Teknikrubrikerna du kommer att få läsa under 2023

Vad väntar under 2023? Här är tio rubriker om tekniknyheter du kan läsa redan nu.

Publicerad

Ny Tekniks redaktion har samlat tio teknikrubriker som kan komma att dyka upp under året. De handlar om de stora skiftena som pågår inom ai, energi, bioteknik, livsmedel men också om mer konkreta nyheter på fordonsområdet, inom svensk inrikespolitik eller om ledarskap.

Högst troligt inträffar stora oväntade händelser under 2023, som ändrar allt. Kunde vi i början av 2020 se en pandemi breda ut sig? Få kunde vid nyår för ett år sedan helt förutse en kommande rysk invasion av Ukraina. 

Det finns en rad drömrubriker vi gärna vill få skriva under året, som att krig tar slut och miljöskadliga utsläpp minskar. Om och när det inträffar kommer vi att bevaka de händelserna, liksom en lång rad andra stora och små tekniknyheter. 

Fram till dess: Här är tio nyheter för 2023 du kan läsa om redan nu.

GE Hitachis SMR, BWRX-300. Foto: GE Hitachi
GE Hitachis SMR, BWRX-300. Foto: GE Hitachi

Fler vill ha en egen mini-reaktor

Små och modulära kärnreaktorer, så kallade SMR:er, blir allt hetare. 2023 kommer med all sannolikhet att bjuda på nyheter om fler samarbeten om sådana kärnreaktorer.

Det är redan känt att Vattenfall bedriver en förstudie om minst två mini-reaktorer på Ringhals kärnkraftverk. Kärnfull Next försöker få kommuner och industrier att satsa på egna små kärnkraftverk.

Den nya regeringen vill skyndsamt göra det möjligt att bygga SMR i Sverige. I Tidöavtalet framgår att miljöbalken ska ändras så att det blir tillåtet att bygga reaktorer på andra platser än i dag och möjligt att ha fler än tio reaktorer i drift.

Men det är inte så troligt att ändringen av miljöbalken klubbas redan under 2023. Och det är inte heller särskilt sannolikt att någon SMR-aktör lämnar in en tillståndsansökan för en ny svensk kärnreaktor under nästa år.

Däremot kan vi förvänta oss fler nyheter om kommuner och industrier som inleder samarbeten om SMR som ett sätt att ställa om till en fossilfri verksamhet.

Suven Ocean, Fiskers första elbil, kommer till Sverige i mars. Foto: Fisker
Suven Ocean, Fiskers första elbil, kommer till Sverige i mars. Foto: Fisker

Nu rullar elbilsutmanarna ut på vägarna

Elektrifieringen av bilbranschen har fört med sig en lång rad uppstickare. Hittills har ganska få fått ut sina första modeller på europeiska vägar, men under 2023 blir det ändring på den saken:

Fisker Ocean: Tillverkningen av amerikanska Fiskers första elbil Ocean, en suv, påbörjades i november hos Magna i Österrike. Kommer till Sverige i mars. Pris: Från 450 000 kronor.

Lucid Air: Amerikanska Lucid påbörjade de europeiska leveranserna av lyxsedanen Air strax innan jul. Upp till 883 km räckvidd (WLTP) för 2,3 miljoner kronor.

Vinfast VF 8 och VF 9: Vietnamesiska Vinfast påbörjar leveranser av elsuvarna EF 8 och EF 9 till Europa i början av 2023. Kostar från 62 200 respektive 82 950 euro.

Lightyear 0: Nederländska Lightyear började tillverka den makalöst energieffektiva Lightyear 0 hos Valmet i Finland i december i år. Endast 150 byggs. Kostar runt 300 000 euro.

Så här skulle det kunna se ut när rymdskrot kolliderar. Foto: Science Photo Library/TT.
Så här skulle det kunna se ut när rymdskrot kolliderar. Foto: Science Photo Library/TT.

Satellit och rymdskrot i kraftig kollision

Allt fler nationer och privata aktörer intresserar sig för rymden – något som inte är helt utan risker.

Enligt den europeiska rymdorganisationens senaste uppdatering finns det 9 610 satelliter i rymden. Antalet bitar rymdskrot större än 10 cm är hela 36 500, och de lär bli fler.

För varje raketuppskjutning, oavsett om målet är Mars, månen eller att placera internetsatelliter i runt jorden, ökar risken för att skapa än mer rymdskrot. 

