Fossila människospår ger unik ögonblicksbild

2020-05-15 07:07  

Detaljerade fotspår från en grupp kvinnor, några män och ett barn ger inblick i samspelet mellan män och kvinnor för cirka 11 000 år sedan i nuvarande Tanzania.

I norra delen av landet, strax söder om Natronsjön, har en grupp amerikanska forskare grävt fram drygt 400 fossila fotspår från en grupp människor som vandrade där för cirka 11 000 år sedan, i slutet av tidsåldern pleistocen. Det är det mest omfattande och välbevarade fyndet i sitt slag, och ger en unikt detaljerad bild av de olika individerna i gruppen.

Utgrävningarna skedde redan för ungefär tio år sedan, men analysen har varit krävande. Nu publicerar forskargruppen sin upptäckt i tidskriften Scientific Reports.

– Det är verkligen helt enastående bra spår, som ger oss mycket intressant information om livet i Afrika vid den här tiden. Det har vi väldigt lite kunskap om, jämfört med i Europa, säger Lars Werdelin, professor i paleontologi vid Naturhistoriska riksmuseet, som har följt forskargruppens arbete och nu läst artikeln.

Kanske fler barn

Genom att mäta fotavtryckens form, avstånd och karaktär har forskarna kommit fram till att gruppen sannolikt bestod av 19 kvinnor, 4 män och 2 barn. Den längsta personen var en man på drygt 180 centimeter och den kortaste, som troligen var ett barn, var cirka 135 centimeter.

Läs mer: Urnfynd kan ge ny kunskap om järnåldern

– Det är ju inte omöjligt att det fanns fler barn i gruppen, som blev burna i någon stenåldersversion av babybjörn. Den kanske var gjord av skinn från en gasell eller antilop i så fall, för det finns inga fynd som visar på att man börjat väva större tyger vid den här tiden, säger Lars Werdelin.

Spår efter språngmarsch

I den ena riktningen, nordost, gick gruppen tillsammans i ganska normal promenadtakt, ungefär fem kilometer i timmen. Men de spår som leder åt motsatt håll avslöjar att gruppen tycks ha splittrats. Två av gruppmedlemmarna gick då betydligt snabbare, och en av personerna sprang.

– Det finns ju en mängd fantasieggande tolkningsmöjligheter där, och det fina är att materialet är så rikt att man faktiskt kan spekulera. Kanske stannade några för att samla in något ätbart och skyndade sig sedan för att hinna ikapp. Eller så trampade någon på något vasst, stannade en stund och fick sedan springa ifatt de andra, säger Lars Werdelin.

Könsuppdelade sysslor

En sak som den amerikanska forskargruppen lyfter fram är att de flesta fotavtrycken kommer från kvinnor. Forskarna tolkar det som att vissa arbetsuppgifter var tydligt könsuppdelade. Det är i så fall första gången den typen av gruppbeteende har kunnat observeras direkt, i stället för indirekt genom att studera hur nutida jägar-samlarfolk lever, säger Lars Werdelin.

– De här spåren ger ju en ögonblicksbild av hur det faktiskt var. Att titta på beteenden i dag ger inte samma kunskap, eftersom beteenden hela tiden förändras. Men det är intressant att det i så fall kan finnas en kontinuitet.

Ingen boskap

Parallellt med de urtida människospåren har forskarna identifierat spår från buffeldjur och zebror. Men det ska inte tolkas som tidiga tecken på någon boskapshållning, menar Lars Werdelin.

– Nej, det finns inga tecken på att man haft tamboskap vid den här tiden, i alla fall inte söder om Sahara, möjligen i Nordafrika. Men de här människorna levde som jägar-samlare.

Fakta: Rikt myller av fotspår

Området där forskarna har grävt fram fotspåren heter Engare Sero och ligger i norra Tanzania, precis söder om Natronsjön nära gränsen till Kenya. Bara tio mil bort ligger Laetoli, där drygt 3,5 miljoner år gamla fotspår från Australopithecus afarensis har upptäckts – de äldsta kända fotspåren från en hominid.

Det som utmärker fotspåren vid Engare Sero är mängden och detaljrikedomen. Hittills har forskarna grävt fram 408 fotspår, och mycket tyder på att betydligt fler återstår att finna i intilliggande områden som inte har utforskats ännu.

Det har inte varit helt lätt att avgöra hur gamla fotspåren är. Enligt den hittills mest noggranna mätningen bör de vara cirka 11 000 år gamla, men andra mätningar har landat på cirka 6 000–19 000 år.

Den längsta individen var 183 centimeter lång, enligt forskarnas beräkningar. Det stämmer väl överens med skelettfynd från denna tid i detta område, som visar att många personer var högresta.

Källa: Scientific Reports

Jörn Spolander/TT

Kommentarer

Välkommen att säga din mening på Ny Teknik.

Principen för våra regler är enkel: visa respekt för de personer vi skriver om och andra läsare som kommenterar artiklarna. Alla kommentarer modereras efter publiceringen av Ny Teknik eller av oss anlitad personal.

  Kommentarer

Debatt