Bågen skulle mäta jordklotet

2016-07-13 17:08  

TEKNIKHISTORIA / DE SVENSKA VÄRLDSARVEN. Längs Sveriges norra gräns mot Finland finns spår kvar av ett tidigt försök att mäta jordklotets form. Struves meridianbåge är i dag ett världsarv.

Från Hammerfest i Norge till Svarta havet gick en gång Struves meridianbåge, en kedja av trianguleringspunkter. Den lät 1800-talets forskare bestämma jordklotets exakta form, vilket bland annat var viktigt för att kunna rita bättre kartor.

Den drivande kraften bakom projektet var astronomen Friedrich Georg Wilhelm von Struve.

Arbetet började 1816 i Ryssland och fortsatte i norr på 1840-talet. Svenska forskare anslöt söderifrån till Kautokeino.

1855 var hela bågen klar, två decennier efter Struves död. Den bestod då av 325 mätpunkter över 2 822 kilometer från Fuglenes i Norge till Izmail vid Ukrainas svartahavskust. På dagens karta passerar den tio länder.

Det fanns planer på att göra motsvarande mätningar genom hela Afrika och att fortsätta Struves båge ner till medelhavet.

Läs hela Teknikhistorias sommarserie De svenska världsarven här

Många av punkterna längs den svenska gränsen var markerade med borrhål som fyllts med bly. När de inventerades på 1880-talet upptäckte man att jägare hade stulit blyet från många hål för att gjuta kulor av det.

Idag är 34 av punkterna upptagna som ett världsarv på Unescos lista. De flesta är markerade med rösen, järnkors eller obelisker. Fyra av mätpunkterna ligger i Sverige.

Niklas Dahlin

Kommentarer

Välkommen att säga din mening på Ny Teknik.

Principen för våra regler är enkel: visa respekt för de personer vi skriver om och andra läsare som kommenterar artiklarna. Alla kommentarer modereras efter publiceringen av Ny Teknik eller av oss anlitad personal.

  Kommentarer

Debatt