsman och arkitekt som dock kom i skymundan av bland annat Isaac Newton. Han lade fram flera förslag för utformningen av monumentet.

Det som godkändes av Christopher Wren var en 62 meter hög dorisk pelare av portland-sten. Pelaren och dess höjd var ingen slump, för Robert Hooke hade en baktanke: att använda monumentet som teleskop och för att utföra olika experiment.

Robert Hooke hade länge försökt utföra parallaxobservationer, avståndsmätningar, av stjärnan Gamma Draconis med hjälp av en så kallad zenitsektor. Han hade bland annat byggt ett 11 meter högt teleskop i sin bostad på Gresham College där han var professor i geometri, genom att såga hål i golv och tak.

Trähuset var dock inte tillräckligt stabilt och mätningarna krävde att objektivets linser var fixerade relativt varandra med stor noggrannhet.

Monumentets pelare skulle däremot bestå av 800 kubikmeter sten. Som tub för ett teleskop borde det inte kunna röra mycket på sig, tyckte Hooke. Själva observatoriet arrangerades så att det är fri siktlinje genom centrum på den 311 steg höga spiraltrappan inne i pelaren.

I botten finns ett källarrum där en observatör skulle kunna göra parallaxmätningar med hjälp av ett särskilt okular och i toppen av skulpturen längst upp finns en lucka som kan öppnas mot himlen. Den effektiva längden på teleskopet skulle göra banbrytande observationer möjliga.

De första spadtagen togs 1671, men bygget drog ut på tiden. Det enorma projektet att återuppbygga London gjorde portland-sten till en bristvara. Inte förrän 1677 var allt på plats.

Men det vetenskapliga projektet gick inte vägen för Robert Hooke. Platsen för monumentet var Fish Street Hill, ungefär 60 meter från Thomas Farriners bageri på Pudding Lane där den katastrofala branden hade startat.

Det var en vältrafikerad korsning, och det satte punkt för alla idéer om att använda monumentet för astronomiska observationer. Vibrationerna från hästar och vagnar gjorde det omöjligt att linjera linserna.

Allt var dock inte helt bortkastat. Robert Hooke kunde använda den exakt uppmätta trappan för att upprepa observationer om hur barometertrycket förändrades med höjden.

Inte förrän 1838 kunde astronomen Friedrich Bassel göra de första lyckade mätningarna av en stjärnas parallax.

---

Det här är en artikel från tidningen Teknikhistoria. Prenumerera på den här.

Gilla Ny Teknik och Teknikhistoria på Facebook.

Monumentet och syndabockarna

Monumentet efter 1666 års brand hade ursprungligen utsmyckningar med inskriptioner som lade skulden för branden på katoliker. Texten på den östra sidans dekoration hänvisade till "...nedbränningen av denna protestantiska stad, startad och utförd genom den påvliga fraktionens förräderi och ondskap". Efter branden förekom upplopp där ett okänt antal människor, främst katoliker och utlänningar, dödades.

Den verkliga brandorsaken var helt enkelt en torr sommar och en het ugn på ett bageri. På 1830-talet togs alla hänvisningar till katolikernas skuld bort från monumentet.

Niklas Dahlin

Kommentarer

Välkommen att säga din mening på Ny Teknik.

Principen för våra regler är enkel: visa respekt för de personer vi skriver om och andra läsare som kommenterar artiklarna. Alla kommentarer modereras efter publiceringen av Ny Teknik eller av oss anlitad personal.

Här är reglerna för kommentarerna på NyTeknik

  Kommentarer

Aktuellt inom

Debatt

COMSOL