Foto: John Marshall Mantel, 22Cans, Sipa Asia/Shutterstock

Vad är Web3, och hur kommer det att påverka dig?

2021-12-22 06:00  

Morgondagens internet byter big tech mot blockkedjan, och du som användare får betalt när du postar inlägg eller spelar spel. Välkommen till Web 3.0.

Simon Campanello

Vad är Web3?

Internet som vi känner det är på väg att förändras i grunden. Det tror åtminstone den växande grupp entreprenörer, forskare och kryptoentusiaster som samlas bakom det hajpade begreppet Web3 (som ibland skrivs ut Web 3.0). 

Det är i korta drag en framtidsvision om ett mer decentraliserat internet som bygger på blockkedjan. Applikationer och tjänster ägs och styrs gemensamt av användarna, som får ta del av intäkterna i utbyte mot att de exempelvis gör inlägg, delar bilder eller spelar spel.  

– Tanken är att man ska kunna starta applikationer som styrs av användarna i en ny typ av demokratiska, decentraliserade organisationer, säger Henrik Hjelte som är vd och grundare på blockkedjebolaget Chromaway.  

Som namnet antyder anses Web3 vara den tredje versionen av webben. Den första iterationen, Web 1.0, är de statiska hemsidorna från 90-talet. Barriären för att publicera sig på nätet var förhållandevis hög, och vi surfade runt bland enskilda hemsidor snarare än på stora plattformar.

Den världsordningen fick åren efter millennieskiftet fick ge vika för Web 2.0, den värld av webbapplikationer, sociala medier och användargenererat innehåll där vi befinner oss i dag. En värld där alla kan publicera sina åsikter, men där mycket av makten är koncentrerad hos som lite slängigt brukar kallas för big tech.  

Problemet, menar Web3-förespråkarna, är att dagens internet är alltför centraliserat. Ett fåtal storbolag sitter på makten över både plattformarna (som Facebook, Youtube och Snapchat) och infrastrukturen (som AWS, Azure och Google Cloud).  

Idealet för Web3-förespråkare är något förenklat ett internet som är lika decentraliserat som det var på 90-talet, fast lika lättnavigerat och enkelt att använda som dagens webb. Där det går att bygga applikationer och tjänster som inte är beroende av eller drivs av de stora techbolagen. Det är ingen ny tanke, men tack vare blockkedjetekniken menar många att den nu kan vara genomförbar. 

En annan, lite mer syrlig, beskrivning av Web3 är att det helt enkelt är ett desperat försök att hitta ett sätt att tillämpa tekniken bakom kryptovalutorna.  

 

Läs mer: Global brist på halvledare – här är allt du behöver veta

Varför blockkedjan? 

Vid det här laget har du säkert hört det förut, men blockkedjan är alltså tekniken bakom kryptovalutorna. Den lanserades med Bitcoin för 12 år sedan, och har under åren kommit att hyllas som en stor innovation av vissa, och avfärdats som en fluga av andra. 

I Web3 är blockkedjan själva kärnan. Det är en databas som inte körs av eller hos en enskild aktör, utan distribuerat av ett nätverk av oberoende servrar världen över. I fallet med Bitcoin används blockkedjan för att föra en publik logg över betalningar, men samma tekniklösning kan användas för att exempelvis hålla koll på äganderätter, fatta beslut och teckna avtal. 

Det skapar i förlängningen möjlighet att flytta makten från bolagen som utvecklat en tjänst till användarna som brukar den.  

Chromaway har utvecklat en egen oberoende blockkedja som kallas för Chromia. Tanken är att när den är etablerad helt lämna över kontrollen för utvecklingen av den till användarna.  

– Tack vare blockkedjan kan jag ge bort rätten att ändra källkoden eller censurera användarna. Det är en innovation som inte varit möjligt förut med tidigare teknik. Det har alltid funnits en server någonstans som kontrollerats av någon, säger Henrik Hjelte.

Henrik Hjelte. Foto: Chromaway

I praktiken skulle användare rösta om hur Chromia ska vidareutvecklas. För att Chromaway ska göra en förändring i blockkedjans källkod måste mer än hälften av dem godkänna detta. 

– Vi ska inte ha någon speciell maktfaktor. Beslutanderätten kommer att gå till en stiftelse där vi är en part bland andra. Stiftelsen får upphandla vem som ska vidareutveckla den, och vi blir konkurrensutsatta. Vi får helt enkelt se till att utnyttja vår kunskap för att användarna ska rösta på att vi ska fortsätta utveckla den, säger Henrik Hjelte. 