Mer om farorna med det ökande antalet satelliter går att läsa i artikeln Riskerna med satsningar på rymdinternet: ”Just nu är det vilda västern där uppe”

Flera projekt drivs dock för att förhindra krockar, mer om det går bland annat att läsa i artikeln Svensk satellitspårare ska minska risk för rymdkrockar.

Gensaxen, kallad Crispr/Cas9, innebär helt nya möjligheter att klippa och klistra i arvsmassa. Arkivbild. Foto: Science Photo Library/TT
Gensaxen, kallad Crispr/Cas9, innebär helt nya möjligheter att klippa och klistra i arvsmassa. Arkivbild. Foto: Science Photo Library/TT

Gensaxen Crispr får äntligen bota människor

Den banbrytande gensaxen Crispr belönades med Nobelpriset i kemi 2020 och används numera på människor i en rad studier för att försöka bota olika sjukdomar. Hittills rör det sig om just tester och experimentstudier. Men 2023 kan bli året när den första behandlingen får godkänt för att behandla patienter i vården.  

I mars väntas Vertex Pharmaceuticals i Boston bli det första läkemedelsbolaget som lämnar in en ansökan till den amerikanska läkemedelsmyndigheten FDA. Företaget har visat lyckade resultat när Crispr används för att modifiera felaktiga gener som orsakar två allvarliga blodsjukdomar: sicklecell-anemi och beta-thalassemi.

Förutom blodsjukdomar och cancer ligger ärftliga ögonsjukdomar i frontlinjen för att behandlas med Crispr. Även i Sverige pågår försök att bota den svåra sjukdomen Skelleftesjukan med hjälp av gensaxen. Än så länge rör det sig om en fas ett-studie, så det dröjer innan behandlingen kan komma att användas kliniskt.

Partier överens – ny energiöverenskommelse klar 

Energiöverenskommelsen som skulle garantera långsiktighet och kontinuitet i svensk energipolitik sprack i december 2019, efter knappt tre år.  

Den nya regeringen satsar på kärnkraft som lösningen på det mesta. Samtidigt skriker näringslivet efter långsiktiga spelregler.  

Blir 2023 året då en ny blocköverskridande energiöverenskommelse träffas? Kanske. Det finns åtminstone flera bedömare som tror att en sådan överenskommelse kommer på plats under mandatperioden, helt enkelt för att nya kraftverk annars inte kommer att byggas i den takt som behövs för att elektrifiera samhället.  

– Om vi inte levererar en energiöverenskommelse kommer det inte att bli så mycket mer vindkraft eller kärnkraft, som Centerpartiets Rickard Nordin formulerade det.

Labbodlat kycklingkött från Amerikanska Upside Foods. ”Säkert att äta” enligt myndigheten FDA:s beslut i november 2022. Foto: Upside Foods
Labbodlat kycklingkött från Amerikanska Upside Foods. ”Säkert att äta” enligt myndigheten FDA:s beslut i november 2022. Foto: Upside Foods

Dags för cellodlat kött i EU – första ansökan inlämnad

I Singapore finns cellodlat kött på menyn sedan flera år, men i övriga världen har inga tillstånd givits än för det som ibland kallas det ”slaktfria köttet” eller på engelska helt enkelt ”no dead-meat”. 

Pengar strömmar in till det växande antalet startups som i laboratorium vill framställa nötkött, fläsk, kyckling, lax, skaldjur, anklever och en rad andra livsmedel. I USA godkände livsmedelsmyndigheten FDA för första gången i ett första steg en cellodlad animaliskt baserad produkt, labbtillverkat kycklingkött från Upside Foods. Flera steg återstår innan köttet kan säljas till konsumenter.

I Europa finns över en fjärdedel av världens startups på områden, däribland pionjären Mosa Meat i Nederländerna. 

Men än så länge har inte en enda ansökan till europeiska myndigheten för livsmedelssäkerhet, Efsa, lämnats in. Under 2023 kan det bli ändring på det. 

Strax före jul utlyste Efsa ett program inom forskningsinitiativet Horizon Europe för ansökningar om forskning om cellodlat kött, för att förbättra kunskapsläget – vilket kan bana väg för en tillståndsprocess i EU.

Entreprenören Elon Musk. Foto: Jonathan Raa/NurPhoto/Shutterstock/TT
Entreprenören Elon Musk. Foto: Jonathan Raa/NurPhoto/Shutterstock/TT

Mini-Muskarna tar över i tech-Sverige

Ännu en rubrik om Elon Musk? Ja, typ i alla fall.  Förra året skrev vi en artikel med rubriken ”Silicon Valleys usla chefer skolade av Musk”.

