Comhat: Uppstickare i antennbranschen

2000-05-04 13:00  

Det nystartade Mölndalsföretaget Comhat vill erövra en stor del av världsmarknaden för antenner till radiolänkar. Företagets patenterade hattantenn är effektivare och kan därför göras mindre och lättare än dagens vanliga reflektorantenner.

Radiolänkar används för bredbandig trådlös kommunikation från en punkt till en annan, till exempel mellan det fasta telenätet och basstationer för mobiltelefoni. I våra städer syns länkantennerna lite varstans, som platta burkar på hustak och radiomaster. Med Comhats hattantenner behövs inte längre den skärmande burken, bara själva den paraboliska reflektorn. Det gör bland annat att vindmotståndet blir mindre och minskar belastningen på mast och antennfästen.

Idén till antennen kommer från Per-Simon Kildal vid Chalmers, som innehar Sveriges enda renodlade antennprofessur. Han utvecklade hattantennen under sin tid vid Sintef i Norge. Förutom det ursprungliga patentet på hattantennen finns idag beviljade och sökta tilläggspatent.

- Jag träffade Per-Simon Kildal på en antennkonferens 1997 och hörde om hans idéer. De passade mina som hand i handske, berättar Comhats grundare Bengt Gustavsson.

- Jag har tidigare haft agenturer för olika mikrovågskomponenter, bland annat radiolänkantenner från brittiska Precision Antennas. Jag sökte efter något eget, med anknytning till trådlös telekom, eftersom det är en bransch som växer så snabbt. Mikrovågsantenner passar för ett mindre företag, eftersom de trots allt har en relativt stabil teknik som inte förändras alltför snabbt.

"Hatten" som gett antennen dess namn är en liten metallplatta som sitter ovanpå vågledarröret som kommer in i centrum av antennreflektorn. Hatten sprider mikrovågorna så att reflektorn blir jämnt belyst.

Antennen skall rikta så mycket som möjligt av effekten rakt fram mot den mottagande antennen på nästa länk i kedjan. Om för mycket effekt spiller ut som sidlober kan det störa andra länkar som sänder på samma frekvens.

- De viktigaste egenskaperna för en reflektorantenn är antennförstärkning och sidlobsundertryckning, säger antenningenjören Håkan Karlsson, som beräknar Comhats antenner. Till för ett halvår sedan arbetade han vid Ericsson Microwave.

- Bra förstärkning gör det möjligt att göra antenner med mindre diameter och det ger mindre mastlast.

- I vår antenn sitter mataren väldigt långt ned i reflektorn. I de flesta andra länkantenner går vågledaren i stället upp som en svanhals runt kanten. För att klara sidlobsundertryckningen måste man då sätta på en skärm med isolerande material runt reflektorn. Vi har samma eller bättre sidlobsundertryckning utan att använda skärmen.

Även om antenner är mekaniskt enkla produkter, om än med höga krav på toleranserna, så är konstruktionsarbetet krävande. Antennerna måste beräknas för varje avsett frekvensområde. Håkan Karlsson använder bland annat ett polskt beräkningsprogram, som Per-Simon Kildal förmedlat till företaget. För att verifiera konstruktionerna utnyttjas bland annat en antennmätsträcka vid Chalmers.

Hittills finns prototypantenner med 0,3 meters diameter klara och företaget satsar i ett första skede även på antenner med 0,6 meters och 1,2 meters diameter. De viktigaste frekvensbanden ligger mellan 13 och 36 gigahertz. Hattantennen ger också i modifierat utförande möjlighet till samtidig sändning och mottagning på två olika frekvenser, till exempel 20 och 30 gigahertz.

- De flesta tillverkare av radiolänkar köper sina antenner utifrån, säger Bengt Gustavsson.

- Men för att vi ska bli trovärdiga som leverantör gäller det att visa att vi har en bra och djup antennkompetens, att vi är duktiga att räkna på antenner. Och dessutom att vi har en finansiell styrka och kompetent ledning.

Comhat grundades formellt 1998. Idag har företaget sju anställda. Efter en nyemission i början av året, som gav nära tio miljoner kronor, är Industrifonden och riskkapitalbolaget Itact stora delägare med tjugo procent vardera. Bland de mindre delägarna märks företaget Ventech, grundat av bland andra Peter Weissglass, tidigare professor vid KTH och vd för Institutet för mikrovågsteknik. Han ingår nu i Comhats styrelse.

Målet för Comhat är att bli en ledande leverantör av länkantenner med en omsättning som kan röra sig om 200 till 300 miljoner kronor om året. Ett etappmål är att bli erkänd som leverantör av något av de stora radiolänkföretagen, till exempel Ericsson Microwave, som har en stor del av sin verksamhet alldeles i grannskapet, några hundra meter bort i industriområdet. Ericsson är idag Europas ledande tillverkare av mikrovågslänkar och har också skaffat sig en egen licens på Kildals hattantenn. Comhatledningens förhoppning är förstås att Ericsson ändå ska föredra att köpa antennerna utifrån. För det krävs att Comhat lyckas etablera sig som en trovärdig och pålitlig partner, vilket ställer höga krav på leveranssäkerhet och kvalitet.

Företaget har redan fått sin första order, värd cirka 600 000 kronor, från ett annat företag i Göteborgsregionen, Viking Microwave i Askim. Företaget gör radiolänkar för dubbelriktad kommunikation i kabeltevenät, till exempel för bredbandsåtkomst till internet.

Göteborgstrakten är Sveriges mikrovågscentrum och runt om i regionen, i orter som Borås och Lysekil finns företag med inriktning på mikrovågsteknik. Det ger närhet både till tilltänkta kunder och möjlighet att rekrytera kunnig personal. Men naturligtvis också en risk för att förlora nyckelpersoner till konkurrenter.

Ännu så länge verkar Comhats lokaler en smula ödsliga med gott om plats för expansion. Nästa steg är att gå från enbart konstruktion och utveckling till att bli ett säljande och tillverkande bolag.

Ordern till Viking ska börja levereras under sommaren. Produktionen kommer att huvudsakligen göras på lego, men med egen slutmontering. Om företaget lyckas övertyga radiolänktillverkarna bör det finnas stora chanser att växa i takt med telekommarknaden.
 

Erik Mellgren

Kommentarer

Välkommen att säga din mening på Ny Teknik.

Principen för våra regler är enkel: visa respekt för de personer vi skriver om och andra läsare som kommenterar artiklarna. Alla kommentarer modereras efter publiceringen av Ny Teknik eller av oss anlitad personal.

  Kommentarer

Debatt