Första jetmotorn glömdes bort

TEKNIKHISTORIA. Redan på 1930-talet konstruerade Alf Lysholm den första svenska jetmotorn för flygplan. Men uppfinningen föll i glömska. Tidningen Teknikhistoria berättar om motorn som gjorde Sverige till pionjärer på jetmotorer.

Motorn brukar kallas Lysholmsmotorn eller ibland Boforsmotorn. Den beställdes av Bofors, som vid den här tiden var en föregångare i fråga om värmehållfasta material. Uppdraget att konstruera den gick till Alf Lysholm, turbinspecialist och överingenjör vid Svenska Turbin Aktiebolaget Ljungström.

Han patenterade den färdiga motorn 1932. Det var en axialkompressormotor av turboproptyp, det vill säga där turbinen driver en propeller. Brännkammaren hade konstruerats av en annan pionjär, Gustav Boestad, som var anställd vid Svenska Maskinverken. Han hade tidigare uppfunnit flamröret, en komponent som gav stabilitet och jämn förbränning i brännkammaren.

Bofors byggde motorn på Lysholms ritningar och den provkördes i bänk under 1934 och 1935. Det var dock för mycket problem och man tvingades att överge projektet men hade fått goda erfarenheter för framtida utvecklingsarbete.

Med konstruktionen från 1932 var Sverige faktiskt pionjärer på jetmotorer, även om det aldrig kom till flygprov med motorn. Lysholmsmotorn var mycket tung och hade knappast kommit i luften även om man lyckats lösa alla problem. Dessutom var tillförlitligheten låg på grund av de dåvarande metallegeringarnas dåliga motståndskraft mot höga temperaturer.

Efter Lysholmsmotorn tog det flera år innan en fungerande reaktionsmotor flygprovades. I juni 1938 testade tyskarna en motorn Heinkel HeS 3B, konstruerad av ingenjören Pabst von Ohain, under buken på en He 118. Det var första gången en jetmotor användes för flygdrift. Den 27 augusti 1939 flög det första jetplanet. Det var en Heinkel He 178 utrustad med samma typ motor som HeS 3B. Flygningen ägde rum från Heinkels flygfält i Marienehe och pilot var flygkapten Erich Warsitz. Han upplevde den första reaflygningen som ljudlös och problemfri.

1940 flög italienska Caproni-Campini N-1 för första gången. Den har räknats som ett av de allra första jetflygplanen, men var något av en hybrid. Kompressorn drevs nämligen av en kolvmotor i stället för av turbinen. Engelsmännens första reaflygplan var Gloster E 28/39 med en centrifugalkompressor av Frank Whittles konstruktion 1941. Första jetplanet i Sverige var det brittiska jaktflygplanet J 28 de Havilland Vampire som köptes in till Flygvapnet 1946.

Lysholmsmotorn gömdes undan och glömdes bort. På 1970-talet återfanns den av generalen och flygpionjären Nils Söderberg på bakgården hos AB Rotormaskiner i Nacka. Då var motorn i mycket dåligt skick. Söderberg såg till att den hamnade på Tekniska Museet i Stockholm där den renoverats och återställts i praktiskt taget ursprungligt skick.

Efter att ha varit utställd i de flyghistoriska samlingarna på Arlanda och på dåvarande Volvo Aero Engines anläggning på Lintaverken i Bromma finns den nu i Tekniska Museets förråd.

Alf Lysholm blev senare professor i ångteknik vid Kungliga Tekniska Högskolan och är mest känd för att ha uppfunnit den så kallade skruvkompressorn, Lysholmskompressorn.

 

Lennart Berns

 


Det här är en artikel från tidningen Teknikhistoria. Prenumerera på den här.

 


Följ Ny Teknik och Teknikhistoria på Facebook!

Alf Lysholm

Alf Lysholm föddes i Stockholm den 14 december 1893 och avled den 20 februari 1973. Han var överingenjör vi AB Ljungströms Ångturbin 1928-44 och professor i ångteknik vid Kungliga Tekniska Högskolan 1950-60.

Han är mest känd för den så kallade skruvkompressorn som bland annat används för överladdning av motorer. Lysholm invaldes som ledamot i Kungliga Ingenjörsvetenskapsakademien 1936.

Teknikhistoria redaktion

Kommentarer

Välkommen att säga din mening på Ny Teknik.

Principen för våra regler är enkel: visa respekt för de personer vi skriver om och andra läsare som kommenterar artiklarna. Alla kommentarer modereras efter publiceringen av Ny Teknik eller av oss anlitad personal.

  Kommentarer