Men vi tror att många företagsledare, även utanför Silicon Valley – som i Sverige – låter sig inspireras av Elon Musks ledarskap. Det är hårda nypor, massuppsägningar över mejl, skälla på anställda offentligt, kommunikation via Twitter och dålig humor.

Arbetsplatser där ingenjörer och utvecklare är stjärnor, och behandlas så, kommer bli mer sällsynta. ”Fluffet” försvinner, adjö obegränsad tid på hemmakontoret. Du ska vilja gå till arbetet och du får bra betalt – men rätta dig i ledet och följ ledaren. 

Varför? Jo, företagsledarna har helt enkelt sett att det går att göra så här, Elon Musk har visat det. Det verkar bekvämt för chefen – och det viktigaste av allt är att sätta sig själv i centrum.

Lawrence Livermore National Laboratory. 192 laserstrålar användes i experimentet 5 december 2022. Foto: Lawrence Livermore National Laboratory
Lawrence Livermore National Laboratory. 192 laserstrålar användes i experimentet 5 december 2022. Foto: Lawrence Livermore National Laboratory

Nytt fusionsgenombrott – men elproduktion långt bort

Vi kan nog räkna med fler rekord och spännande forskning från fusionsvärlden under 2023. 

Men som vanligt lär ett genombrott för att vi ska kunna ha kontinuerlig elproduktion med hjälp av fusion fortsatt vara 20 år bort ett tag till –  som det varit de senaste 60 åren. 

Vilket fusionsgenombrott vi tror på är svårare att sia i. Kanske nya rekord för utvunnen energi från Jet i Storbritannien, timslånga fusionsprocess vid East i Kina? 

Lär mer om 2022 års stora framsteg från Nif i USA i artikeln ”Ett genombrott” för fusion – men vad har de lyckats med?

I Sverige finns också fusionssatsningar, läs om det i artikeln Målet för svensk satsning: Fusionskraft i elnätet under 2030-talet.

Foto: Fredrik Sederholm.
Foto: Fredrik Sederholm.

Elbilsägarna: Ge oss dubbelriktad laddning nu

Elbilarna blir allt fler och elpriserna spås förbli höga ett bra tag till. Samtidigt har vi kunnat läsa om hur mycket hembatteriägare kunnat tjäna genom att köpa el billigt på natten och sälja den dyrt på dagen. Att använda det 80 kWh stora bilbatteriet som står parkerat på uppfarten för samma uppgift kan plötsligt bli mycket lönsamt. 2023 kan bli året då V2H, vehicle-to-home, hamnar på mångas läppar.

– Vi ser absolut ett ökat intresse. Det är en följdeffekt av prismedvetna konsumenter och att tekniken blir allt mer mogen. Allt fler fordonstillverkare förbereder också sina bilar för detta, säger Hampus Thuresson, projektledare på elkraftbranschens intresseorganisation Power Circle. 

Men mycket behöver fortfarande komma på plats: regler, standarder, kommunikation mellan bil och laddare samt fysiska säkerhetskrav, bland annat.

Ai-verktyget Dall-E 2 skapar bilder utifrån text. Som här: ”Visa en Dali-liknande tavla av en ai som målar ett mästerverk”. Foto: Illustration: Dall-E 2
Ai-verktyget Dall-E 2 skapar bilder utifrån text. Som här: ”Visa en Dali-liknande tavla av en ai som målar ett mästerverk”. Foto: Illustration: Dall-E 2

Ai-systemet skriver en bestseller – ”läskigt bra”

Mot slutet av 2022 tog ai-modellen ChatGPT internet med storm. 2023 kan bli året då chattjänsten slår hela världen med häpnad. Tjänsten, som är utvecklad av det amerikanska bolaget Open AI, kan redan författa uppsatser, skriva musik och hitta fel i programmeringskod. Entreprenören Elon Musk, som var med och grundade Open AI, anser att systemet är ”läskigt bra”.

Under det kommande året väntas nästa version, GPT-4, lanseras. Personer som har testat det nya systemet beskriver det som ”häpnadsväckande”. Kanske blir 2023 året då ChatGPT hjälper till med att lösa diplomatiska kriser, utveckla helt nya läkemedel – eller skriver en bästsäljande roman?

Samtidigt fortsätter en snabb utveckling av andra kraftfulla ai-system, som Googles Deepmind vars algoritm Alphafold kan förutspå hur proteiner veckar sig – samt Microsofts och Nvidias kommande molnbaserade ai-superdator.

En sak är fullständigt säker: Ai kommer att vara en superstark trend under 2023 – och bana väg för en ny teknikvåg med potential att förändra stora delar av våra liv.