Det lutar åt tidernas byggmiss

2016-04-16 07:00  

TEKNIKHISTORIA. I över 800 år har besökare våndats och förundrats över byggskandalen i Pisa. Inte förrän på 2000-talet lyckades ingenjörer få stopp på det långsamma fallet.

Det är inte klart vem som först fick uppdraget att rita kampanilen till katedralen i Pisa. Det kan ha varit den lokale arkitekten Diotisalvi som låg bakom projekteringen av flera andra prestigebyggen i staden.

När grunden lades 1173 var Pisa en välmående stad efter flera militära framgångar.

Men tornet började tippa redan det femte byggåret. Det hade bara nått andra våningen. Grunden var helt otillräcklig, bara fem meter djup i ostabil lös jord.

Pisa gav sig vid den tiden in i en rad krig med Genua, Lucca och Florens.  Under krigsåren blev bygget vilande i nästan ett sekel. Det gjorde att marken hann sätta sig. Annars hade tornet tippat när projektet satte igång på nytt 1272.

Redan som det var behövde byggarna kompensera för den tilltagande lutningen. När de övre våningarna började byggas 1272 gjordes de högre på ena sidan. Därför är tornet svagt böjt som en gurka.

När Pisa slutligen besegrades i slaget vid Meloria 1284 stannade tornbygget av igen. Först 1319 lades den sjunde våningen på plats och 1372 var klockkammaren klar. Den sjunde och sista klockan installerades 1655. Det hade då gått 480 år sedan byggstarten.

Lutningen blev gradvis allt värre under åren. I snitt ökade vinkeln 1,2 millimeter per år. Men den krokiga kampanilen blev också en sevärdhet. Det gjordes många försök att stoppa den 14 500 ton tunga kolossens fall. En del gjorde saken värre.

1838 grävde arkitekten Alessandro Della Gherardesca fram tornets bas för att plintarna på nedersta våningens kolumner skulle synas bättre. Vattenflödet runt basen ökade och tornet tippade en halv grad. 1934 försökte man borra och injicera betong under grunden, men lutningen bara ökade.

1964 tillsatte den italienska regeringen en utredning med experter från många länder. Uppgiften var att hitta en metod att räta upp tornet och hindra det att tippa över igen. Men tillräckligt mycket lutning måste bevaras för att fortsätta locka turister. Utredningen tog över 20 år. Samtidigt förvärrades situationen av misslyckade borrningar 1966 och 1985.

Det fanns många förslag. Ett som faktiskt genomfördes var att lägga på 800 ton bly som motvikt.

1990 stängdes tornet. Klockorna togs bort. 1993 lades 800 ton bly på som motvikt vilket reste tornet drygt en centimeter. Kablar fästes mellan det tredje våningsplanet och ankarpunkter flera hundra meter från tornet. Sedan grävdes 38 kubikmeter jord undan från grundens högra del tills tornet kunde vinschas tillbaka 45 centimeter. Den vinkeln hade det senast haft 1838.

2008 hade tornet gjorts stabilt för första gången någonsin. Innan restaureringen hade tornet lutat 5,5 grader. Idag är lutningen 3,99. Turistmålet ska stå stadigt i minst 200 år.

Men tornet i Pisa är inte ensamt om att luta kraftigt på dålig grund. Världsrekordet har det medeltida kyrktornet i tyska Suurhusen från 1450. Den lutar 5,2 grader enligt kontrollanterna från Guinness rekordbok. Orsaken är att tornet byggdes på vattensjuk mark och grundades med ekstockar. De murknade senare när dikning fick vattennivån att sjunka.

 

Det här är en artikel från tidningen Teknikhistoria. Prenumerera på den här.

Gilla Ny Teknik och Teknikhistoria på Facebook

Byggfakta

Byggstart: 1173

Färdig: 1372

Höjd: 55,9 meter

år, höjd, osv

Material: sten klädd med vit marmor

Antal kolumner: 207 på 8 våningar. De sex i mitten har 30 vardera.

Trappsteg: 296 respektive 294.

7 klockor (årtal i parentes)

pisa-2-lutande-tornet-700-394-ny-teknik.jpg 

L'Assunta, 3 620 kg (1654)

Il Crocifisso, 2 462 kg (1572)

San Ranieri, 1 448 kg (1719)

La Terza, 300 kg (1473)

La Pasquereccia göts ursprungligen 1262 för ett äldre klocktorn där den ringde vid avrättningar. Den nuvarande är en kopia från slutet av 1700-talet. 1 014 kg

Il Vespruccio, 1 000 kg (1501)

Dal Pozzo, 652 kg (2004)

Niklas Dahlin

Kommentarer

Välkommen att säga din mening på Ny Teknik.

Principen för våra regler är enkel: visa respekt för de personer vi skriver om och andra läsare som kommenterar artiklarna. Alla kommentarer modereras efter publiceringen av Ny Teknik eller av oss anlitad personal.

Här är reglerna för kommentarerna på NyTeknik

  Kommentarer

Aktuellt inom

Debatt

COMSOL