Fordon

Tågtrafiken lämnar stenåldern

I dagsläget ser trafikledarna hur tågen ska gå på pappersgrafer som den här. Det är också grafen som används när ledarna måste planera om tågen. Foto: Michael Melanson
I dagsläget ser trafikledarna hur tågen ska gå på pappersgrafer som den här. Det är också grafen som används när ledarna måste planera om tågen. Foto: Michael Melanson
”Om ett tåg står stilla får jag endast ta beslut med stöd av min graf och mina egna anteckningar”, säger trafikledaren David Eriksson. Foto: Michael Melanson
”Om ett tåg står stilla får jag endast ta beslut med stöd av min graf och mina egna anteckningar”, säger trafikledaren David Eriksson. Foto: Michael Melanson
Grafen visar en del av fyra timmars tågtrafik mellan Mjölby och Hässleholm, vilken är en av de mest trafikerade sträckorna i Sverige. När ett tåg planeras om får det direkt konsekvenser för andra tåg. Foto: Michael Melanson
Grafen visar en del av fyra timmars tågtrafik mellan Mjölby och Hässleholm, vilken är en av de mest trafikerade sträckorna i Sverige. När ett tåg planeras om får det direkt konsekvenser för andra tåg. Foto: Michael Melanson

När försenade tåg planeras om har trafikledarna ingen dator till hjälp. Ett stort forskningssamarbete ska lyfta svensk trafikledning från en era med papper och penna till en tid där Sverige tar plats bland de främsta i världen.

Publicerad

Trafikledarna får i dag klara sig med ett pappersark och en grov tumregel för att planera om tåg som blivit försenade. Med trafikledningen i Boden som enda undantag sker omplaneringen av Sveriges tåg på en pappersgraf. När en ny plan är gjord kan den därför inte kommuniceras med exempelvis andra lok-förare.

– Det orsakar i sig många onödiga störningar, säger Bengt Sandblad, professor i människa-datorinter­aktion vid Uppsala universitet.

Hans forskargrupp  har hjälpt Trafikverket att utveckla programmet Steg som ersätter trafikledarnas planering på papper med ett datorprogram. I Steg kommer trafikledare i olika regioner att vara ihopkopplade, och all omplanering uppdateras direkt.

– Det här kommer att vara unikt för Sverige. Andra länder har delar av ett sådant här system. Men ingenstans görs omplaneringen i realtid i en gemensam miljö som uppdateras automatiskt, säger Bengt Sandblad.

Förutom att Steg är i drift i Boden pågår även projekt på Malmbanan mellan Kiruna och Narvik. Systemet Float ska hjälpa trafikledningen att ta bra beslut. Det andra systemet, Cato, ska ge lokförarna information om när tidtabellen uppdateras. De 8 000 ton tunga Malmtågen körs på enkelspår och är extremt känsliga för störningar.

– En onödig inbromsning med ett Malmtåg kan orsaka en försening på tio minuter. Nu testas systemet Cato där lokföraren kan se den exakta planen. Det gör att det både blir lättare att hålla tidtabellen och att minska energianvändningen, säger Martin Joborn, lektor vid Linköpings universitet och programkoordinator för Kajt, ett forskningssamarbete där bland annat arbetet med Steg ingår.

I Kajt finns även projektet Float som ska ta fram mjukvara för att hjälpa trafikledaren att minska följd­effekterna av en försening, något som de i dag får räkna ut i huvudet. I december 2013 berodde en sjättedel av alla förseningar på en annan för­sening.

– Trafikledarna är smarta och proaktiva i sitt arbete, men med ett beslutsstöd skulle de kunna göra ett bättre jobb, säger Johanna Törnquist Krasemann, docent i datavetenskap på Blekinge tekniska högskola.

Hon är projektledare för Float som kommer att simulera olika val och visa vilka möjligheter som finns när problem uppstår för trafikledarna.

– Forskningen går ut på att beräkna trafikledarens nästa drag och ta fram nya ankomst- och avgångstider, samt vilka spår som ska användas. Vår algoritm räknar på alla tåg samtidigt och inte bara ett i taget. På så sätt kan vi bättre optimera den nya tabellen. Man kan likna det vid ett parti schack, där det är viktigt att förutsäga vad följderna blir av ett beslut.

Float ska testas  på Malmbanan under 2015–2016, men smygstartar redan nu.

– Just nu analyserar vi riktiga situationer som uppstod på Malmbanan under 2013 och hur trafikledarna i Boden löste dessa. Vi återskapar dessa situationer, tillämpar vår algoritm och jämför utfallen, säger Johanna Törnquist Krasemann.

Emma Andersson  doktorerar på Linköpings univer sitet. Hennes forskning indikerar att förseningarna kan mer än fördubblas om trafikledningen tar fel beslut.

En av trafikledarnas regler är prioriteringsregeln som säger att ett tåg i tid alltid har förtur. Något som kan ge stora problem om ett lite försenat X 2000 tvingas lägga sig bakom exempelvis Östgöta­pendeln.

– Trafikledarna väljer ibland att strunta i regeln för att minska förseningarna totalt. Men det beror på vilken trafikledare som tar beslutet. Det jobbiga är att det tar så lång

tid att få en förändring i den här branschen. Prioriteringsregeln är ett exempel. Den är ålderdomlig och borde ha setts över för länge sedan, anser Emma Andersson.

Det här är Kajt

  • Kajt – kapacitet i järnvägstrafiken – startade 2013.
  • Förutom Trafikverket med-verkar Linköpings universitet, Blekinge tekniska högskola, KTH, Uppsala universitet, VTI och Sics Swedish ICT.
  • Kajt bedriver forskning i elva projekt på flera områden med syftet att bättre utnyttja av järnvägssystemet.
  • Forskningen kostar 15 miljoner och finansieras till 75 procent av Trafikverket.