Ostar bitas, skivas och rivs helt automatiserat i ”norra Europas modernaste ostförädlingsanläggning”. Foto: Jan Lindmark, Patrick Djerf/Flexlink

Robotarna hanterar 200 ton ost i veckan

2020-02-24 06:00  

Livsmedelssektorn är Sveriges tredje största industrigren, men tillverkningen sker till stor del utan modern automation. Det finns undantag – som Norrmejerier i Umeå.

Tommy Harnesk

I Umeå har Norrmejerier investerat 130 miljoner i ny teknisk utrustning i ostförädlingen. Den nya automatiserade anläggningen har kapacitet att producera 200 ton ost i veckan, vilket är en ökning med 40 procent jämfört med tidigare.

Umeåmejeriet har installerat 34 industrirobotar, varav 22 stycken jobbar i den nya ostförädlingsanläggningen.

– Förädlingen är helautomatiserad rakt igenom. Robotar tar ostar från lagringsracks till lastningsbanor, tar bort lagringsplasten, svarvar bort paraffin och vax innan förpackning, och lägger färdigskurna ostbitar i djupdragare där de vakuumförpackas. Robotarna sköter även rangering och packning i sekundärförpackning, och lastning på lastpallar, berättar Micael Höglund, tekniker på Norrmejerier.

Robotarna i ostförädlingen hos Norrmejerier sköter även rangering och packning. Foto: Jan Lindmark

Norrmejerier är en ekonomisk förening som ägs av mjölkbönder från stora delar av norra och mellersta Norrland. Deras tre mejerier i Luleå, Burträsk och Umeå hanterar sammanlagt omkring 200 000 ton mjölk per år.

Information om hur produktionen fortlöper finns tillgänglig genom hela anläggningen. Skärmar uppsatta på flera ställen i produktionen visar kontinuerligt vad som händer i de olika processdelarna, och visar vad eventuella stopp beror på. Operatörerna kan starta, övervaka och stoppa produktionen via sju olika operatörsstationer utplacerade i förädlingen.

På förpackningsavdelningen jobbar åtta olika robotar med att lasta mjölk, yoghurt och andra produkter på rullvagnar och lastpallar.

Ostar bitas, skivas och rivs helt automatiserat i ”norra Europas modernaste ostförädlingsanläggning”. Foto: Jan Lindmark

Även ostlagret har automatiserats, med robotar som lastar ostarna på racks innan de går in på lagring – ett viktigt steg i all produktion av hårdost. Särskilt gäller detta den berömda Västerbottensosten som ska lagras minst 14 månader. Och under lagringen måste ostarna vändas med exakta intervaller.

– Lagret har ett helautomatiskt traverssystem, som själv håller koll på vad som ska vändas och när, säger Micael Höglund.

Micael Höglund Foto: Privat

Norrmejerier uppger att den nya automatiserade anläggningen förutom en ökning i kapacitet också har lett till lägre personalkostnader eftersom färre personer behövs för produktionen. Men Micael Höglund, som arbetat i mejeribranschen sedan 1975, pekar helst på de ergonomiska förbättringarna.

– När jag började var i princip allting manuellt, och det var väldigt många uppgifter som var tunga och monotona. Vi hade en hel del arbetsskador och förslitningar förr. Från mitt perspektiv ser jag väldigt stora förändringar till det bättre i automatiseringen, säger han.

Sex kollaborativa robotar i Europas största sockerbruk

Ett annat exempel på robotisering i livsmedelsindustrin hittar vi i skånska Örtofta, hemort för ett av Europas största sockerbruk. Ägarbolaget Nordic Sugar har installerat sex kollaborativa robotar i kvalitetskontrollen.

Från varje lastbilslass sockerbetor tas omkring 40 kilo in på brukets laboratorium för analys. I en extraktionsanläggning skivas betorna och sockret lakas ur med 70-gradigt vatten, så att man får en grumlig puré. Denna blandas med vatten och renas genom tillsats av bland annat kalk.

Behållarna med sockerprover blandas med vatten och kalk, och filtreras till en klar vätska där sockerhalten kan mätas. Desto högre halt, desto mer betalt får betodlarna. Foto: Universal Robots

– Sedan filtreras det så man får ut en klar saft där man kan mäta sockerhalten, och det är utifrån den vi bedömer betalningsunderlaget till leverantörerna, säger Ronald Stangnes som arbetar i sockerbrukets kvalitetskontroll.

Hanteringen sker längs tre linjer, med två robotar i varje. Processen utförs med pneumatiska gripdon och streckkodläsare som byggts in i verktyget.

– Den ena roboten läser in streckkoden och väger burken med sockerbetspuré. Den andra tar den färdigblandade burken och häller innehållet i filtertratten. Det är ett väldigt monotont arbete som förr utfördes manuellt, säger Ronald Stangnes.

