Det här är Hesa Fredrik – en högljudd röst i krig och fred

2021-10-16 08:00  

När Hesa Fredrik tjöt från hustaken nu i september var det ett test som krönte 90 år av varningsmeddelanden. Systemet är installerat på samma platser som under andra världskriget. Men även nya platser har tillkommit.

– Vi har ungefär 4 200 ljudsändare spridda i 235 av Sveriges 290 kommuner. De kommuner som inte har dem i dag, bedömdes inte som krigsmål under andra världskriget, säger Håkan Marcusson, systemarkitekt för varningssystem på Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB).

Bland annat har Färjestaden på Öland fått sändare, med tanke på både Ölandsbron som militärt mål och risken för utsläpp från en fabrik i närområdet som nyttjar ammoniak. Det är MSB som äger systemet och ansvarar för upphandling av tekniken, men drift och underhåll sker via den lokala räddningstjänsten. 

– Det är varje räddningstjänstförbund som styr sina tutor. Vid militära attacker går ett larm från Försvarsmakten till de berörda kommunerna, som i sin tur beslutar om att larma. 

Då installerades Hesa Fredrik i Sverige

Det är en beslutsgång som riskerar att bli för långsam som läget är i nutid, konstaterar Håkan Marcusson. Teknikutvecklingen har gått fort och flygplanen blir allt snabbare. Det innebär att när en militär attack väl upptäcks dröjer det inte länge innan fientligt flyg kan vara framme vid svenskt territorium.

– Som en följd av det ökade krigshotet vi har haft de senaste fem åren tittar vi på om systemet behöver bli effektivare för att få ut signalen för flyglarm, säger han. 

Läs mer: När helikoptern kom till Sverige

Beslutet om varningssystemet fattades 1931, under en period av ökande oro i världen efter första världskriget. Utredningen ledde fram till ett beslut om tekniken med tryckluft, som fungerar även vid elavbrott.

– Man installerade tryckluftstutor i de städer som ansågs vara möjliga militära mål, och från allra första början fanns det inga kompressorer i dessa. Man använde sig av tryckluftstuber som Räddningstjänsten fick åka ut och byta efter varje test.

Ljudsändarna var dimensionerade för att klara två flyglarm och två ”faran över” innan tuben var tom. 

– Under 1940-talet började det bli många ljudsändare och med det besvärligt att åka ut och byta tuberna. Då införde man kompressorer i stället, säger Håkan Marcusson.

Så har Hesa Fredrik förändrats

Systemet med kompressorer och tryckluft är i bruk i dag, men ett utbyte till elektroakustiska ljudsändare, som klarar minst 7 dygn utan ström, pågår. Även hur larmet aktiveras har utvecklats över tid.

– Ända fram till 90-talet hade varje enskild sändare en egen telefonledning som styrdes via telenätet. För varje sändare som placerades ut fick det alltså även byggas en telefonledning, som alltid var öppen. 

Läs mer: Stad i ljus – den långa vägen till ett elektriskt land

När telenätet digitaliserades och det kretskopplade växelsystemet AXE infördes var individuella telefonledningar inte längre möjliga.

– Om vi skulle låsa en fast lina genom en AXE-växel till varje tuta skulle telefonräkningen bli horribelt dyr. Det var då vi började titta på att bygga om det här systemets styrning, och gick över till analog radio – radiostyrning – i stället för telefontråd på 90-talet. Sedan 2011 gick vi över till det säkra digitala nätet, Rakel, säger Håkan Marcusson.

Fakta: Hesa Fredrik – så ofta testat signalen

När larmet testades för första gången år 1931 tyckte Oscar Fredrik Rydqvist, krönikör på Dagens Nyheter, att signalen lät lika hes som han själv. Uttrycket spred sig snabbt och hänger kvar än i dag.

Ljudsändarna till varningssystemen har under alla år levererats av Kockums. Upphandlingarna sker centralt av Myndigheten för skydd och beredskap.

Själva tutorna, som hos Kockums Sonic benämns ”tyfoner”, var från början tillverkade i koppar men består numera av hårdplast. 

Fram till 1986 användes systemet bara för flyglarm, sedan breddades det till att gälla även civila varningar för faror. Systemet testas en gång i kvartalet, klockan 15.00 den första helgfria måndagen i mars, juni, september och december.

Det är varje kommun som beslutar om ett larm ska sändas ut, via den lokala räddningstjänsten. Men om räddningsmanskapet av någon anledning inte skulle kunna vara på plats, har även SOS Alarm möjlighet att starta ljudsändarna för VMA.

Fakta: Om signalen hörs i skarpt läge

Då ska allmänheten:

Gå inomhus.

Stänga alla fönster, dörrar – och om möjligt ventilation.

Lyssna på Sveriges radios P4 eller se på TV eller text-TV.

Ta del av information på webbplatsen Krisinformation.se.

Ta del av information från informationsnumret 113 13.

Källa: MSB

Angelica Söderberg

Kommentarer

Välkommen att säga din mening på Ny Teknik.

Principen för våra regler är enkel: visa respekt för de personer vi skriver om och andra läsare som kommenterar artiklarna. Alla kommentarer modereras efter publiceringen av Ny Teknik eller av oss anlitad personal.

  Kommentarer

Debatt