Hemligheten bakom succépulvret torrmjölk

2015-02-28 06:00  

TEKNIKHISTORIA. Johanna Maria "Ninni" Kronberg forskade på 30-talet fram ett patent på torrmjölk som senare gav upphov till mejerijätten Semper. Tidningen Teknikhistoria berättar historien bakom torrmjölken som kom att bli räddningen för många spädbarn i världen.

Societetsdamen Johanna Maria Kronberg var inte den första som antog utmaningen att kondensera mjöl. Redan i början på 1900-talet hade svenske uppfinnaren Martin Ekenberg hittat ett sätt. Men hans metod hade brister och nådde aldrig framgång. Ekenberg är mest känd för att ha skickat "världens första brevbomb" - vilket han själv dock förnekade.

Ninni Kronberg föddes i Gävle 1874 som dotter till stadens lotskapten Anders Berggren och Caroline Louise Stuart. Hon gifte sig 1896 med den välbärgade Erik Kronberg, vars far drev en maltfabrik, och började själv intressera sig för processerna. Senare kom paret att köpa 20-talet jästframställnings- och torrmjölkspatent och tog dessutom ett gemensamt patent på ett nytt jästmedel, kallat Practic.

1922 kom hon besök till herrgården Rydsgård, mitt i det skånska odlingslandskapet, där man försökte konservera mjölk. Stora mängder, för mycket, pumpades ur kossorna, och surnade. Ninni Kronberg tog sig an uppgiften att förvandla mjölken till ett vitt lätthanterligt pulver - som inte surnade.

Efter en skilsmässa bosatte hon sig på den skånska gården, och fortsatte forska på torrmjölken för att få den bra, god och näringsrik.

Redan 1927 tog hon patent på ett degförbättringsmedel och 1934 på ett förädlat torrmjölkspatent. Men det kunde bli ännu bättre.

I patent nr 96765, från 1937, beskriver hon de tekniska svårigheterna och hur hennes lösning ser ut. Mjölksyrebakterier i en mjölklösning tillsattes mjölken när man försökte göra torrmjölk. Men den infekterades snabbt av sjukdomsalstrande bakterier.

Ninni Kronberg torkade mjölken i varm luft och använde mjölksyrebakterier under kontrollerade former. Hon tillsatte olika sockerarter, och styrde processen så att mjölksyrebakterierna behöll sin livskraft rakt igenom torrmjölkstillverkningen.

Patentet beviljades 1939. Året innan hade hon insett att hon behövde större mängder mjölk än de 50 liter som kossorna på Rydsgård varje dag gav henne. Hon ville skapa en exportindustri.

Bygdens mejerikooperation var dock inte intresserat utan Ninni Kronberg vände sig till en bankir som hade kontakt med affärsmannen Axel Wenner-Gren. Han startade 1938 bolaget Svenska Mjölkprodukter med hjälp av Ninnis patent (gällde tills 1954). Företaget kom senare att heta Semper.

Ninni Kronberg lär ha fått royalty-ersättning och andelar av vinsten, men den snabba produktutvecklingen gjorde patentet föråldrat. Det finns uppgifter om att hon hamnade i flera rättsprocesser men huruvida hon blev snuvad på pengar eller ej är oklart.

Hon dog fattig 1949. Besjälad av gudstro och med en stark vilja att hjälpa mänskligheten.



Det här är en artikel från tidningen Teknikhistoria. Prenumerera på den här.

 


Följ Ny Teknik och Teknikhistoria på Facebook!



Läs fler artiklar från Teknikhistoria:

Saabs Draken bär spår av nazist-plan

Isbrytaren som imponerade direkt

Slussen i Stockholm – ständigt i fokus för ombyggnader

Kommentarer

Välkommen att säga din mening på Ny Teknik.

Principen för våra regler är enkel: visa respekt för de personer vi skriver om och andra läsare som kommenterar artiklarna. Alla kommentarer modereras efter publiceringen av Ny Teknik eller av oss anlitad personal.

  Kommentarer

Debatt