Bitter familjestrid bakom den lättdruckna pilsnern

2017-09-23 06:00  

Bakom Carlsbergs öl finns fyra generationer bryggare i familjen Jacobsen. Ett intresse för vetenskap gjorde bryggeriets öl till en internationell storsäljare. Men den 200-åriga bryggarhistorien präglades av en bitter familjestrid.

År 1800 kom bondesonen Christen Jacobsen till Kongens Brygghus i Köpenhamn.

Han fick jobb som allt-i-allo på bryggeriet, med anor från 1400-talet, och efter bara några år drev han en egen rörelse på arrende.

År 1811 föddes sonen Jacob Christian Jacobsen, allmänt kallad JC Jacobsen, som senare skulle grunda Carlsberg.

Christen Jacobsen blev en inflytelserik person i den danska bryggarvärlden och etablerade familjens första egna bryggeri 1826. Något som skilde honom från kollegerna i branschen var ett intresse för modern teknik. Han var den förste bryggaren i Danmark som använde termometer, och han följde den danske fysikern Hans Christian Örsteds föreläsningar om kemi.

JC Jacobsen, som växte upp i pappas bryggerier, jagade också idéer från andra länder. 1836 fick han smaka en importerad lager från Bayern, och han gillade den. Det ledde till besök hos bryggerier i Hamburg och uppförandet av en liten försöksanläggning i källaren hemma. Slutsatsen var att lager var en affärsmöjlighet för en bryggare som kunde göra den bra och i stora volymer.

Christen Jacobsen dog 1835. JC ärvde familjebryggeriet på Brolaeggerstraede, och en stor förmögenhet, när modern gick bort 1844. Den skulle bli grundplåten till det framtida Carlsbergbryggeriet.

Till skillnad från de sorter som bryggdes i Danmark var lagerölen underjäst: jäsningen skedde vid låg temperatur och långsamt. Jästcellerna sjönk till botten i stället för att stiga upp med koldioxidbubblorna och det blev lättare att skapa ett klart, fräscht öl som tålde att lagras.

Han lyckades föra med sig jästkultur från bryggeriet Zum Späten i en hattask hem till Köpenhamn.

Samma vinter bryggde han sina första 300 tunnor bayersk lageröl och insåg snart att bryggeriet han ärvt var alldeles för litet för att klara den efterfrågan.

JC startade nytt i stadsdelen Valby. De bästa arkitekterna anlitades för att rita ett ölpalats, modernt och stort. Han döpte bryggeriet till Carlsberg efter sonen Carl som då var fem år gammal. I slutet av 1847 såldes de första flaskorna under namnet Carlsberg Lager. Det var en stor framgång. 1860 tappades 20 000 tunnor öl hos Carlsberg.

I april 1867 förstördes bryggeriet i en brand, men redan i september var de nya byggnaderna på plats. Då användes mer brandsäkra material som stål och tegel.

Sonen Carl skulle självklart bli bryggare och företagare som sin far och farfar. 1866 åkte han iväg på en treårig utbildningsturné runt Europa. Familjen behövde bättre inblick i Storbritanniens toppjästa ölsorter.

I stället för att dra sig tillbaka och låta Carl ta över Carlsberg lät JC bygga ett nytt bryggeri åt Carl, Anneksbryggeriet. Fadern ville att sonen skulle tillverka ale och porter. Men försäljningen gick dåligt, och Carl började producera lager, precis som pappas bryggeri. De var nu konkurrenter, något som fadern tog illa vid sig av.

De bråkade om marknadsföring, prissättning och om själva grundprinciperna för att driva bryggerier. JC Jacobsens idé hade alltid varit att kunna ha personlig kontroll över bryggeriet för att kunna garantera kvaliteten. Det satte en gräns för hur stor produktionen kunde vara. Carl ville ha moderna fabriker med fokus på att öka tillverkningen.

Sprickan mellan far och son blev allt djupare.

1880 sa JC upp sonens hyresavtal på Annexet för att använda lokalerna till att öka Carlsbergs produktionskapacitet under ett nytt namn: Gamla Carlsberg. Han bestämde sig också för att inte låta Carl ärva rörelsen. Det lämnades i stället över till en fond, Carlsbergfonden.

Carl, som nu stod utan bryggeri, fick starta eget: Nya Carlsberg. Det blev ett modellbryggeri som byggde på alla hans erfarenheter från Europa, och det var dessutom ännu mer påkostat utsmyckat än faderns anläggning.

Efter detta kom de två konkurrerande familjebryggerierna att dominera ölmarknaden i Danmark: JC Jacobsens Gamle Carlsberg och sonen Carls Ny Carlsberg.

