Amerikanska Perfect Day tillverkar ett mjölkprotein som används i glass, mjölk och en rad andra produkter. Svenska företaget Nick´s är en av kunderna, men än så länge finns inte tillstånd att använda mjölkproteinet i EU. Foto: Perfect Day / TT / Andreas Gruvhammar

Genombrottet är nära – men när kan vi äta glass av odlad mammutmjölk?

2022-06-17 12:18  

Efter odlat kött – nu kommer labbodlad mjölk. Vi kan i teorin “mjölka” vilket djur som helst, så länge vi känner till dess genetiska kod, skriver Torill Kornfeldt.

Torill Kornfeldt

Det är nio år sedan den första hamburgaren av odlat kött serverades i London, tillsammans med spekulationer om att den skulle finnas på marknaden “om ungefär tio år”. Även om odlad biff, kyckling och fisk hela tiden kryper närmare något som är inom räckhåll för vanliga konsumenter så sker den riktiga revolutionen just nu lite vid sidan av drömmen om blodiga biffar. 

För i stället för kött har labbodlad mjölk börjat flyta i en allt stridare ström. Högst uppe i skummet på den vita vågen finns företaget Perfect Day (döpt efter Lou Reed-låten) som redan lanserat en ko-fri glass och vars variant på mjölk testas i ett antal Starbucks.

Men de är inte ensamma, ett fyrtiotal olika företag runt om i världen är inne på samma spår. 

Labbodlad mjölk – tillverkas som mjölk

Till skillnad från det komplexa i att göra stora bitar odlat kött, som dessutom måste starta med stamceller från djuret i fråga, kan mjölk bryggas med klassisk fermentering. I grunden är det samma process som för vin eller öl.

Vi ger mikroorganismer – jäst, bakterier eller svampar – näring och goda förutsättningar och de svarar med att producera de kemikalier som vi är intresserade av. Men i stället för alkohol så kan genmodifieringar få dem att skapa de olika komponenterna som finns i mjölk. 

Vår tids önskan, och behov, av att ersätta mjölk från djur med andra alternativ är naturligtvis ingenting nytt. Under medeltiden badade till exempel Europa i mandel-mjölk som kunde drickas under den kristna fastan och som dessutom ansågs extra nyttig för sjuka och sängbundna.

Mejerihyllan i en livsmedelsaffär. Foto: Hasse Holmberg/TT

Men mjölk gjord av nötter, frön eller potatisar kan inte riktigt ersätta djur-produkterna. Speciellt inte när det gäller specifika egenskaper för bakning, ostmakeri eller precis rätt sorts krämighet. Lösningen är att göra något som i praktiken är ko-mjölk, utan att några juver varit inblandade. 

Än så länge är det mjölk-proteinerna som är lättast att odla, som kasein och vassleprotein. De blandas sedan med fetter från olika växter och andra tillsatser. Resultatet blir glass, ost och skummande mjölk som ligger mycket närmare “vanlig” mjölk i sina egenskaper än mandel- eller sojamjölk. 

”En labbodlad produkt som är kemiskt identisk med mjölk från kor är nu mycket, mycket nära.”

De flesta företag satsar inte – ännu – på mjölk att dricka till kanelbullarna utan på saker som mozzarellaost till pizzor, lite mer ambitiösa hårdostar från ett par företag i Europa och proteinpulver. Fetterna har visat sig vara lite mer kemiskt komplicerade att fermentera fram, men utvecklingen går snabbt framåt.

En labbodlad produkt som är kemiskt identisk med mjölk från kor är nu mycket, mycket nära. 

Men varför ska vi stanna där? 

Själv är jag mest nyfiken på det öppna biohacker-initiativet Real Vegan Cheese som jobbat med att ta fram labbodlad ost sen 2014. Redan från start har deras plan varit att gå vidare från traditionella kor och utveckla en narvalsost. 

En narval, fångad på bild vid Baffinön i norra Kanada.  Foto: Mary Evans Picture/TT

För med den här tekniken så släpper de bojor som kom med domesticeringen av djur för ett antal tusen år sen. Vi skulle i teorin kunna “mjölka” vilket djur som helst, så länge vi känner till dess genetiska kod. Här finns inte bara enorma möjligheter för att hjälpa klimatet och minska skövlingen av regnskogar, vi kan dessutom få helt nya smakupplevelser. 

Kanske är yoghurt gjord på vargmjölk oändligt mycket godare till frukostflingorna? Kanske kan vi äntligen få svar på frågan om hur delfinglass skulle smaka? 

Odlar ”mänsklig” bröstmjölk i laboratorium

Från ett lite mer seriöst perspektiv så pågår en parallell utveckling av odlad mjölk som potentiellt kan få ännu större effekter för mänsklig hälsa. USA skakas just nu av brist på bröstmjölksersättning. Men även när det finns bra och billig ersättning så är den, tyvärr, inte lika nyttig som mänsklig bröstmjölk. Lyckligtvis ser det ut att komma en labblösning även här. 

Mänsklig bröstmjölk som tillverkas i laboratorium utvecklas av flera företag. Foto: Unsplash

För att skapa mänsklig bröstmjölk som faktiskt kan närma sig mjölken från ammande kvinnor så räcker det inte med en fermenterad proteinblandning. Företag som Biomilq försöker i stället i praktiken skapa labbodlade bröst. De odlar upp celler från bröstvävnad som sedan får de kemiska signaler som behövs för att faktiskt börja producera mjölk – om allt går som det ska blir resultatet något som är mycket mer likt bröstmjölk än vanlig ersättning.

”Kanske går vi mot en framtid med ’lyx-ost’ från riktiga kor, medan de flesta andra mejerier i våra liv kommer från bakterier, jäst och svampar.”

Det kommer att ta lite längre tid för den labbodlade bröstmjölken att bli till nytta för människor än det tar innan “äkta ko-fri edamer” hamnar på butikshyllorna. Men allt tyder på att det här är en ostoppbar utveckling.

Kanske går vi mot en framtid med “lyx-ost” från riktiga kor, medan de flesta andra mejerier i våra liv kommer från bakterier, jäst och svampar. 

Mammutflock. Målning av Wilhelm Kuhnert (1865-1923), Bibliotheque des Arts Decoratifs, Paris, Frankrike. Foto: Archives Charmet/BRIDGEMAN IMAGES/TT

Personligen tycker jag att vi ska ta tillfället i akt och lyfta blicken bortom traditionella mjölkdjur som kor, kameler, får och getter. Jag ser verkligen fram emot myrsloksost, glass på mammutmjölk eller semlor med grädde från fjällrävar.

Kommentarer

Välkommen att säga din mening på Ny Teknik.

Principen för våra regler är enkel: visa respekt för de personer vi skriver om och andra läsare som kommenterar artiklarna. Alla kommentarer modereras efter publiceringen av Ny Teknik eller av oss anlitad personal.

  Kommentarer