Sex kollaborativa robotar arbetar i kvalitetskontrollen hos Nordic Sugar i Örtofta, där de ersatt lika många mänskliga operatörer på mycket monotona moment. Foto: Universal Robots

Totalt hanterar robotarna omkring 1 800 behållare per dygn, och bortåt 45 000 stycken under en produktionssäsong. Deras syfte är primärt att avskaffa enformiga manuella uppgifter i kvalitetskontrollen.

– Även om jobbet inte är särskilt tungt, så for folk illa i axlar och armar av de repetitiva rörelserna. Det här är helt klart en ergonomisk förbättring för oss, säger Ronald Stangnes.

Sweden Food Arena: Svårt tillämpa robotisering

Livsmedelssektorn domineras av mindre företag som har svårt att mäkta med dyra robotinvesteringar. Nystartade Sweden Food Arena vill bygga plattformar där branschen kan möta digitaliserings- och automationsföretagen.

Carl Eckerdal, chefsekonom på branschorganisationen Livsmedelsföretagen, ser en tydligt ökande automationstrend i branschen – men menar att skillnaderna är stora mellan olika delar av den.

Carl Eckerdal, Livsmedelsföretagen. Foto: Livsmedelsföretagen

– Det som utmärker oss som sektor, är att det är ganska svårt att tillämpa robotisering i vissa av våra delbranscher. Inom slakteri, till exempel, finns såvitt jag vet inga robotar som klarar det en människa gör. Men inom mer processinriktade grenar som mejeri, bryggeri, konfektyr med flera, så använder man mycket automatiserad utrustning i produktionen, säger Carl Eckerdal.

Det sägs ibland att den ökande efterfrågan på färdiglagad mat tvingar fram ökad robotisering i livsmedelssektorn. Carl Eckerdal känner dock inte igen detta.

– Det som driver på automatiseringen är snarare de generella branschvillkoren: vi är en lågmarginalindustri där arbetskraften är en av de största kostnaderna, i en tuff internationell konkurrenssituation. Precis som annan industri måste vi springa med i automationen och digitaliseringen så gott vi kan, säger han.

Men sektorn domineras av små till medelstora företag, där robotisering kan innebära svåröverstigliga investeringskostnader.

– För oss behövs mindre, flexibla robotar med flera användningsområden, till överkomliga priser. När tillverkarna kommer med prisvärda tillämpningar för livsmedelsbranschen, så är jag övertygad om att vi kommer att uppnå den nödvändiga automationsgraden, säger Carl Eckerdal.

Och han räknar med att robottillverkarna kommer att leverera vad branschen behöver. Inte minst eftersom livsmedel är Sveriges tredje största industrigren sett till förädlingsvärde och antal anställda.

Livsmedelsföretagen är en av medgrundarna till Sweden Food Arena, en nystartad nationell satsning där branschaktörer samverkar för att driva forskning och innovation i livsmedelskedjan. Sweden Food Arenas verksamhetschef Marie Gidlund beskriver digitalisering och automatisering som en genomgående tråd i de missioner man formulerat.

– Det är en förutsättning för framtidens jordbruk, för att utveckla handeln och minska matsvinnet, och för att öka den svenska livsmedelsindustrins konkurrenskraft, säger hon.

Marie Gidlund, Sweden Food Arena. Foto: Samuel Pettersson

Nu under våren ska Sweden Food Arena identifiera de viktigaste branschgemensamma forskningsfrågorna. Men man har redan formulerat ambitionen att skapa mötesplatser, där livsmedelssektorn, akademin, och digitaliserings- och automationsindustrin kan mötas. Målet är att möjliggöra kompetenspooler och plattformar för forskning och innovation.

– Det behöver utvecklas automationslösningar som passar vår sektor. Men det kompliceras av att skillnaderna är så stora mellan de olika delbranscherna i livsmedelsindustrin, och av att vi jobbar under så pass speciella omständigheter, säger Marie Gidlund.

Fakta / Svenska livsmedelsbranschen

Den svenska livsmedelsbranschen sysselsätter cirka 48 000 personer och omfattar ungefär 4 600 företag. Småföretagen dominerar och endast cirka 650 företag har fler än tio anställda.

Antalet arbetssjukdomar och arbetsolyckor med sjukfrånvaro ligger runt 20 personer per 1 000 anställda och år. Motsvarande siffra för samtliga branscher i Sverige är nio. Omkring 70 procent av alla arbetssjukdomar i livsmedelsindustrin beror på belastningsskador.

Omsättningen i livsmedelsindustrin uppgick 2017 till cirka 195 miljarder kronor. Förädlingsvärdet (branschens bidrag till BNP) var knappt 42 miljarder.

Källor: Livsmedelsföretagen, Livsmedelsarbetareförbundet, Arbetsmiljöverket

Kommentarer

Välkommen att säga din mening på Ny Teknik.

Principen för våra regler är enkel: visa respekt för de personer vi skriver om och andra läsare som kommenterar artiklarna. Alla kommentarer modereras efter publiceringen av Ny Teknik eller av oss anlitad personal.

  Kommentarer