Hög fart på grunt vatten

2017-10-28 06:17  

Vattenjettbåtarna skapades för att ta sig fram där propellrar bara är i vägen. Uppfinnaren bakom tekniken körde till och med båtar motströms genom Grand Canyon – men var motvillig till att ta åt sig äran av jetdriften.

När William Hamilton var en liten grabb drömde han om att köra båtar uppför Nya Zeelands smala, grunda, skummande och vilda vattendrag. Men då, i början av 1900-talet, fanns inga farkoster som klarade jobbet.

Han växte upp och blev storbonde. Eftersom han var lite av ett mekaniskt geni och behövde bygga ett eget vattenkraftverk konstruerade han en egen grävskopa, "I.C. Exctractor". Flera såldes, även för export till England.

1926 var hans vattenkraftverk klart, men han hade fått blodad tand och fortsatte uppfinna. Han var självlärd, flitig och bra på att hitta oortodoxa lösningar på tekniska problem. Han var också intresserad av motorsport och tävlade själv.

Firman försörjde sig på många olika uppdrag. Under andra världskriget tillverkade hans mekaniska verkstad ammunition. 1947 utvecklade han en banbrytande bogserutrustning för vattenskidåkning.

1951 väcktes drömmen om att ta båtar uppför floderna på nytt. Propellrar var inte ett alternativ. I stället tittade han på en amerikansk uppfinning, "Hanley Hydro-Jet". Den drog in vatten med en pump och tryckte ut det genom ett styrbart munstycke under skrovet. Den fungerande dåligt – tills han testade att flytta munstycket över vattenlinjen. Hans första egna prototyp var en centrifugalpump som drevs av en Ford Model C, en förkrigsmodell med omkring tio hästkrafter. Den satt i en 3,5 meter lång plywoodbåt och fungerade inte något vidare. Men han förbättrade tekniken snabbt.

Att driva båten med en vattenstråle i stället för med en propeller har många fördelar. Båtarna blir grundgående, kompakta och kan i många fall tvärbromsa farkosten med hjälp av den så kallade backskopan, ett "crash stop" som många modeller utför på mindre än båtens längd. Den rörliga dysan gör båtarna lätta att manövrera. I kombination går det att vända på stället.

I dag förekommer jetaggregaten ofta på snabba båtar, som vattenskotrar och snabba passagerarfärjor. Över 20 knop börjar jetdrift bli mer effektivt än propellerdrift.

Bland de största och snabbaste finns olika militära farkoster. Ett exempel är Sveriges Stridsbåt 90, med en topphastighet på 40 knop och stora krav på att kunna manövrera i grunda vatten.

William Hamilton fick patent på vattenjetaggregatet 1954. Men hans fantastiska båtar hade till en början svårt att få genomslag, tills han skapade rubriker med ett stort jippo i USA. 1960 blev tre jetbåtar från hans företag, CWF Hamilton, de första farkosterna som tog sig upp för Coloradofloden genom Grand Canyon. Farkosterna Kiwi, Wee Red och Dock kunde till och med åka nedströms och lägga upp depåer med bränsle inför rekordförsöket. Jetbåtarna hade slagit igenom.

Idén om att driva båtar med en stråle vatten i stället för propeller var inte helt ny. Italienaren Secondo Campini hade visat en liknande konstruktion 1931, men den hade tillförlitlighetsproblem. En tysk linfjära, Gustav Zeuner, hade försetts med en experimentell jet redan 1892.

"Jag hävdar inte att jag uppfunnit vattenjetdrift. Den äran går till en gentleman vid namn Arkimedes, som levde för ett antal år sedan", sade William Hamilton i en intervju.

Men det var han som fick patentet.

Niklas Dahlin

Kommentarer

Välkommen att säga din mening på Ny Teknik.

Principen för våra regler är enkel: visa respekt för de personer vi skriver om och andra läsare som kommenterar artiklarna. Alla kommentarer modereras efter publiceringen av Ny Teknik eller av oss anlitad personal.

Här är reglerna för kommentarerna på NyTeknik

  Kommentarer

Aktuellt inom

Debatt