Det påminner om hur öppen källkod-projekt styrs, snarare än hur bolagsdrivna plattformar som Facebook eller Twitter fungerar. Målet är att ingen enskild aktör ska kunna bestämma över produkten, och att det ska finnas full transparens i utvecklingen. Det är möjligt tack vare hur blockkedjetekniken fungerar.  

Visionen är hur som helst att Web3 körs på en eller flera blockkedjor. I dag bygger många av de tidiga Web3-applikationerna på Ethereums blockkedja, men det finns också uppstickare som Chromia och Solana och en rad andra.

Läs mer: Hashvärde, proof-of-work och blockkedja – så fungerar bitcoin

Hur kan användarna tjäna pengar i Web3?  

Grundprincipen i många av dagens tjänster på internet är att du använder dem ”gratis” och betalar med dina data, din aktivitet och din närvaro. Det är till exempel grundpelaren som sociala medier vilar på.  

Web3 är tänkt att vända på steken. Genom att vara aktiv på exempelvis ett socialt nätverk eller spela ett spel kan du belönas med några kronor (eller i själva verket “tokens”) i plattformens egen valuta.  

Tokens kan användas för mikrobetalningar i ett spel eller för att låsa upp nya funktioner. Eller användas för att delta i omröstningar kring tjänstens vidareutveckling. Eller kanske rentav säljas för riktiga pengar.  

Fast än mer relevant, i alla fall ur ett ideologiskt perspektiv, är att en token ger en användare en röst. Eller, som Chris Dixon på det välkända riskkapitalbolaget Andreessen Horowitz uttrycker det, möjligheten att äga en liten, liten del av internet.  

 

Fysiska replikor av några av de dyraste NFT:er som sålts hittills ställs ut på ett galler i London, september 2021. Foto: Ray Tang/LNP/Shutterstock

Vad är kopplingen mellan Web3 och NFT:er?  

Varför betalar folk miljoner för att äga digitala samlarobjekt? Den frågan har många ställt sig under året, när fenomenet NFT (non-fungible tokens) poppat upp i det allmänna medvetandet.  

Rubrikerna i media har ofta kretsat kring hur enstaka digitala objekt gått under klubban för mångmiljonbelopp. Än så länge är det lätt att avfärda NFT:er som ett pyramidspel, men för Web3-förespråkare finns ett reellt värde här.  

– Just nu är det gycklarnas marknad, och det är lätt att göra sig lustig över galenskaperna som pågår. Men i det långa loppet tror jag att det finns genuin potential för konstnärer och kulturskapare att skapa unika verk, säger Jonas Andersson Schwarz som är forskare i medie- och kommunikationsvetenskap vid Södertörns högskola.

Reklam för NFT:er på Times Square i New York. Foto: John Marshall Mantel

Läs mer: NFT – vad är det och varför ska du bry dig?

En NFT är nämligen något unikt. Du köper inte bara en bild, video eller text. Du köper en äganderätt som för evigt är inmutad i blockkedjan, ett obestridligt bevis på att föremålet är just ditt och ingen annans.  

Det behöver inte heller vara så att en NFT bara är ett kulturobjekt. Samma ägandeform kan i teorin appliceras på massor av andra digitala objekt. I visionen om ett metaverse ser många exempelvis NFT:er som nyckeln till att äga ett hus, en plats eller ett föremål i en vr-värld.  

Kryptoentusiaster menar att det här banar väg för en ny era av digitalt ägande, och tenderar att uppvisa en viss trötthet på personer som skojar om att de stulit en NFT när de laddat ner en .jpg-fil.  

 

Vad är Dapp, DAO och DeFI?  

Här är ytterligare tre begrepp som ingår i ordboken för Web3.  

Dapp är kort för decentralized applications, alltså en app som bygger på blockkedjeteknik.  

DAO betyder decentralized autonomous organization och är ett sätt att organisera människor med hjälp av smarta kontrakt. Tanken är att kunna bygga en organisation eller ett företag helt utan chefer eller ledare, allt styrs av kod.  

DeFI betyder decentralized finance och är i grova drag banktjänster, fast de bygger på blockkedjeteknik och styrs inte av en bank, ett fondbolag eller något annat företag. Det kan till exempel handla om lånetjänster där användarna lånar pengar av varandra istället för av en bank.  

Är Web3 ett miljöproblem? 

Systemet som används för att driva dagens kryptovalutor är energihungriga och genererar tonvis med elektronikavfall. Det är något som kritiserats starkt genom åren, och samma tongångar har hörts gentemot NFT:er.  

Det gäller förvisso internet som helhet också. Det är svårt att komma ifrån att digital infrastruktur förbrukar energi, även om de skräckscenarion med skenande energiförbrukning som tidigare målats ut inte visat sig stämma.  

