Xenerate: Genteknikens rörmokare

2002-10-08 23:00  

Xenerate i Uppsala utvecklar nya reservdelar för människans blodkärl.<br></br> Skarvbitar som kombinerar kirurgiskt rörmokeri med avancerad genterapi.

Företaget ligger i Uppsala Science Park, ett gammalt regementsområde. I en trång kontorsskrubb, tre trappor upp i den gamla kasernen, hänger fortfarande blädderblocksbladen med den ursprungliga affärsplanen. Idag, ungefär ett år senare har Xenerate gått från skissen på blocket till den första produkten, konstgjorda blodkärl som snart ska testas på människor.

Det handlar om korta skarvbitar, så kallade grafter. De används vid kärloperationer när en patient har förträngningar som hindrar blodflödet, till exempel by-passoperationer på hjärtats kranskärl. Graften skarvas in i kärlet och leder blodet förbi förträngningen. Skarvbiten kan vara ett naturligt blodkärl, som hämtats från patientens egna vener i benen. Nackdelen är då att patienten måste gå igenom en extra operation vilket tar tid, ger extra påfrestningar och dessutom ytterligare kostnader.

Men grafter av syntetiska material, till exempel polyester, skapar nya problem. De främmande materialen kan ge upphov till inflammationer och orsaka blodproppar.

Konstgjorda kärl fodras med äkta celler
Xenerates lösning är konstgjorda blodkärl som på plats i kroppen med hjälp av genterapi får insidan klädd med samma slags celler som de naturliga.
- Tidigare har man försökt lösa problemen genom att använda nya material och olika beläggningar men det visar sig att alla ger problem. Samtidigt har man visat att alla däggdjur utom människan klarar att utveckla nya endotelceller, säger Mika Lahtinen, företagets grundare och vd.
- Och om alla djur klarar det måste vi kunna stimulera människan att göra samma sak.

Endotel är de celler som finns på insidan av blodkärlen.
Xenerates lösning är att tillföra gener i form av korta DNA-fragment tillsammans med implantaten. Generna sätter igång produktionen av tillväxtfaktorer som får rätt sorts celler att växa in i blodkärlen.

Kirurgen Mika Lahtinen fick idén när han besökte en föreläsning om genteknik. Då hade han redan mött problemen med implantat vid kärloperationer.

För att klara av den egna utvecklingen har Xenerate byggt upp ett brett akademiskt nätverk, framförallt i Uppsala. En av medgrundarna är till exempel Karin Caldwell, professor i ytbioteknik vid Uppsala universitet.

Dessutom har företaget med Mika Lahtinens ord "rekryterat en blandning av duktiga unga forskare och gamla rävar från Pharmacia". Och då handlar det inte bara om medicinare och biologer. Materialvetaren Helen Björk sitter strax utanför rummet med blädderblocksbladen. Hon doktorerade på forskning om litiumbatterier.
- Inom batteriutvecklingen handlade det mycket om ytor och deras egenskaper och det är samma sak när det gäller implantat, säger Helen Björk.

Rörbitar stödjer blodådrorna
Hon arbetar framförallt med ett annat slags implantat, stentar, korta rörbitar av metall- eller plastnät som stödjer blodådror inifrån. Även de ska användas ihop med genterapi.
Hittills har Xenerates implantat och genterapier testats på djur med goda resultat. Men en av de stora utmaningarna som återstår är att visa att de fungerar även på människor. För att implantaten ska kunna säljas krävs att de testas kliniskt, ungefär på samma sätt som för läkemedel. De första produkterna testas på ett litet antal patienter nästa år. De ska sedan följas av ytterligare test, gjorda vid flera kliniker och på fler patienter. Målet är att gå ut på marknaden under 2005.

Ännu så länge sker själva genterapin genom att generna injiceras i angränsande vävnader. Men målet är att de ska finns som en beläggning på själva implantatet. Företaget samarbetar med den institution vid Uppsala universitet som forskar på olika beredningsformer för läkemedel.

Behöver 50 miljoner kronor till
Hittills har Xenerate fått in 20 miljoner kronor i riskkapital från bland annat Healthcap. Nu söker företaget ytterligare finansiering på 50 miljoner kronor.

Marknaden för kärlimplantat domineras av främst stora amerikanska företag. Jomed är en europeisk tillverkare, med rötter och utveckling i Sverige, som främst är inriktad på stentar.

Flera av tillverkarna försöker lösa problemen med inflammatoriska reaktioner genom att ge implantaten beläggningar som avger olika läkemedelssubstanser, till exempel antiinflammatoriska mediciner. Svårigheten är då att få en avgivning av läkemedlet som tillräckligt varaktig och ger lagom dosering över tiden. Även här finns många konkurrerande idéer. Forskare vid University of Texas i Dallas har till exempel utvecklat stentar som upplöses efter ett tag sedan skadan i kärlet läkts. Därmed försvinner det främmande material som annars kunde ge komplikationer ur kroppen.

Xenerate uppskattar den totala världsmarknaden för enbart konstgjorda grafter till någonstans mellan två och tre miljarder kronor i dag. Men kan de syntetiska implantaten i stor skala ersätta grafter gjorda med patientens egna blodkärl kan marknaden bli mer än tio gånger större. Konkurrenternas avancerade, belagda stentar kostar idag omkring 20 000 kronor styck.

Marknaden för Xenerate liknar den för de små forskande läkemedelsföretagen. Det finns få möjligheter för ett litet företag att matcha de stora koncernernas internationella marknadsorganisationer. Därför kommer man troligen att antingen arbeta med de stora företagen som distributörer eller licensiera ut sin teknik. Enligt Mika Lahtinen är valet fortfarande öppet. Det är fullt möjligt att företaget väljer att starta egen tillverkning av såväl själva implantaten som generna.

Erik Mellgren

Kommentarer

Välkommen att säga din mening på Ny Teknik.

Principen för våra regler är enkel: visa respekt för de personer vi skriver om och andra läsare som kommenterar artiklarna. Alla kommentarer modereras efter publiceringen av Ny Teknik eller av oss anlitad personal.

  Kommentarer

Debatt