Lista: 7 fräcka fritidsbåtar

2021-09-25 08:00  

TEKNIKHISTORIA. Skepp ohoj! I utformningen av fritidsbåtar syns utvecklingen av samhället i stort. Från förra seklets skärgårdskryssare och välputsad mahogny till dagens bredd med över 800 000 fritidsbåtar i mängder av material och byggtekniker. Här är 7 banbrytande båtar.

Mini-Star, en Petterssonbåt byggd år 1935 på Dockstavarvet i Härnösand, av varvets ägare Nils Sundin. Foto: ROBERT AXNER/FRITIDSBÅTMUSEET/VÄSTERNORRLANDS MUSEUM

Petterssonbåten Mini-Star

Ingen svensk konstruktör av motorbåtar är mer känd än signaturen C G P. Konstruktören Carl Gustaf Pettersson (1876–1953) ritade mängder av båtmodeller under sitt yrkesliv, till och med militära fartyg och segelbåtar. Men en av de mest typiska ”Pettersonbåtarna” är den svenska ruffbåten, en 7–10 meter lång och smal motorbåt i trä. Ett typiskt drag för dessa är ”örat”, böjen upp till fördäck. Mini-Star på bilden är byggd år 1935 på Dockstavarvet i Härnösand, av varvets ägare Nils Sundin.

 

Lunkentuss, konstruerad av Knud H Reimers och byggdes på Ryhls Båt & Skeppsvarv i Åhus. Foto: ROBERT AXNER/FRITIDSBÅTMUSEET/VÄSTERNORRLANDS MUSEUM

Segelbåt, Koster: Lunkentuss

Segelbåten vars namn anspelar på det gamla sagotrollet Lunkentuss vänliga ihärdighet har en makalös historia. Först var hon skolbåt åt Härnösands Sjövärnskår, för att år 1960 och i rejält nedgånget skick köpas av de båda pionjärerna Gunnar Dahlgren och Dag Ekholm. Efter en omfattande renovering genomförde de sin dröm om att segla jorden runt, en 33 160 sjömil lång seglats som tog tre år och 13 dagar. De navigerade därtill den åtta meter långa segelbåten helt utan elektronisk utrustning. Lunkentuss är konstruerad av Knud H Reimers och byggdes på Ryhls Båt & Skeppsvarv i Åhus.

 

Världens första finnjolle, som fick sitt namn efter värdlandet Finland vid OS i Helsingfors 1952. Konstruerad av Rickard Sarby (1912–1977), aktiv i Uppsala Kanotförening. Foto: ROBERT AXNER/FRITIDSBÅTMUSEET/VÄSTERNORRLANDS MUSEUM

Jollen som skapade en egen OS-klass

Året är 1949 och Finska Seglarförbundet annonserar om en designtävling som går ut på att konstruera en enmansjolle till den olympiska regattan i Helsingfors tre år senare. Båtkonstruktören och seglaren Rickard Sarby (1912–1977), aktiv i Uppsala Kanotförening, antog utmaningen och hade snart sin första konstruktion färdig. Den föll dock inte alls juryn på läppen, tre andra jollar valdes ut. Men så bjöds Sarby ändå in att delta i provseglingarna med sin båt, som visade sig vara totalt överlägsen de andra jollarna i den hårda vind som rådde. Den antogs som olympisk klass och döptes till ”Finn”, med anspelning på värdlandet Finland. På bilden den första finnjollen i världen.

 

Plywoodbåten Blixten, byggd och konstruerad av Karl Hultgren, Västerås. Foto: ROBERT AXNER/FRITIDSBÅTMUSEET/VÄSTERNORRLANDS MUSEUM

Plywoodkonstruktionen Blixten

Amatörbygget Blixten är byggd helt i plywood av ingenjören Karl Hultgren, Västerås, omkring 1957. Formideal och design är lätta att känna igen från tidens bilindustri. Båtkonstruktörer hade bilindustrin som en källa till inspiration under hela 1900-talet, en period då den låg i framkant vad gäller både mode och innovation. Till Blixten hör Evinrudes ”Innovationsmotor”. 

 

Hydroplanet Cabover. Foto: ROBERT AXNER/FRITIDSBÅTMUSEET/VÄSTERNORRLANDS MUSEUM

Det flygande hydroplanet Cabover

Andra världskriget hade lämnat mängder av flygplansmotorer efter sig. Nu kunde de användas i båtracing, som blev en stor sport på 1950-talet. Hydroplanbåtarna banade väg för en mer avancerad design, som den här båten som byggdes 1963 och har använts i tävlingar med Crescents fabrikslag. Den här typen av båtar flyger snarare ovanpå vattnet än går i det, så även båten på bilden – som är en cabover. Den har motorn bak och föraren fram, till skillnad mot i vanliga hydroplan där föraren sitter baktill. Den är byggd av Martin Jansson i Vedevåg och har en effekt på 50–58 hästkrafter.

 

Carl Edvard Smith konstruerade segelkanoten i plåt. Foto: ROBERT AXNER/FRITIDSBÅTMUSEET/VÄSTERNORRLANDS MUSEUM

Experimentell kanot i plåt

Konstruktören av segelkanoten, Carl Edvard Smith (1843–1928), var kommendör i flottan och därtill den som tog kanotsporten till Sverige. I slutet av 1800-talet experimenterades det med en mängd olika material för båtbygge. Kanoter i trä, metall, duk på ribb och till och med papp. Bland de kanoter och segelkanoter som Smith konstruerade finns den förmodligen mycket hållbara på bilden: en kanot av förzinkad järnplåt. Enligt Carl Smiths egen artikel i Ny Tidning för Idrott år 1887 tillverkades de i hundradetal vid Klarafors trämassefabrik i Värmland.

 

Plymsnäcka konstruerad av August Plym. Foto: ROBERT AXNER/FRITIDSBÅTMUSEET/VÄSTERNORRLANDS MUSEUM

Snäckan – ett serietillverkat hantverk

Plymsnäckorna är döpta efter sin konstruktör, det som av Fritidsbåtsmuseet benämns som ”den legendariska August Plym”. Båten är klinkbyggd, vilket innebär att varje planka täcker en bit av plankan nedanför – såsom båtar har byggts i Norden sedan förhistorisk tid. August Plym (1856–1924) var känd för sina extraordinära kvalitetskrav och sin hantverksskicklighet. Han begav sig själv ut i skogen för att välja ut de furor som båtarna skulle byggas av. Plymsnäckorna var en av de första båttyperna som serietillverkades efter en och samma ritning.

Fritidsbåtsmuseet i Härnösand har valt ut båtarna och även bidragit med fakta.

Din bonus som Ny Teknik-läsare: En del av svensk teknikhistoria

Du som är prenumerant på Ny Teknik digitalt får som bonus ett urval av artiklarna från Teknikhistoria, ett magasin om den tekniska och industriella utvecklingen som lett fram till samhället som det ser ut i dag – med fokus på den svenska utvecklingen.

Vill du få en bit av historien direkt hem i brevlådan? Teckna din prenumeration redan i dag på: teknikhistoria.prenservice.se

Gilla Teknikhistoria på Facebook för att få senaste nytt ur historien!

Gilla Teknikhistoria på Instagram!

Angelica Söderberg

Mer om: Båtar

Kommentarer

Välkommen att säga din mening på Ny Teknik.

Principen för våra regler är enkel: visa respekt för de personer vi skriver om och andra läsare som kommenterar artiklarna. Alla kommentarer modereras efter publiceringen av Ny Teknik eller av oss anlitad personal.

  Kommentarer

Debatt