Därför digitaliseras inte Fröken Ur

TEKNIKHISTORIA. När Fröken Ur infördes 1934 lånades tekniken från en annan nymodighet – ljudfilmen. Tidningen Teknikhistoria berättar om tekniken bakom rösten. Och rösterna bakom tekniken.

Talmaskinen från 1934 finns bevarad på Tekniska museet i Stockholm. Men Fröken Ur är en institution som består.

- Det är roligt att vara Fröken Ur, det är lite kultaktigt. Jag valdes ut bland tre som fick testa. Men det blev synpunkter direkt när det kom en ny röst, jag lät inte som den gamla Fröken Ur. ”Man hör ju inte vad flickan säger”, skrattar Johanna Herrmann Lundberg, som 2000 tog över hedersuppdraget efter Ebba Beckman.

Fröken Ur är en institution, så invand att hon nästan kan kännas som en god vän. Eller som en bloggare skrivit: någon man skulle vilja ta en fika med. Men så har hon också hängt med i över 80 år, sedan den 6 oktober 1934, då Telegrafverket införde tidsupplysningen.

En manuell tjänst fanns redan från 1916, men då var det telefonister läste upp rätt tid för den som ringde. 1934 blev tjänsten automatisk.

Tekniken togs fram på LM Ericsson av ingenjören Curt Ahlberg. Liknande så kallade talapparater fanns i Paris, Rom, Warszawa och byggde på samma teknik som ljudfilmen: optiskt ljud. Det var fyra år efter den svenska ljudfilmspremiären 1930.

Curt Ahlberg förklarar själv i en skrift från tjänstens barndom:

”Bärare av de olika intalade orden äro sammanlagt sex runda, plana filmskivor. På dessa ha de olika orden fotograferats på samma sätt som på en vanlig ljudfilm. Varje ord får därvid utseendet av ett mörkt tvärstrimmigt cirkelrunt spår på filmskivan. För 24 timmar fordras 2 sådana skivor, vilka hava var och en 12 ljudspår innanför varandra. De 60 minuterna äro uppdelade på tre filmskivor om 20 ljudspår, och de 60 minuterna äro uppdelade på tre filmskivor om 20 ljudspår och de 6 sekundorden ’och noll’, ’och tio’ etc t.o.m. ’och femtio’ äro intalade på en skiva.”

Skivorna är sammankopplade med en snäckväxel och en lampa belyser ljudspåren. Det ljus som släpps igenom fångas upp av en fotocell. Beroende på spårets bredd släpps olika mycket ljus igenom och ger varierande ström som kopplas till förstärkare och går ut i telenätet, där det omvandlas till ljud i uppringarens hörtelefon.

Från början fanns tjänsten enbart i Stockholm, men spred sig över landet. Det rikstäckande numret 90 510, som fortfarande gäller, infördes dock först 1968. Men redan från starten sändes Fröken Ur ut i radio över hela landet flera gånger per dag, ända till 2007. Pipet som markerar ögonblicket infördes 1943.

1936 infördes även tjänsten ”Fröken väder”, som på liknande sätt meddelade lokala väderprognoser för Stockholm och senare även Göteborg och Malmö. Den fanns kvar till 1989 då den ombildades till Televädret med kommunvisa prognoser, som används bland annat av flygplatser.

Den första Fröken Ur hette Eva Ulvby och var anställd på LM Ericsson. Hon var kvar till 1956, då hon ersattes av Berit Hofling, som i sin tur avlöstes av Ebba Backman i samband med det första teknikskiftet 1968, då den optiska inspelningen ersattes av en magnetisk. Samtidigt ökades precisionen genom synkronisering med Telias atomur i Farsta.

År 2000 – då teknik och ”fröken” åter byttes samtidigt – flyttade systemet från Telia till Sveriges Tekniska Forskningsinstitut, SP, i Borås. SP hade sedan tidigare ansvaret för den svenska standardtiden och egna atomur länkade till andra atomur över hela världen. Därmed säkerställs att även Fröken Ur säger anger rätt tid – noggrannheten är ungefär 0,1 sekund.

Inspelningarna av Johanna Herrmann Lundbergs tal finns i tre olika datorer. Till det kommer en dator som övervakar systemet. Signalerna går analogt igenom systemet ända fram till A/D-omvandlingen just då de ska ut på telenätet. De skickas dock ut 20 millisekunder i förväg eftersom det finns fördröjningar i nätet.

När nu var och en har tiden i mobilen kan Fröken Ur tyckas ha spelat ut sin roll. Toppåret 1977 fick hon hela 64 miljoner påringningar. Men fortfarande slås numret 90 510 för Fröken Ur en miljon gånger om året, eller över 2 700 gånger per dygn, vilket är tillräckligt för att Telia ska behålla tjänsten.

Omställningarna mellan normal- och sommartid är särskilt populära tillfällen att ringa, liksom nyårsafton. Synskadade är en viktig användarkategori.

Och helt bombsäker på tiden i mobilen kan man inte vara. Teleoperatörer har visserligen egna atomur men sänder ofta ut tid som tankas ned från gps-satelliter, vilket är sårbart. Det visade om inte annat händelsen 2009, då Telias tid blev uppemot ett par timmar fel i stora delar av sydöstra Sverige på grund av serverstrul.

Men varför inte digitalisera hela systemet, varför har man kvar ett analogt system?

- Äntligen ställer någon den frågan! utropar Sven-Christian Ebenhag på SP.

– Det är en mycket relevant fråga. Vi har buffertkretsar på vägen, vilket gör att man aldrig helt säkert kan veta när signalen går ut ur digitaliseringen i datorn. Det går att lösa men blir inte ekonomiskt försvarbart.

Johanna Herrmann Lundberg är också är Nummerupplysningens röst och hörs i växlar hos bland annat Skatteverket, Försäkringskassan och Telia. Hon inser att hon löper risk att pensioneras som Fröken Ur i nästa teknikskifte, om och när det kommer.

- Nu finns det ju klockor överallt. Men folk ringer till exempel mycket när det är omställning mellan sommar- och vintertid. Jag hoppas att Fröken Ur kommer att finnas kvar. Det är en rar tjänst.



AV: Mats Karlsson






Det här är en artikel från tidningen Teknikhistoria. Prenumerera på den här.

 


Följ Ny Teknik och Teknikhistoria på Facebook!

Andra röster

  • Gunnel Schaar, röst på rymdsonden Voyager 1.
  • Linda Norgren, rösten bakom utropen i Stockholms tunnelbana.
  • Martin Krantz, komiker som ropar ut hållplatser spårvagnarna i Göteborg.
  • Jennie Edström, Skånetrafikens röst.
  • Susanna Pallinder, hissrösten från Kalmar.
  • Bengt Skogholt, basrösten i filmreklamen.
  • Henrik Olsson och Sara Edwardsson, tv-profiler som gett röst åt GPS.

Teknikhistoria redaktion

Kommentarer

Välkommen att säga din mening på Ny Teknik.

Principen för våra regler är enkel: visa respekt för de personer vi skriver om och andra läsare som kommenterar artiklarna. Alla kommentarer modereras efter publiceringen av Ny Teknik eller av oss anlitad personal.

  Kommentarer

Debatt