”På 33-listan 2030 finns ett bolag styrt av ai”

2020-09-11 10:47  

Uppdraget från chefen var lätt att formulera men snudd på omöjligt att genomföra: skriv en spekulerande text om vilka bolag som hamnar på 33-listan 2030.

Jag antar att jag får skylla mig själv. Jag har en tendens att skriva om teknik som ligger en bra bit in i framtiden, och stod på ett möte med tidningens nya ägare häromveckan och proklamerade självsäkert att vi på Ny Teknik ska fungera som orakel åt vår publik.

Det är bara det att jag sällan nämner några årtal. För då är risken att prognoserna snabbt blir gamla, eller framstår som alldeles för optimistiska, kanske till och med avfärdas som ren och skär science fiction. Kalla det Ray Kurzweil-syndromet.

Vad jag behövde var en syndabock. Någon trovärdig aktör som kunde göra de kvalificerade gissningarna åt mig, som jag sedan kunde skylla på när allt visade sig vara felaktigt. Gissa om jag blev glad när jag hittade Vinnova-rapporten Made in Sweden 2030 – strategisk innovationsagenda för svensk produktion. Bingo!

Trodde jag.

”År 2030 är Sverige förstahandsvalet för utveckling och produktion av avancerade varor och tjänster och företagen utmärks av innovativ produkt- och produktionsutveckling samt ledarskap.”

Det var allt en rapport av det torrare slaget det. Inte någon exotisk vision så långt ögat kunde nå.

Läs mer: 33-listan 2020 – här är Sveriges bästa teknikstartups

Jag får visst göra det här själv ändå. Så här är några områden i vilka jag tror det kommer att växa fram bolag som tar sig in på 33-listan om tio år.

Artificiell intelligens. År 2030 har ai etablerat sig i många kunskapsintensiva branscher, där det i dag fortfarande krävs mänsklig arbetskraft. Då har många människor också en egen ai-sekreterare, som bland annat tar hand om räkningar, bolån och – inte minst – ansvarar för vår digitala säkerhet och integritet.

Jag tror att vi har med ett bolag som grundats av människor men vars verksamhet därefter helt och hållet sköts av ai.

Naturligtvis är det med artificiell intelligens som med digitalisering – det blir ett allmängiltigt verktyg som kommer att påverka alla delar av samhället. I allt jag räknar upp nedan finns ai med som en beståndsdel.

■ Kommunikation. På samma sätt som med artificiell intelligens är kommunikationsteknik ett fundament i dagens och morgondagens samhälle. Med stor sannolikhet är de första 6g-näten i drift om tio år.

Transport. Fordon på land, till sjöss och i luften är eldrivna, autonoma och kommunikationsnoder i ett större nätverk som effektiviserar transporter. Visst – detta är något som redan är aktuellt nu. Vi har bolag som Northvolt, Einride, Cake och Everdrone med på årets lista. Men utvecklingen på det här området kommer att vara minst lika aktuell även 2030.

Tredimensionellt internet. Om en pandemi bryter ut på 30-talet så kan vi fortsätta som vanligt i den virtuella värld vi ändå tillbringar alltmer tid i. Jordklotet har fått en digital tvilling och vi väljer inte mellan det verkliga och det virtuella, utan upplever båda, mer eller mindre hela tiden. Smarttelefoner har ersatts av smarta glasögon eller linser.

Kvantrevolutionen. Sverige är rätt långt framme när det gäller kvantdatorteknik, och det vore väl den om inte exempelvis forskningen som nu pågår på Chalmers knoppats av till en startup om tio år.

Jordbruk. Vi kommer att kunna tillgodose det globala behovet av livsmedel utan att slösa på jordens resurser. Att äta kött kommer fortfarande att vara populärt, så länge köttet producerats utan att ta död på ett djur.

Hälsa. Individbaserad och proaktiv precisionsmedicin är det som gäller. Din arvsmassa kartläggs billigt och snabbt, och utifrån det anpassas en vårdplan. Man talar inte länge om sjukvård, utan om hälsovård. Din husdoktor är en ai. På apoteken jobbar robotar.

Vi har 6g-uppkopplade implantat på olika platser i kroppen. De första läkemedlen mot åldrande finns på plats och människor lever allt längre. Genetiska sjukdomar botas med genteknik. Bioteknik är bredvid artificiell intelligens det område som kommer att definiera teknikutvecklingen det kommande århundradet.

Miljö. Hållbarhet kommer att bli utgångspunkten för alla teknikområden. Men om man ska tala om miljöteknik specifikt så är det mest intressant med de satsningar som gör riktigt stor skillnad. Hybrit är ett sådant. Det svenska projektet för fossilfri ståltillverkningsteknik kommer att finnas på marknaden redan 2026 är det tänkt.

Det är lätt att föreställa sig att vi kan ha 33 bolag 2030 som på ett eller annat sätt verkar inom dessa områden. Vi har redan en stark fordons- och tillverkningsindustri, vi ligger långt fram i livsvetenskaperna och vi är världsledande på telekom. Som liten men högutbildad nation är vi vana vid att snabbt ställa om i en föränderlig värld, och vi vet att vi måste vinna på spjutspetsteknik.

Men allt det här är förstås mer eller mindre vilda gissningar. Som så många andra tar jag avstamp i den teknikutveckling som sker här och nu. Det är troligt att jag missar något väsentligt.

Niels Bohr, fysikern som vann Nobelpriset 1922, ska ha sagt något i stil med att det här med förutsägelser är svårt, särskilt om det är framtiden vi talar om. Med tanke på hur teknikutvecklingen skenar på 2020-talet har det citatet åldrats rätt så väl.

Det enda sanna och ärliga man kan säga om det som ännu inte hänt är kort och gott: jag vet inte.

Kommentarer

Välkommen att säga din mening på Ny Teknik.

Principen för våra regler är enkel: visa respekt för de personer vi skriver om och andra läsare som kommenterar artiklarna. Alla kommentarer modereras efter publiceringen av Ny Teknik eller av oss anlitad personal.

  Kommentarer

Debatt