Ada Lovelace: Pionjären som såg datorernas framtid

2015-08-29 05:00  

TEKNIKHISTORIA. Hon skrev en algoritm för en mekanisk dator och förutsåg datorns möjligheter som allmän problemlösare. Därmed blev Ada Lovelace världens första datorprogrammerare. Tidningen Teknikhistoria porträtterar matematikern som blivit ihågkommen som en pionjär.

Augusta Ada Byron var en kändis redan när hon föddes 1815. Hennes far var Lord Byron, poet, äventyrare och skandalös skörlevnadsman. Han lämnade hennes mor Anna Isabella när Ada var en månad gammal. De sågs aldrig igen. Hon föddes in i en adlig värld, där kvinnor inte direkt uppmanades att söka sig till vetenskapen. Men Anna Isabella stöttade Adas intresse för matematik och logik. Det skulle bli en motvikt till det modern såg som galenskapen hos Adas far.

Redan i tonåren visade det sig att hon hade en stor talang för ämnet, tillsammans med flyktigt intresse av frenologi, mesmerism och neurologi.

Efter att hon gift sig vid 20 års ålder blev hon baronessan Augusta Ada King, grevinna av Lovelace.

Hennes kliv in i datorhistorien togs när hon träffade Charles Babbage, en av 1800-talets stora mångsysslare. Han var matematiker, ingenjör och filosof och han blandade gärna sina intresseområden. Epitetet "datorernas fader" har han fått för ett antal aldrig färdigställda mekaniska räknemaskiner.

De första av dessa "difference engines" var byggda för att mekaniskt utföra aritmetik, till exempel för att göra navigationstabeller. Uppföljaren, en "analytical engine" var avsevärt mer komplex. Den skulle kunna programmeras för att utföra många olika slags beräkningar. Den hade alla grundkomponenterna hos en modern dator, fast i mekanisk form. Den skulle programmeras med hålkort från en mekanisk vävstol.

Ada Lovelace mötte Babbage genom en gemensam vän, och han bjöd att studera några av hans prototyper. Som matematiker blev hon djupt intresserad. De hade ett tätt utbyte.

Mellan 1842 och 1843 översatte hon en artikel av Luigi Menabrea som handlade om Babbages arbete med den mer avancerade analytiska maskinen. Till den fogade hon en omfattande samling anteckningar, och i dessa finns algoritmerna som gjort henne berömd. Inget av dessa program testades under hennes livstid, eftersom ingen av Babbages maskiner blev färdigbyggda.

Men alla datorhistoriker är inte övertygade om hennes pionjärroll. Enligt skeptikerna var det i själva verket Babbage som gjorde jobbet, och av någon anledning uppmanade Ada Lovelace att ta äran.

En annan version är att Babbage "förberett" algoritmerna för henne snarare än att de samarbetat, men att hon hittat ett fel, vilket skulle göra henne åtminstone till den förste att fixa en bugg i ett program.

Men hennes vision om datorernas framtid var kanske viktigare än insatsen som programmerare. Hon såg möjligheterna hos en generellt programmerbar räknemaskin. Den innebar att datorer kunde göra mer än enkel aritmetik på en industriell skala. Ett exempel hon diskuterade var komposition av musik.

"...maskinen skulle kunna komponera utstuderade och vetenskapliga musikstycken av vilken grad av komplexitet och omfattning som helst."

Däremot avfärdade hon indirekt möjligheten att skapa artificiell intelligens. Den analytiska maskinen kunde bara utföra arbetet i den utsträckning en programmerare kunde ge den direkt instruktioner, ansåg hon.

Hon dog 1852, bara 36 år gammal. Matematiken hade varit hennes största passion.

Idag har hon blivit symbol för kvinnor inom teknik och matematik. Hon har också firats av Google och gett namn till ett programmeringsspråk.

 

Det här är en artikel från tidningen Teknikhistoria. Prenumerera på den här.

Följ Teknikhistoria på Facebook

Niklas Dahlin

Kommentarer

Välkommen att säga din mening på Ny Teknik.

Principen för våra regler är enkel: visa respekt för de personer vi skriver om och andra läsare som kommenterar artiklarna. Alla kommentarer modereras efter publiceringen av Ny Teknik eller av oss anlitad personal.

  Kommentarer

Debatt