NFO Drives: Sinuskurva motor i tillväxten

2003-02-25 23:00  

NFO Drives har utvecklat styrsystem för elmotorer som ger bättre precision och minskar elektromagnetiska störningar.

Irakkrig, växthuseffekt och galopperande elpriser gynnar affärerna för företag som NFO Drives.
Inte så att vd Per-Thomas Wall önskar sig allt detta elände. Men företagets produkter minskar energikonsumtionen, och i den branschen ser framtiden ljus ut.

NFO Drives utvecklar och säljer styrning av elmotorer som sparar upp till 25 procent energi.
Företagets främsta produkt är en omriktare för asynkronmotorer som ger en ren sinuskurva. Den säljs främst till företag som installerar eller renoverar fläktsystem i större fastigheter. Men även inom industrin finns mängder av motorer som har, eller borde ha, omriktare. Omriktaren styr motorns varvtal. Fortfarande låter man på de flesta håll motorerna gå för fullt och reglerar flödet med strypventiler.
Världsmarknaden för omriktare beräknas till runt 50 miljarder kronor per år. Problemet är att traditionella omriktare ger elektromagnetiska störningar som påverkar signalkablar för exempelvis teve och data. Då krävs skärmade motorkablar och i vissa sammanhang filter som ger sinusformade spänningskurvor.

NFO Drives omriktare ger mycket mindre störningar och tystare motorer. Visserligen har omformaren lägre verkningsgrad än konkurrenternas. Men i gengäld är förlusterna i kablar och motor mindre. Därför blir den sammanlagda verkningsgraden lika hög eller högre, menar Per-Thomas Wall.
Omriktaren ligger 25 procent över konkurrenterna i pris. Det vägs upp av att kunden slipper merkostnader för skärmade kablar och filter. Tack vare fräck och aggressiv marknadsföring har företaget nått ut med budskapet till både stora och små kunder.

Under eget namn säljer NFO Drives än så länge bara på den svenska marknaden, där man kan både kunder och byggnormer. Men man tillverkar även omriktare för SKF som säljer dessa i Tyskland under sitt varumärke. Just SKF poängterar i sin marknadsföring att omriktarna inte ger krypströmmar i lagren som kan bränna små kratrar i materialet och minska livslängden.
Under året räknar Per-Thomas Wall kunna introducera större omriktare, för motorer upp till 90 kW. Då kan man också leverera till företag som tillverkar maskiner för exempelvis processindustrin.

En annan viktig del av NFO Drives är den uppfinning som gav företaget dess namn, nämligen naturlig fältorientering (också kallad givarlös vektorstyrning).
Enkelt uttryckt är det ett sätt att skapa en lydig motor. Via signalerna från en digital signalprocessor styrs motorns magnetfält. Då behövs inga dyra givare som läser av rotorns läge.

Själva uppfinningen är en matematisk modell som civilingenjören Ragnar Jönsson började utveckla för Philips redan på 1960-talet. Tanken var att styra motorer till radarsikten. Men företaget valde en hydraulisk lösning, och Ragnar Jönsson fick utveckla sina idéer på egen hand.

När patenten var klara i början av 1990-talet annonserade han i dagspressen efter personer som ville investera 10 000 kronor för rätten till 0,06 procent av framtida royaltyintäkter. Han lyckades sälja 500 rättigheter, som tillsammans motsvarar 30 procent av intäkterna.
Men för att kunna sälja licenser på vektorstyrning till motorindustrin var Ragnar Jönsson tvungen att visa upp ett fungerande drivsystem. Därför konstruerade han frekvensomriktaren som gav en ren sinusvåg.
Efter flera års utveckling började denna omriktare år 2000 serietillverkas i den nedlagda Halda-fabriken i Svängsta. Här sätter fyra personer samman omriktarna. Lika många arbetar med utveckling och kundanpassning. Och här har vd Per-Thomas Wall sitt skrivbord med utsikt över Mörrumsån och de världsberömda laxarna:
- Målet är att om några år omsätta 300 miljoner kronor, fördelat ungefär lika mellan NFO-lincenser och omriktare, säger han.

Men än så länge är det i stort sett bara omriktarna som drar in pengar. Tredje kvartalet förra året omsatte NFO Drives sju miljoner kronor, en fördubbling jämfört med året innan. Försäljningen av licenserna till vektorstyrningen kom igång först i fjol somras, då TexasInstruments kunde leverera en digital signalprocessor anpassad till tekniken.

NFO Drives är i dag moderbolag, som dels tillverkar omriktare och dels äger det företag som säljer licenser baserade på naturlig fältorientering; NFO Control. Företaget är noterat på Göteborgs OTC-lista, och har drygt tvåtusen aktieägare. Man slåss mot mångfaldigt större konkurrenter, som Danfoss, ABB, Siemens, Hitachi och många fler som utvecklat varianter av givarlös vektorstyrning. Även när det gäller omriktarna har konkurrenterna olika tekniska lösningar för att åstadkomma liknande resultat som NFO Drives.

Inom ett område har företaget dock ett försprång: framtida bränslecellsbilar. Här utvecklar NFO Drives styrningen till den elmotor som driver luftsystemets kompressor. Denna kräver en högvarvig motor som bör vara tyst, ge lite störningar och ha en hög verkningsgrad.
Kompressorn behövs för att förse bränslecellerna med syre. Än så länge tillverkas årligen mindre än hundra bränslecellsbilar. Men på andra sidan 2010 väntas marknaden uppgå till miljoner bilar varje år.

I projektet ingår även det svenska företaget Opcon Autorotor, som bygger kompressorn, och Kompositprodukter, som har utvecklat elmotorn. Målet är att krympa vikt, mått och kostnad för hela kompressorpaketet. En prototyp ska vara klar i början av nästa år, och projektet stöds av Statens energimyndighet. Men det drar ändå några miljoner ur företagets kassa, och kräver nya investeringar den dag tillverkningen kommer igång.

För ett tillväxtbolag som NFO Drives hägrar både miljardmarknaden och faran för att ramla ur marknaden på grund av brist på kapital.
Nyligen genomförde man en emission, som bara tecknades till hälften. Den gav dock runt 15 miljoner netto i nytt kapital, vilket mer än väl täcker förra årets förluster.
Men under nästa år räknar Per-Thomas Wall med att vända förlust till vinst.

Norbert Andersson

Kommentarer

Välkommen att säga din mening på Ny Teknik.

Principen för våra regler är enkel: visa respekt för de personer vi skriver om och andra läsare som kommenterar artiklarna. Alla kommentarer modereras efter publiceringen av Ny Teknik eller av oss anlitad personal.

  Kommentarer

Debatt