JC Jacobsen fortsatte i samma anda som han börjat sin karriär. Han ansåg fortfarande att det var vetenskap och modern teknik som skulle föra öltillverkningen framåt.

1875 grundade JC Carlsberglaboratoriet, ett delvis oberoende forskningsinstitut med vetenskapsmän, inte bryggare, vid rodret. Det visade sig vara ett genidrag. Och forskarnas rön skulle vara offentliga, inte bara företagshemligheter för Carlsberg.

Ett anknutet forskningscenter lät också Carlsberg vara tidigt ute med tekniska nyheter.

En forskare som JC Jacobsen beundrade stort var Louis Pasteur. Dennes pastöriseringsprocess för vin användes från 1874 på Carlsbergs export-öl. Det ökade hållbarheten avsevärt, och det var första gången processen användes av en dansk bryggare.

Carlsbergbryggeriet var också en tidig användare av Carl von Lindes ammoniakbaserade ”ismaskiner” som han konstruerade för Spaten-bryggeriet på 1870-talet. Carl von Linde sålde över 700 av sina kylanläggningar till olika bryggerier som hade problem att hålla de låga temperaturer, ner till sex grader, som underjästa öl som lager kräver.

Carlsberglaboratoriets första stora egna genombrott kom 1883 när Gamla Carlsberg drabbades av ölsjukan. Det hörde bryggningen till att vissa omgångar helt enkelt blev dåliga. Men det här var en större katastrof som drabbade hela produktionen.

Mykologen Emil Christian Hansen vid Carlsbergs labb upptäckte då att jäststammen som användes i bryggeriet, själva grunden till hela verksamheten, bestod av flera olika svampar. Han kunde dela upp jästen i den oönskade vildjästen och den lämpliga odlade jästen och tog fram en sort som fick namnet Saccharomyces carlsbergensis. Med den kunde ölen lagras länge utan att bli dålig.

Den nya jästen som förfinats i labbet tog bort lite av gissningsleken och gav bryggarna bättre kontroll över ölen. I stället för att ta patent på jästen publicerade Carlsberg alla rön och beskrivningar av metoden och skickade prover till bryggerier runt om i världen.

Den andra fullträffen för labbet kom 1909 när laboratoriets kemist Sören Peder Lauritz Sörensen införde begreppet pH och därmed skapade en lättanvänd skala för att mäta surhetsgrad.

Vid den tiden var JC borta sedan länge. Far och son hade förlikats 1886, och året efter avled Christian under en familjeresa till Italien.

Vid 60 drog sig Carl tillbaka för att ägna sig åt sitt stora intresse: konst. 1897 hade han öppnat konstmuseet Ny Carlsberg Glyptotek i Köpenhamn. Det var uppbyggt kring hans egen enorma konstsamling, framför allt av klassiska skulpturer. Under ”Nya Carlsberg-fonden” fortsatte han att samla konst. Bland annat donerade han Köpenhamns symbol, Den lille havfrue, till staden 1913.

1903 skrev Carlsberg ett samarbetsavtal på 100 år med konkurrenten Tuborg och en mängd småbryggerier. Tuborg hade ingen exportmarknad, men hade sedan 1875 tävlat med Carlsberg på hemmaplan. Tillsammans kunde man nu bland annat investera i anläggningar för att tillverka pilsner. Carl Jacobsen satt i ledningen för den nya styrelsen.

År 1906 slogs verksamheterna under det gamla och det nya bryggeriet slutligen ihop. Carl Jacobsen blev styrelseordförande och vd. En stor omorganisation drogs i gång för att rationalisera ölbryggningen. Produktionen koncentrerades till ett brygghus, en jäskällare, ett lager och en tappanläggning.

1914 avled Carl, 71 år gammal. Bryggeriet hade växt sig så stort att det inte längre kunde drivas som familjeföretag. Vagns bror, Helge, blev styrelseordförande för faderns konstmuseum, Ny Carlsberg Glyptotek.

2008, efter 161 år, flyttade Carlsberg sin huvudverksamhet från Valby. Det nya bryggeriet i Fredericia kan göra mer än 4 miljoner hektoliter om året, med ett lager på 56 miljoner flaskor. Men traditionen hålls vid liv. Fortfarande bryggs vissa specialöl vid Jacobsenbryggeriet i en av flyglarna till det ursprungliga ölpalatset i Valby.

Carlsberggruppen är i dag den fjärde största bryggaren i världen, med 40 500 anställda vid anläggningar i många länder.

Niklas Dahlin

Kommentarer

Välkommen att säga din mening på Ny Teknik.

Principen för våra regler är enkel: visa respekt för de personer vi skriver om och andra läsare som kommenterar artiklarna. Alla kommentarer modereras efter publiceringen av Ny Teknik eller av oss anlitad personal.

  Kommentarer

Debatt