Läkemedel renas bort redan i toaletten

2016-09-09 06:00  

Enzymblock som hängs i toalettstolen. Det kan bli framtidens teknik för att hindra att läkemedelsrester rinner rakt ut i naturen. Akademiska sjukhuset i Uppsala är först med att testa metoden.

Sedan två veckor tillbaka testar Akademiska sjukhuset i Uppsala en ny svensk teknik att rena bort rester av läkemedel direkt i toalettstolen.

Tricket är enzymer som tuggar sönder de mediciner som passerat genom kroppen.

– Vi använder stora mängder av många läkemedel, bland annat antibiotika. Det ger upphov till höga koncentrationer av läkemedelsrester i avloppsvattnet. Att få bort läkemedelsresterna så fort som möjligt är viktigt för att minska risken för att det bildas resistenta bakteriestammar, säger Josef Järhult, infektionsläkare på Akademiska sjukhuset och forskare på resistensutveckling hos bakterier och virus.

Han är en av dem som deltar i det två månader långa projektet där tio toaletter på fyra avdelningar utrustats med enzymblock. Vid första anblicken ser de ut som vanliga doftblock. Tittar man närmare syns beigebruna små bitar som kapslats in under det vita plastgallret. De tvålluktande klumparna innehåller enzymer, skräddarsydda för att bryta sönder de fem läkemedel som valts ut i pilotprojektet (se grafik). Tre av dem är antibiotika.

Josef Järhult Foto: Jörgen Appelgren

Precis som i övriga samhället brukar läkemedelsrester från sjukhuset forsa med avloppsvattnet till ett reningsverk. Men de är inte byggda för att ta hand om mediciner.

Många läkemedel rinner därför rakt igenom avloppsverken och hamnar i naturen där de skadar fiskar och andra vattenlevande organismer.

Läs mer:

Läs mer: Ny svensk metod renar bort läkemedelsrester

Antibiotikarester bildar dessutom grogrund för resistenta bakteriestammar som hotar att slå ut de få antibiotika som fortfarande fungerar mot livshotande infektioner. Dit hör akut blodförgiftning.

– Vi är först med att testa metoden, och många landsting och regioner följer vårt arbete. Faller projektet väl ut är potentialen enorm, säger Sofia Schultz, miljöstrateg på landstinget och projektledare för reningsprojektet vid Akademiska sjukhuset.

Projektet är en del i ett omfattande miljöprogram inom Uppsala läns landsting för att testa olika tekniker att oskadliggöra läkemedelsrester i avloppsvatten.

– Den stora fördelen med enzymer i toalettblock är att metoden är enkel och inte kräver någonting extra av vare sig driftspersonal eller personal på avdelningarna.

Christian Baresel på IVL Svenska Miljöinstitutet är chef för forskningsanläggningen vid Hammarby Sjöstadsverk.

– Uppsala läns landsting ligger i framkant när det gäller pilotprojekt för rening av läkemedelsrester, konstaterar Christian Baresel.

Sedan åtta år tillbaka ägnar han sin tid åt att testa och utvärdera olika pilotprojekt för rening av läkemedelsrester i avloppsvatten. På agendan står bland annat samarbete med landstinget i Uppsala samt Pharem Biotech. På Hammarby Sjöstadsverk kör han och hans kolleger varje vecka tester på stockholmarnas avloppsvatten. Här optimeras enzymtekniken för att kunna fungera som ett extra reningssteg i avloppsverk. Bland annat planeras fullskaliga tester tillsammans med Syvab som driver Himmelsfjärdsverket i Grödinge.

Läs mer:

Läs mer: Nya miljoner till rening av läkemedelsrester

– Vi testar enzymer mot ett stort antal prioriterade läkemedelssubstanser. I labbet fungerar det bra, men för att tekniken ska fungera optimalt i verklig miljö måste olika praktiska problem lösas. Dit hör att belastningen på ett avloppsverk varierar under dygnet.

Att använda enzymer direkt vid stora punktkällor som sjukhus och äldreboende ser Christian Baresel som ett möjligt sätt att göra nedbrytningen av läkemedelsrester mer effektiv, eftersom enzymerna kan verka innan ämnet spätts ut.

– Den största fördelen är flexibiliteten. På avdelningar där man använder mycket antibiotika kan man ha en viss sorts enzymer medan avdelningar som använder diklofenak eller blodtryckssänkande medel kan använda andra, säger Christian Baresel.

I mitten av oktober ska försöken på Akademiska sjukhuset avslutas.

– Det här är ett pilotprojekt som bland annat ska ge svar på om det fungerar att tillsätta enzymer på det här sättet. Fungerar det som tänkt kan man i förlängningen kanske tänka sig en användning även utanför sjukhusen, till exempel genom att en patient får med sig ett enzymblock hem från apoteket samtidigt som medicinen, säger den forskande infektionsläkaren Josef Järhult.

 

Gilla Ny Teknik på Facebook!

 

Pharem Biotech

Gör: Reningsteknik för läke-medelsrester.

Grundat år: 2013.

Ort: Uppsala.

Antal anställda: 8.

Riskkapital: 3,5 miljoner.

Ulla Karlsson-Ottosson

Kommentarer

Välkommen att säga din mening på Ny Teknik.

Principen för våra regler är enkel: visa respekt för de personer vi skriver om och andra läsare som kommenterar artiklarna. Alla kommentarer modereras efter publiceringen av Ny Teknik eller av oss anlitad personal.

  Kommentarer

Debatt