Som Ny Teknik skrivit tidigare förbrukar många av dagens kryptovalutor, däribland Bitcoin och Ethereum, mycket energi eftersom deras blockkedjor använder sig av ett valideringssystem som kallas för proof-of-work. Du kan läsa mer om det här.  

För Ethereum, som är populärt bland Web3-utvecklare, finns redan långt gångna planer på att gå över till ett mindre energikrävande system som kallas proof-of-stake. Andra blockkedjor, som Solana och Chromia, har redan från början mer energisnåla mekanismer.  

I vilken grad Web3 kommer att öka nätets energiförbrukning beror alltså på vilken eller vilka blockkedjor som kommer att bli dominerande. 

Läs mer: Guide: Varför är kryptovalutor så energikrävande? 

Kommer Web3 att bli slutet för big tech?  

I rörelsen kring Web3 finns en djupt rotad skepsis mot de stora plattformsbolagen som Meta, Google, Microsoft och Amazon. Det decentraliserade nätet ses som en möjlighet till ett maktskifte.  

– Det finns nog en inneboende konflikt, och entusiasmen över Facebooks insatser hittills har inte varit jättestor. Så jag tror inte att de kommer att få en dominerande roll. Varför skulle just de lyckas? Det är inte självklart, och utvecklingen kan gå väldigt snabbt, säger Henrik Hjelte på Chromeaway. 

Redan finns Web3-alternativ till de stora plattformarna. Embryon till sociala medier, meddelandetjänster och spel som är byggda för blockkedjan.  

I dag är användarbasen förstås betydligt mindre än för etablerade tjänster. Men i en framtid där Web3 kan husera tjänster som är funktionsmässigt likvärdiga och har en växande användarbas? 

– Plötsligt finns ett alternativ. När du har en app där du själv får inflytande, får dela på vinsten och får äga innehållet du skapar och en där du inte får det. Vilken väljer du?, säger Henrik Hjelte.

NFT-konst ställs ut på en konstutställning i Beijing i mars 2021. Foto: Sipa Asia/Shutterstock

Det finns samtidigt en stor skillnad jämfört med övergången från Web 1.0 till Web 2.0, som innebar att många etablerade aktörer föll bort och de stora plattformsbolagen växte fram. Amazon, Meta och Google är inte bara aktörer som sysslar med näthandel, chattappar och sökmotorer. De bygger, äger och driftar en stor del av internets infrastruktur.  

Samtidigt finns etablerade techbolag som anammar Web3 i hög grad. Kickstarter startade nyligen ett dotterbolag som ska utveckla en crowdfundingtjänst med öppen källkod som bygger på blockkedjan Celo. När tekniken är redo ska Kickstarter flytta sin egen verksamhet till blockkedjan. 

”Vi tror att under kommande åren kommer stora delar av internet byggas om från grunden av öppna, decentraliserade nätverk av användare, som själva hjälper till att designa, styra och till och med ägna tekniken”, skriver bolaget i ett blogginlägg signerat Kickstarters grundare Perry Chen och den nuvarande vd:n Aziz Hasan. 

Läs mer: Brytning av bitcoin orsakar minst 30 000 ton elektronikavfall om året

Legacy är ett blockkedjebaserat spel från spelskaparen Peter Molyneux (Black & White, Fable, Godus). Foto: 22Cans

När slår Web3 igenom?  

De första Web3-applikationerna är redan här, och under hösten har hajpen för ett potentiellt teknikskifte ökat radikalt. Jonas Andersson Schwarz, som studerat internets historia, tror att en förändring kan vara i antågande.  

– Internet har sett helt olika ut om du tittar tillbaka till 1995, 2005 eller 2015. Om du tittar in i kristallkulan har jag förhoppningar om att Web3 är verklighet 2025. Det är inte bara en hajp, det finns konkreta tekniker här med stor potential, säger Jonas Andersson Schwarz.  

Henrik Hjelte på Chromaway tror att genomslaget sker redan här och nu. Han pekar på intresset för kryptovalutor och NFT:er, och menar att många yngre kommer att introduceras till Web3 via kommande dataspel som använder sig av decentraliserade system.  

– Jag tror att det börjar bli mainstream, eller åtminstone får en bredare målgrupp under nästa år. Dataspel går i bräschen och där kan vi få in många som börjar använda blockkedjeteknik i sitt vardagsliv, och upptäcker att de får inflytande över spelen de spelar, säger han.  

Kommentarer

Välkommen att säga din mening på Ny Teknik.

Principen för våra regler är enkel: visa respekt för de personer vi skriver om och andra läsare som kommenterar artiklarna. Alla kommentarer modereras efter publiceringen av Ny Teknik eller av oss anlitad personal.

  Kommentarer