Biokemistens nobla upprättelse

2020-07-06 06:30  

TEKNIKHISTORIA. Den briljanta biokemisten Gerty Coris karriär präglades av misstro från hennes manliga kolleger och överordnade. Men tiden – och Nobelkommittén – skulle till slut ge henne rätt.

När Gerty Cori blickade tillbaka på sin karriär hävdade hon att två förutsättningar banat väg för hennes bidrag till vetenskapen. Dels det faktum att hon utbildats i Europa, vid det anrika Karlsuniversitetet i Prag. Dels att hon efter första världskriget flyttat till Amerika, med dess frihet och möjligheter.

Men frihet och möjligheter var ingenting hon gavs gratis, utan något hon fick kämpa för med näbbar och klor. Av sin samtid betraktades nämligen inte Gerty Cori som mycket till forskarmaterial. Hon hade ju den obotliga bristen att hon var kvinna.

Gerty Theresa Radnitz föddes in i en judisk familj i Prag 1896. I tonåren bestämde hon sig för att hon ville bli läkare – men upptäckte att flickskolan som fostrat henne inte alls gett henne tillräckliga förkunskaper för att komma in på det mansdominerade universitetet. På egen hand såg hon i stället till att i rasande fart läsa in de åratal av kemi, matte och latin hon gått miste om. Redan ett år senare var hon redo att ta sig an läkarskolans inträdesprov – som hon klarade på första försöket.

Det var på Karlsuniversitetet hon föll för sitt livs två stora kärlekar: den till biokemi, och den till blivande maken Carl Cori. När de tagit sina examina lämnade de det krigshärjade Europa – med dess hungersnöd och framväxande fascism – bakom sig för USA.

Men trots makarnas till synes likvärdiga meriter blev det snabbt tydligt vem av dem som var mest önskvärd i möjligheternas land. Efter att Carl Cori anställts som labbchef på State Institute for the Study of Malignant Disease i Buffalo, dröjde det ett halvår innan han lyckades övertyga de ansvariga om att även ge hans fru en chans – som assistent.

Gerty och Carl Cori I laboratoriet på Washington University i St Louis, ett av de lärosäten som till slut accepterade makarnas samarbete. Foto: Science Photo Library/TT

Trots att institutets direktör försökte pressa makarna Cori att sluta samarbeta, hann de publicera 50 vetenskapliga artiklar tillsammans under sin tid i Buffalo. En av dessa demonstrerade hur levern omvandlar mjölksyra från musklerna till glukos, som sedan kan användas av musklerna igen – en process som sedermera skulle få namnet Coricykeln.

Läs mer: Kärnfysikern Leona Woods satte fart på klimatforskningen

Med sin imponerande gemensamma karriär i bagaget var det alltjämt Carl Cori som fick flest och bäst jobberbjudanden när de ville söka sig vidare från Buffalo. Ett universitet vägrade rentav anställa honom, med hänvisning till att det var icke-amerikanskt att jobba med sin fru. Washington University i St Louis accepterade till slut deras samarbete – men erbjöd bara Gerty tio procent av makens lön.

Det var inte förrän 1947, då makarna tilldelades Nobelpriset i fysiologi eller medicin för upptäckten av Coricykeln, som Gerty Cori till slut fick upprättelse. Efter en 25 år lång karriär befordrades hon nu till professor – samma titel som hennes make haft sedan 1931. Efter att ha smakat av segerns sötma fortsatte hon göra genombrott inom biokemi tillsammans med Carl, vilka bland annat möjliggjorde nya behandlingar för diabetes.

Makarna Cori under utdelningen av nobelpriset i Stockholm, 10 december 1947. Foto: Bernard Becker med Ical Library/Wikimedia

Men detta lyckliga kapitel i hennes liv skulle visa sig bli sorgligt kort. Månader innan hon tilldelats Nobelpriset hade hon diagnosticerats med myelofibros, ett slags kronisk blodcancer. Hon forskade vidare med fortsatt frenesi i ytterligare ett decennium, ända tills sjukdomen blev henne övermäktig.

1957 satte den slutligen punkt för vad som skulle gå till historien som den viktigaste kvinnligaste vetenskapliga gärningen sedan Marie Curie.

Din bonus som Ny Teknik-läsare: En del av svensk teknikhistoria  

Du som är prenumerant på Ny Teknik digitalt får som en extra bonus ett urval av artiklarna från Teknikhistoria, ett magasin om den tekniska och industriella utvecklingen som lett fram till samhället som det ser ut i dag – med fokus på den svenska utvecklingen.  

Vill du få en bit av historien direkt hem i brevlådan? Teckna din prenumeration redan i dag på: teknikhistoria.prenservice.se  

Gilla Teknikhistoria på Facebook för att få senaste nytt ur historien! 

Gilla Teknikhistoria på Instagram!

Alfred Holmgren

Mer om: Nobelpriset

Kommentarer

Välkommen att säga din mening på Ny Teknik.

Principen för våra regler är enkel: visa respekt för de personer vi skriver om och andra läsare som kommenterar artiklarna. Alla kommentarer modereras efter publiceringen av Ny Teknik eller av oss anlitad personal.

  Kommentarer

Debatt